• No results found

Kulturpolitiska och folkbibliotekens styrdokument

6. Empirin

6.1 Kulturpolitiska och folkbibliotekens styrdokument

De senaste årtiondenas migration och ökande internationalisering, har satt sin prägel i de offentligt finansierade kulturinstitutionernas verksamhet. Kulturområdets institutioner och myndigheterna arbetar numera med att införliva ett mångfalds- perspektiv i sina verksamheter.123 Statens kulturråd bildades 1974 och är en central förvaltningsmyndighet inom kulturområdet, den har som övergripande uppgift att verk- ställa de nationella kulturpolitiska mål som regering och riksdag beslutat om.124 På kulturrådets hemsida finns sju kulturpolitiska mål som ska vara vägledande för all offentlig kulturverksamhet.125 Då folkbiblioteken är en del av den offentliga kultur- verksamheten har flera av dessa mål inflytande på folkbibliotekens arbete. Två av dessa mål är relevanta för min undersökning; kulturarvsmålet och internationaliseringsmålet. Det första handlar om att ge möjligheter till minoritetsgrupper att bevara och utveckla sina kulturarv, samt att arbeta för att minoriteternas kultur ska bli en del av det allmänna kulturlivet och tillgänglig för alla. Det andra målet går ut på att ge möjligheter för människor med olika etnisk och kulturell bakgrund att mötas och inspireras av varandra.126

Göteborgs kulturnämnds uppgifter är bland annat att i samråd med kulturinstitutioner, organisationer, bolag, nämnder, med flera, utforma mål och riktlinjer för stadens kulturverksamhet, samt se till att detta genomförs. Nämnden har ansvar för musei- verksamhet samt stadens gemensamma biblioteksverksamhet. Den har också som uppgift att samordna bidragsgivningen till olika kulturorgan, samt verka för regionalt, nationellt och internationellt samarbete inom kulturområdet.127 I Göteborgs kulturnämnds dokument beskrivs biblioteken som ”kulturella nav i stadsdelarna”, och

123

Regeringskansliet, ”Detta arbetar departementen med; Kultur, medier och fritid; Kultur; Kulturell mångfald”, http://www.regeringen.se/sb/d/5682 [2008.09.20].

124 Kulturrådet, ”Om Kulturrådet”,

http://www.kulturradet.se/templates/KR_Page.aspx?id=17&epslanguage=SV [2008.08.15].

125 Regeringskansliet, ”Detta arbetar departementen med; Kultur, medier och fritid; Kultur”,

http://www.regeringen.se/sb/d/1897 [2008.09.20].

126 Regeringskansliet, ”Detta arbetar departementen med; Kultur, medier och fritid; Kultur”,

http://www.regeringen.se/sb/d/1897 [2008.09.20].

127Göteborgs stad,

http://www.kultur.goteborg.se/prod/kultur/kulturforvaltningen/dalis2.nsf/vyPublicerade/1AC2045E98514 C98C1256CED0052E631?OpenDocument [2008.04.02].

32

”kulturcentra med en bred folklig förankring”.128 Att motverka segregation och kunskapsklyftor bland människor anses vara dess viktigaste uppgift. Enligt kultur- nämnden kan man motverka segregation genom att höja den kulturella kompetensen för individen. Eget skapande ger upplevelser, skaparglädje, delaktighet och kan öka kultur- intresse. Rätt utnyttjande av kulturarvet sägs utgöra en bas för integration. Fel utnyttjat kan det leda till rasism och förtryck. Därför är det, enligt kulturnämnden, viktigt att öka medborgarnas kunskap om det samhälle vi lever i och de historiska händelser som format det. Enligt dokumentet Kulturpolitisk strategi för Göteborgs stad, har nästan en fjärdedel av Göteborgs befolkning utländsk anknytning. Deras kulturarv bör bevaras och levandegöras i syfte att berika stadens kulturliv.129 I dokumentet uttrycks vidare att invandrad kultur inte enbart ska bevaras utan kan ta sig uttryck i ”…ett gränsöverskri- dande samarbete i det svenska samhällets mitt.” Enligt dokumentet är kultur ett utmärkt medel genom vilken integrationen och interkulturalismen kan växa.130

Ett annat dokument som har betydelse för folkbibliotekens arbete med integration är Unescos folkbiblioteksmanifest. Unesco är FN:s organ för samarbete inom utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation/medier. Unescos uppgifter är bland annat, att bidra till fred genom fattigdomsbekämpning, hållbar utveckling och dialog mellan olika kulturer. Unescos kulturprogram är främst inriktat på att skapa riktlinjer för medlems- länderna för hur de ska kunna skydda och stärka kulturell mångfald.131 Folkbiblioteks- manifestet antogs 1949 och reviderades två gånger, 1972 och 1994. I manifestet beskrivs folkbiblioteket som en levande samhällskraft, en demokratisk institution för utbildning och ett folkets universitet. Den ger uttryck för vad som är eftersträvansvärt beträffande folkbibliotekens mål och syfte.132 Enligt manifestet är folkbibliotek till för alla, oberoende av ålder, ras, kön, religion, nationalitet, språk eller samhällsklass. Biblioteket skall erbjuda särskilda tjänster för människor som av olika anledningar är begränsade att utnyttja det vanliga beståndet, till exempel språkliga minoriteter, handi- kappade, människor på sjukhus eller fängelse. Samlingar och tjänster skall förmedlas genom modern teknologi såväl som traditionellt material samt får inte vara föremål för någon form av religiös, ideologisk eller politisk censur eller för kommersiella påtryck- ningar.133 Folkbiblioteksmanifestet föreslår 12 olika mål för folkbiblioteks- verksamheten, ett av dessa mål är att främja kontakten mellan olika kulturer och stimulera en kulturell mångfald.134

128Göteborgs Stad, ”Kulturpolitisk strategi. Version 1.0”,

http://www5.goteborg.se/prod/kultur/kulturforvaltningen/dalis2.nsf/0/92e0c30847474dc2c1256e5100335 67e!OpenDocument&Click= [2008.04.02].

129 Göteborgs Stad, ”Kulturpolitisk strategi. Version 1.0”,

http://www5.goteborg.se/prod/kultur/kulturforvaltningen/dalis2.nsf/0/92e0c30847474dc2c1256e5100335 67e!OpenDocument&Click= [2008.04.02].

130

Göteborgs Stad, ”Kulturpolitisk strategi. Version 1.0”,

http://www5.goteborg.se/prod/kultur/kulturforvaltningen/dalis2.nsf/0/92e0c30847474dc2c1256e5100335 67e!OpenDocument&Click= [2008.04.02].

131

Regeringskansliet, ”Detta arbetar departementen med; Kultur, medier och fritid; Kultur; Internationellt

samarbete”, http://www.regeringen.se/sb/d/1897/a/12558 [2008.09.20].

132 Kulturrådet, “Unescos Folkbiblioteksmanifest”,

http://www.kulturradet.se/templates/KR_Page.aspx?id=1948&epslanguage=SV [2008-09-21].

133 Kulturrådet, “Unescos Folkbiblioteksmanifest”,

http://www.kulturradet.se/templates/KR_Page.aspx?id=1948&epslanguage=SV [2008-09-21].

134 Kulturrådet, “Unescos Folkbiblioteksmanifest”,

33

De grundläggande mänskliga värden välfärd, frihet, samhällelig och personlig utveck- ling kan realiseras enbart genom välinformerade medborgare med möjlighet att bruka sina demokratiska rättigheter. Förutsättningar för att medborgare ska kunna delta i utvecklingen av demokratin är att de är utbildade samt har en fri och obegränsad tillgång till information, kunskap och kultur. Enligt folkbiblioteksmanifestet har folk- biblioteket en central roll att spela för ett livslångt lärande, ett självständigt ställnings- tagande och kulturell utveckling för den enskilde individen. Samt att folkbiblioteket bidrar till fred och andlig utveckling genom sitt främjande av utbildning, kultur och information. Därför uppmanar Unesco stat, landsting och kommuner att stödja och att aktivt medverka i en utveckling av folkbiblioteksväsendet.135

De svenska folkbiblioteken har också en bibliotekslag136 som utfärdades den 20 december 1996. I den finns en paragraf som bestämmer att folk- och skolbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt invandrare och andra minoriteter;

8 § Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade

samt invandrare och andra minoriteter bl.a. genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och i former särskilt anpassade till dessa gruppers behov.

År 2004 tillkom ett tillägg i lagen som säger att kommunerna och landstingen skall anta egna planer för biblioteksverksamheterna.137 I den empiriska undersökningen vill jag ta reda på i vilken grad dessa dokument påverkar och inspirerar folkbibliotekens integra- tionsarbete, om det finns några egna biblioteksplaner för de berörda folkbiblioteken, samt om dessa tar upp aspekter av mångfald och integration.