• No results found

I det följande kommer jag kortfattat att beskriva hur jag har gått till- väga i analysen av materialet samt vilka samhällsförhållanden jag för- söker förstå/finna i det insamlade materialet. Diskussionen baseras på Joan Scotts artiklar ”Experience” och ”Gender - A useful category of historical analysis”.223

a) Kunskap om (den diskursiva beskrivningen av) etniska grup- per och etniska relationer är ett grundläggande element i so- ciala relationer i de så kallade mångkulturella samhällena. Kunskap är det sätt varigenom man betraktar världen. Ge- nom denna konceptualisering av världen blir vissa ob- jekt/subjekt synliga och tillskrivs vissa egenskaper. Synen på omvärlden och erfarenheter är grunden för kunskapen. Kun- skap eller det synliga/det som har erfarits reproduceras och transformeras genom talad och skriven kommunikation samt bildkommunikation. I det här fallet är betraktelsesättet såle- des det sätt genom vilket man tolkar, beskriver och förstår världen och de objekt/subjekt som finns i den. Subjekten kon- strueras diskursivt och erfarenheterna är språkliga beskriv-

220

Butler, J., Könet brinner! : texter, 2005, s. 67.

221

ibid. s. 67.

222

ibid. s. 37-44, 191-196.

223

Scott, J. W., "'Experience'" in Feminists Theorize the Political, J. W. Scott and Butler, J. (eds.), 1992, s. 23-38; Scott, J. W., "Gender: A useful category of historical analysis" in Feminism and History, J. W. Scott (ed.), 1996, s. 167-174.

ningar av både materiella och immateriella upplevelser. Jag kommer närmare att förklara hur kunskapen om etniska rela- tioner och de diskursiva beskrivningarna av etniska grupper (re)producerar olika subjektpositioner i de fyra punkter som följer nedan, men låt mig först förtydliga att etnicitet som ka- tegori baseras på uppfattningen eller kunskapen om eventuel- la skillnader mellan människor med påstått skilda etniska identifikationer och förmodade skilda ”kapitalformer”.224 b) Etniska relationer uttrycker även maktrelationer. Makt är

inte ett enhetligt begrepp, utan den är ojämnt fördelad mellan grupper och diskursivt konstruerad såtillvida att diskursiva beskrivningar och tilltal bidrar exempelvis till försvarande och legitimering av olika maktpositioner i samhället. Kun- skap och makt är olika sidor av samma mynt (jag knyter ihop kunskapen om etniska grupper, dvs. punkt a), med maktrela- tionen).225

Thomas Hylland-Eriksen menar att minoritetsiden- tifikationer uppstår genom exkluderande handlingar.226

Jag menar att dessa handlingar kräver kunskap om etnisk ord- ning och etniska kategorier. Kunskap är på så vis ett sätt att ordna världen och skapa olika identifikationsgrupper på.227 Subjektpositioneringar/(etniska) identifikationer är beroende av samhällets bemötande (interpellationer).228 Den grupp som har rätt att definiera ”verkligheten” innehar även makten. Här kan man tala om hegemoni. Hegemonisk makt handlar i det här fallet om social och diskursiv makt, dvs. om makten att beskriva/tilltala/benämna en grupp på ett visst sätt och att möjliggöra en viss maktrelation gentemot specifika grupper.229 Den etniskt baserade stämplingsprocessen upprättar och na-

224

Förenklat kan man säga att begreppet kapital innebär ”den mängd” av de språkliga, religiösa, utbild- ningsmässiga, ekonomiska, sociala och kulturella normer, resurser, kunskapsideal och kontakter som gäller inom ett visst socialt fält. Se Bourdieu, P., Praktiskt förnuft: Bidrag till en handlingsteori, 1999, s. 97-105, 199.

225

Scott, J.W., Gender and the Politics of History, 1999, s. 2.

226

Eriksen, T.H., Ethnicity and Nationalism: Anthropological Perspectives, 2002, s. 140. Observera att min ståndpunkt är att subjektpositioneringar, interpellationer och performativitet är olika former av handlingar.

227

För en diskussion om representation av sociala aktörer och identifikationsprocesser se Fairclough, N.,

Analysing Discourse - Textual Analysis for Social Research, 2003, s. 145-150, 159-161. För en mer ex- plicit diskussion om etniska relationer se De los Reyes, P., "Intersektionella perspektiv på etniska rela- tioner" i Etnicitet: Perspektiv på samhället, Peterson, A. och Hjerm, M. (red.), 2007, s. 47-48.

228

Jfr Eriksen, T.H., Ethnicity and Nationalism: Anthropological Perspectives, 2002, s. 144.

229

van Dijk, T. A., "Discourse as interaction in society" i Discourse studies: A multidisciplinary introduc- tion, van Dijk, T. A. (red.), 1997, s. 19. Jfr Fairclough, N., Analysing Discourse: Textual Analysis for Social Research, 2003, s. 218.

turaliserar specifika historiska och hierarkiska relationer samt normativa definitioner av etnicitet och den (re)producerar följaktligen maktrelationer. Hierarkiska relationer mellan oli- ka etniska grupper upprätthålls genom så kallade ”naturgiv- na” relationer. Den kunskap som avspeglas i diskurserna visar vilken sorts politik som upprätthåller vissa åsikter, un- dertrycker vissa aktörer samt ser vissa grupper som normala och diskvalificerar andra.230

Språket definierar etnicitet och etniska relationer samt beskriver (subjektpositionerar) den ”typiske” och ”normgivande” individen/gruppen/identifi- kationen. Därför avslöjar maktstrukturerna vilka etniska grupper som fungerar som subjekt och vilka individer som ses som diskussionernas objekt.231 Denna kunskapsbaserade maktutövning, som grundas på lingvistiska konstruktioner som utesluter vissa individer, är inte konspiratorisk eller själ- visk. Istället är kunskapen och maktrelationerna ofta omed- vetna och de skyddar en etablerad kollektiv ordning och etablerade kollektiva traditioner.

Genom språklig hegemoni och dominans, universalistiska be- skrivningar av verkligheten, vetenskapssyn, moral och normer samt monopol på ”sanningen”, har en viss (etnisk) grupp makten över andra människor som uppfattas och diskursivt beskrivs som annor- lunda. Jag vill ännu en gång poängtera att all makt kräver kunskap och att all kunskap hänvisar till och underbygger existerande maktre- lationer.

De relationer som existerar inom skolans olika fält genomsyras av olika etniska identifikationsprocesser som både inbegriper maktre- lationer och diskursiva skildringar av verkligheten. I min analys utgår jag från antagandet att etnicitet är en återkommande referensram ge- nom vilken olika maktformer formuleras, begripliggörs och legitime- ras. För att bevisa maktens riktighet måste relationerna mellan grupperna uppfattas som naturgivna, oföränderliga och inte mänsk- ligt konstruerade. På så sätt är den bipolära oppositionen (vi/dom) och den sociala processen av etniskt baserade relationer en del av

230

Scott, J.W., Gender and the Politics of History, 1999, s. 2-10; Scott, J. W., "Women’s history" in New Perspectives on Historical Writing, P. Burke (ed.), 2001, s. 45, 51. Politik är en process genom vilken maktspel och kunskapsutövning skapar identifikationer och erfarenheter. Skolan, läroböckerna och lä- rarkåren mobiliserar resurser och gör individerna medvetna om sina identifikationer.

231

För en diskussion om hur sociala objekt representeras se även Fairclough, N., Analysing Discourse: Textual Analysis for Social Research, 2003, s. 145-150.

maktens uppbyggnad. Maktstrukturerna kan förändras eftersom in- divider ifrågasätter de påstått fasta och oföränderliga (essentialistiska) beskrivningarna av verkligheten och identifikationsprocesserna. Att ifrågasätta eller försöka förändra någon del av relations- och makt- aspekterna leder till att hela systemet hotas. Ifrågasättandet är grun- den för samhällsförändringar, och jag kommer att leta efter exempel på detta i materialet.232

Scott betonar att maktförändringens riktning inte är given och inte heller enkelriktad. Postmodernisterna vill skapa en grund för maktförändringar genom dekonstruktion av historieskrivningens me- tahistorier. Dekonstruktion är en arbetsmetod genom vilken man för- söker visa att diskurser vilar på artificiell och ”falsk” stabilitet som reproduceras med hjälp av så kallade objektiva och ”neutrala” ling- vistiska motsatser (såsom rik/fattig, dålig/bra, rätt/fel, ljustmörk, ren- het/vanhelgande, subjekt/objekt, passiv/aktiv, produktiv/improduktiv och så vidare).233

Det är just genom dekonstruktion som den post- strukturalistiska emancipationskampen hoppas åstadkomma en för- ändring av maktrelationerna. Dekonstruktion lämpar sig för att analysera både etniska identifikationsprocesser i skolan och historie- ämnets identitet.

Kunskapsanalysen

Det grundläggande elementet i sociala relationer bygger på uppfatt- ningen att det existerar ”etniska” skillnader mellan människor. Det är kunskapsrelaterat och enligt punkt a) kan man analysera kunskaper- na om etniska relationer med hjälp av följande fyra principer.234 1) För historikerna är det av intresse att undersöka vad och vilka

symboliska framställningar av verkligheten och vilka symboler

som åberopas i olika verklighetsbeskrivningar. Målet med ett så-

dant angreppssätt är att visa hur och inom vilka kontexter vissa symboler anförs samt förklara hur språk, kulturella uttryck, hi- storia och traditioner används som meningsskapande element. Ef-

232

För en diskussion om ideologi, makt, representation av verkligheten samt reproduktion och föränd- ring se Fairclough, N., Critical Discourse Analysis: The Critical Study of Language, 1995, s. 16-19.

233

Jfr Smith, S., "New approaches to international theory" in The Globalization of World Politics - an Introduction to International Relations, J. Baylis and Smith, S. (eds.), 1997, s. 182.

234

Följande diskussion baseras på Scott, J.W., Gender and the Politics of History, 1999, s. 42-49; Scott, J. W., "Gender - A useful category of historical analysis" in Feminism and History, J. W. Scott (ed.), 1996, s. 167-174.

tersom diskursiva symboler är bundna till kulturella traditioner visar de vilka normer som gäller i ett samhälle.

2) Därmed har jag kommit fram till den andra delen av diskursernas uppbyggnad, nämligen de normativa idéerna. Föreställningarna om normer uttrycks i religiösa, utbildningsmässiga, vetenskapliga, juridiska, historiska, politiska och andra diskurser och de visas i form av binära motsatser som hävdar innebörden i en viss kate- gori. Innebörden skapas och ges genom differentiering. Positiva bestämningar, innebörder och ståndpunkter definieras med ut- gångspunkt från negativa. Den dominanta ståndpunkten presen- teras som den enda möjliga, och genom denna process utesluts avvikande ståndpunkter. Till följd av detta skrivs historien som om de normativa synsätten är en produkt av konsensus och inte av rivaliserande åsikter. Begreppens och kategoriernas normativa innebörd baseras på en vägran att acceptera alternativa möjlighe- ter. Men ibland uppstår en uppenbar skillnad i tolkningar av oli- ka begrepp och verklighetsbilder. Detta öppnar för förändringar av den diskursiva matrisen. Diskurser som ifrågasätter den ”gam- la” ordningen och befäster ”nya” tankar och idéer skapas konti- nuerligt. Uppkomsten av nya kulturella symboler och normer kan möjliggöra omtolkning eller omskrivning av gamla ”sanningar” och berättelser. Politiska processer där meningskontexter strider mot varandra kommer att ges en stor relevans under analysens gång.

3) Analysen omfattar de åsikter som råder inom skolan, som här tolkas som en grundläggande del i samhällets (re)produktion av vissa värderingar, normer och ideal.235

Skolan är följaktligen en viktig social och politisk institution inom vilken etniska relationer kan observeras. Etniska och kulturella identifikationer får en poli- tisk dimension inom skolan.

4) Den fjärde viktiga aspekten av den etniska grupperingen och de etniska relationerna är de subjektiva skildringarna av individernas (elevernas) egna identifikationer. Konkret innebär detta att un- dersökningen kommer att handla om unga människors självkäns- lor, erfarenheter och identifikationsbilder.

I det följande kommer jag att introducera det analyserade materialet.

235

Jfr Arvastson, G., Ehn, B., "Kulturanalys av den mångetniska skolan" i Kulturnavigering i skolan,

Outline

Related documents