• No results found

kunskapsunderlag och referenser

In document Jämlik hälsa, angår det mig? (Page 70-80)

6. Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Otrygghet och segregation.

Bostadsområdets betydelse för allmänhetens otrygghet och oro för brott. Nationella trygghetsundersökningen. Stock-holm: BRÅ; 2008.

7. Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Lokalt brottsförebyggande arbete. Idéskrift, nr 6. Stockholm: BRÅ; 2000.

8. Larsson M. Stadsdelsträdgård – plats för gemenskap och kreativa processer [Doktorsavhandling]. Alnarp: Sveriges lant-bruksuniversitet (SLU); 2009.

9. Naturskyddsföreningen. Växer framtidens mat mellan höghu-sen? Exempel från Addis Abeba och Göteborg. Stockholm:

Naturskyddsföreningen; 2012.

10. Fuller-Thomson E, Hulchanski JD, Hwang S. The housing/

health relationship: what do we know? Rev Environ Health.

2000; 15(1–2):109–133.

11. Linde J. Civilsamhället – arena och aktör. Folkhälsoarbetet behöver idéburna Organisationer. Socialmedicinsk tidskrift.

2011; 4.

B Fritid och kultur

Utveckla kommunala och regionala överenskommelser för samverkan mellan offentlighet och civilsamhället.

Civilsamhället, som omfattar en mängd olika organisationer så som föreningar, studieförbund, och folkhögskolor, religiösa samfund, fackförenings- och idrottsrörelsen, får en allt större roll i samhället (1). En nationell överenskommelse 2008 mellan den svenska regeringen, ett antal idéburna organisationer inom det sociala området och SKL beskriver ett gemensamt mål att utveck-la en större mångfald av utförare och leverantörer av vård och omsorg samt att stärka de idéburna organisationernas självständiga och oberoende roll som röstbärare och opinionsbildare för sina medlemmar (2). I Östergötland fnns motsvarande överenskom-melser i två kommuner: I Linköpings kommun innefattar denna syftet att utveckla möjligheterna för den idéburna sektorns or-ganisationer att utgöra viktiga aktörer inom välfärdsutvecklingen (3). I Norrköpings kommun med en värdegrund för samverkan med det civila samhället som bygger på principerna dialog, själv-ständighet och oberoende, öppenhet, kvalitet, långsiktighet och mångfald (4). En nationell överenskommelse, med i grunden sam-ma principer, undertecknades 2009 kring integrationsområdet.

Syftet är att förtydliga relationen mellan stat, kommun, landsting/

region och idéburna organisationer i arbetet med nyandländas etablering och integration samt bidra till utvecklandet av former och metoder så att idéburna organisationer bättre ska kunna medverka i insatser som bidrar till integration (5).

Stimulera äldres frivilligarbete.

Pensioneringen innebär, för många, en omställning av livet och beroende på livssituation och hälsa kan denna vara positiv eller negativ. De som har haft ett aktivt yrkesliv och föreningsliv före pensionsåldern har ofta ett mer aktivt föreningsliv eller frivillig arbete även efter pensionsåldern. De som saknat denna förankring tidigare kommer, ofta, inte heller efter pensioneringen, att arbeta frivilligt och detta har en tydlig koppling till socioekonomisk situation. Vi vet att de som arbetar frivilligt i högre grad uppger att de mår bra jämfört med de som inte arbetar frivilligt, och att detta inte minst gäller bland äldre (6). Det fnns idag mycket goda exempel på hur ”unga –äldre” fått möjligheten till engagemang

i skolor, såsom ”Morfar på rasten” där en person från den äldre generationen fnns för att ha tid att prata, spela spel eller annan social gemenskap (7, 8).

Utveckla mötesplatser/forum/aktiviteter där människor möts över olika gränser; ålder, kön, etnicitet och socioekonomi.

Civilsamhällets verksamheter och föreningar, med sina olika mö-tesplatser, utgör särskilt viktiga samlingsplatser i områden som har ett begränsat utbud av offentliga, eller kommersiella, mötesplatser.

I föreningslokaler med generösa öppettider kan människor träffas, ha gemenskap, lära av och inspirera varandra och bygga nätverk.

Formella verksamheter kan ofta också lägga grund för informella stukturer såsom utbyte av tjänster, tips på arbete och utbildning och gemensamma aktiviteter. Nätverksbyggande lokalt, i socialt utsatta områden, har visat sig kompensera för en diskriminerande struktur i samhället (9).

Satsa på ökad tillgång till lokaler för kultur och föreningsliv t.ex. idrottshallar med öppna obokade tider och handlings-planer där olika former av kultur görs tillgänglig för alla.

Kommunerna har en viktig roll för ungas möjligheter till fri-tidsaktivitet. De ansvarar för en stor del av fritidsutbudet genom att stå för anläggningar, erbjuda fritidsverksamheter och stöd-ja ungas organisering. Idrott intar en särställning bland ungas fritidsaktiviteter. 80 procent av ungdomar i åldern 13–19 år idrottar eller motionerar inom förening eller oorganiserat minst varje vecka. Unga nyanlända och unga med funktionsnedsätt-ning, tycker i större utsträckning att det fnns för lite att göra på fritiden jämfört med inrikes födda (10). Var åttonde ungdom avstår aktiviteter på grund av bristande ekonomi. Ungdomar i låginkomstområden tillbringar oftare sin fritid i allmänna lokaler såsom fritidsgårdar, ungdomens hus och bibliotek medan de i höginkomstområden i större utsträckning är med i aktiviteter som kostar pengar såsom föreningsidrotten och musik- och kul-turskolor (10).

Östergötlands kulturplan utgör, vid sidan av Regionala utveck-lingsprogrammet (RUP), ett verktyg för att öka engagemanget för kulturfrågor både regionalt och kommunalt. Kulturplanen visar på den viktiga roll som regionen har för att möjliggöra kulturell utveckling oavsett social tillhörighet och bostadsort i regionen.

Tillsammans med Östergötlands kommuner och i samverkan med organisationer och enskilda utövare har regionen det samhälleliga och demokratiska ansvaret att göra detta möjligt (11–12). I Öst-ergötland har de festa kommunerna en kulturplan eller arbetar med att skriva liknande dokument.

Ge alla barn en möjlighet till ett sommarlov som ger upplevel-ser och stimulerar engagemang och social gemenskap, t ex sommarläger.

Fritidsaktiviteter är ofta ett viktigt sätt att skapa relationer, få nya kamrater och bygga sociala nätverk, och unga som deltar i fritidsaktiviteter har fer kamrater än de som inte deltar (13). Var åttonde ungdom i åldern 13–19 år har avstått från fritidsaktivite-ter för att de själva eller familjen inte har råd. Barn i ekonomiskt utsatta hushåll, barn till ensamstående och barn med utlandsfödda föräldrar är mindre aktiva på sin fritid och deltar i lägre grad i or-ganiserade fritidsaktiviteter. Sommarläger är en form av aktivitet som, om den är kostnadsfri, kan ge dessa barn upplevelser och gemenskap och något att berätta när terminen börjar.

Stimulera föräldrar att läsa högt för sina barn.

Sveriges riksdag har beslutat om nationella mål för litteratur- och läsfrämjande som styr de statliga myndigheternas arbete.

Det övergripande målet är att alla i Sverige ska få möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög

kvalitet. Kulturrådets läsfrämjande uppdrag är att initiera, sam-ordna och följa upp läsfrämjande verksamhet utanför skolan (14).

Ett konkret och tydligt uttryck för samverkan mellan lärare och föräldrar är att motivera och stimulera föräldrar att läsa högt för sina barn. Barns möte med böcker och berättelser utgör en viktig del i barnet utveckling av ett skriftspråk (15).

Referenser

1. Wijkstörm F, red. Civilsamhället i Samhällskontraktet för-orten och föreningen. Stockholm: European Civil Society Press; 2012

2. Överenskommelsen mellan regeringen, idéburna organisa-tioner inom det sociala området och Sveriges kommuner och landsting. Skrivelse (2008/09:207); 2009.

3. Linköpings kommun. Överenskommelse mellan den idébur-na sektorn och Linköpings kommun. Linköping: Linköpings kommun; 2012.

4. Norrköpings kommun. Värdegrund för samverkan mellan det civila samhället och Norrköpings kommun. Norrköping:

Norrköpings kommun; 2012.

5. Överenskommelsen inom integrationsområdet [Inter-net]. Stockholm: Regeringskansliet; 2009.[uppdaterad:

2015-01-13; Hämtad från: http://www.regeringen.se/

sb/d/9735/a/122283

6. Olsson LE. Frivilligt arbete bland äldre och hälsa – Medbor-garundersökning 2005. [Internet] Sköndal: Vårdalinstitutet;

2008. Hämtad från: http://www.diva-portal.org/smash/get/

diva2:351121/FULLTEXT01.pdf

7. Sydmark J. Göran – hela klassens morfar. Kristianstadsbladet.

[Internet] 2007-10-23. Hämtad från: http://www.kristian-stadsbladet.se/hassleholm/goran-hela-klassens-morfar/

8. Wallin I. Han håller koll under rasten. [Internet] 2011-04-27.

Hämtad från: http://www.dt.se/dalarna/falun/han-haller-koll-under-rasten

9. Kings L. Förorten och föreningen I: Wijkstörm F, red. Ci-vilsamhället i Samhällskontraktet förorten och föreningen.

Stockholm: European Civil Society Press; 2012. s. 55-69.

10. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Fokus 14 – om ungas fritid och organisering. Stockholm: Myndig-heten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor; 2014.

11. Regionförbundet Östsam. Östergötlands kulturplan till Kulturrådet för inträde i nya modellen för kultursamverkan.

Linköping: Regionförbundet Östsam; 2011.

12. Myndigheten för kulturanalys. Kultursamverkansmodellen styrning och bidragsfördelning. Stockholm: Myndigheten för kulturanalys; 2013.

13. Ungdomsstyrelsen. Ungdomar, fritid och hälsa En forsk-ningsöversikt om fritidens risk- och skyddsfaktorer. Ung-domsstyrelsen; 2007.

14. Regeringskansliet, start [Internet]. Stockholm: Regerings-kansliet. Hämtad från: http://www.regeringen.se/

15. Lundberg I, Sterner G. Före Bornholmsmodellen – språkle-kar i förskolan. Stockholm: Natur och kultur; 2011.

C Skola och utbildning

Ge möjlighet att få frukost i skolan.

Frukost på morgonen och regelbundna måltider påverkar lärande och skolprestationer i positiv riktning. Barn som inte regelbundet får frukost hemma bör ges möjlighet att få frukost i skolan innan lektionerna inleds. En relativt begränsad insats från skolans sida kan på så vis förebygga att elever misslyckas i skolan (1,2).

Skapa förutsättningar för att lunch och mellanmål har en god kvalitet vad gäller näringsinnehåll och servering, och att målti-den serveras i en miljö som skapar förutsättningar för måltids-glädje, social gemenskap och i lugn och ro.

Studier har visat hur barn tenderar att äta för lite eller inte alls, vilket i sin tur påverkar skolprestationer. Mat och kostvanor kan påverkas i en positiv riktning via skolan. Måltidsmiljön, med lugn och möjlighet till social gemenskap är en viktig faktor för om barnen äter. En överfull matsal, kort rast, alltför tidigt på dagen och i en sal med hög ljudnivå och buller som förhindrar samtal bidrar till att barn äter för lite eller inte alls (1,2).

Kompetensutveckla kring jämställdhet, etnicitet och migration för all personal.

Barn, skola, språk och etnicitet är ett omfattande kunskapsområde.

Ett viktigt delområde rör nyanländas undervisning och lärande.

Insatser som bidrar till de nyanländas möjligheter att tillgodogö-ra sig skolundervisning är mycket viktiga, särskilt med tanke på att det är en grupp som riskerar att inte uppnå godkända betyg i år nio (3, 4). Ett annat område rör vikten av samverkan med föräldrar till elever med utländsk bakgrund eftersom ett utveck-lat samarbetet med föräldrarna bidrar till möjligheter att skapa positiva lärandesituationer för både elever och lärare. Genomgå-ende handlar dessa åtgärder om att stärka lärandesituationen och därmed främja barns hälsa (5).

Utveckla både formella och informella system för elevers påver-kansmöjligheter.

Detta förslag ligger i linje med skolans styrdokument och värde-grundsarbete och målet att utforma ett demokratiskt arbetssätt som främjar barns och elevers rättigheter. Det fnns en tydlig anknytning till Barnkonventions paragraf 12 om barns rätt att yttra sin åsikt i frågor som berör dem, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

Vidare betraktas relationen mellan en god hälsa och hög grad av infytande som en grundläggande utgångspunkt i WHOs program för hälsopromotion i skolan. Elevers påverkansmöjligheter och infytande över sitt lärande och sin miljö stärker både den mentala och fysiska hälsan. Satsningar som utvecklas i dialog med eleverna (målgruppen) bidrar till att förankra insatsen och göra den hållbar över tid (6, 7).

Utöka elevers tillgång till kurator och psykolog.

Skolsköterskan har en central roll för skolbarn som inte mår bra.

Men för att möta behovet av insatser behöver denna funk-tion stärkas med resurser för särskilda behov. Mot bakgrund av undersökningar som pekar på psykisk ohälsa som ett tilltagande problem bland skolungdomar fnns det anledning att påtala vikten av tillgängliga vuxna som kan bemöta ungas oro och frågor på ett professionellt sätt, och som vidare kan guida unga vidare till första linjens aktörer, såsom socialtjänst, barnpsykiatri, och ungdoms-hälsa (1,8). Se rekommendation C7 och C9 om betydelsen av elevhälsa och samverkan med första linjens hjälpverksamhet.

Förebygg missbruk med ett aktivt evidensbaserat ANDT (alko-hol, narkotika, doping och tobak) arbete.

Riksdagen antog 2011 en strategi för ANDT-politiken med avsikt att öka förutsättningarna för långsiktighet, ökad samordning och samverkan mellan myndigheter och andra aktörer Det övergri-pande målet är att bidra till ett samhälle där alla ska kunna växa upp och leva utan risk att skadas på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak (9). Med denna som grund har en regional strategi för Östergötland tagits fram. Den beskriver att ANDT-arbetet ska utgå från ett folkhälso-perspektiv med befolkningsinriktade insatser och hälsofrämjande synsätt som utgår från hälsans bestämningsfaktorer; ett barnper-spektiv där barns rättigheter och möjligheter beaktas utifrån FN:s barnkonvention samt ett jämlikhetsperspektiv, där alla oavsett bakgrund eller sociala förutsättningar har samma värde och infy-tande och möts utifrån sina upplevda behov (10).

Sträva efter mindre barngrupper, och hög personaltäthet, särskilt i lägre åldrar och utsatta områden.

En god förskoleverksamhet utgör en viktig kompensatorisk åt-gärd för barn som lever i socialt utsatta situationer, och förskolan har en potential att fungera som socialt utjämnande (11). En för-utsättning för att detta ska ske är en personaltäthet där personalen har reell tid att se och tala med varje barn utifrån dess behov.

Tillämpa ett språkutvecklande arbetssätt i förskolan och under de tidiga skolåren.

Läroplanen för förskolan betonar hur språk och lärande är intimt förknippade och en viktig uppgift för förskolan är att stimulera språk genom lek och sociala aktiviteter med andra barn.

Forskning har påvisat vikten av sociala relationer som grund i språkundervisning och att språkinlärning bedrivs i ett rikt kom-munikativt sammanhang (12).

Barn till långtidsarbetslösa och andra som riskerar att hamna utanför arbetsmarknaden bör ges möjligheter att delta fullt ut i förskola (inte bara 15 h.)

Förskoleverksamhet av god kvalitet har visat sig gynnsam för barns skolprestationer på ett senare stadium, och det är särskilt gynnsamt för barn från socialt sett mindre gynnade miljöer. För-skoleverksamhet motverkar på så vis social ojämlikhet. Vidare bör barns rättigheter till utbildning och i detta fall en stimulerande och lärande miljö bejakas och inte bli en faktor som underordnas föräldrarnas och familjens sociala och ekonomiska status (13, 14).

Stöd initiativ till alternativa sätt att transportera elever till/från skolan exempelvis via vandrande ”skolbussar” där vuxna följer grupp av barn för att undvika ökande biltrafk utanför skolor.

Regelbunden promenad till skolan har visat ett fertal positiva effekter på barns hälsa. Barnen har färre psykosomatiska symtom, bättre motoriska färdigheter, bättre lungfunktion, förbättrar sin koncentrationsförmåga och emotionella hälsa jämfört med barn som regelbundet skjutsas i bil eller åker buss till skolan. Vandrande skolbussar där föräldrar turas om att följa barnen till skolan är ett koncept som introducerats i Stockholms län med stor framgång (15).

Tydliggör betydelsen av, och förväntningar på, föräldrars engagemang i barnens utbildning som exempelvis att stimulera föräldrar att läsa högt för barnen.

I läroplan för förskola, grundskola och fritidsverksamhet betonas föräldraengagemang (16) (se också rekommendation C 11). Ett konkret och tydligt uttryck för samverkan mellan lärare och för-äldrar är att motivera och stimulera förför-äldrar att läsa högt för sina

barn. Barns möte med böcker och berättelser utgör en viktig del i barnet utveckling av ett skriftspråk (17).

Utveckla samverkan med idéburen sektor där civilsamhället ses som resursstarka medaktörer inom skolan. T ex ”Morfar på rasten”.

Civilsamhället innehåller en rad aktörer med vilja och kraft att hjälpa andra. Det ideella arbetet som utförs inom skolan utgår oftast från ett fritidsperspektiv. I arbetet kan ingå brukarorganisa-tioner, intresseorganisationer eller frivilligorganisationer. Genom att utveckla samverkan utökas möjligheten till sociala aktiviteter.

I den fortsatta välfärdsutvecklingen är det viktigt att bjuda in den idéburna sektorns organisationer att delta. Samverkan stimuleras genom de överenskommelser som tecknats mellan offentlig-heten och idéburna organisationer inom sociala området och inom integrationsområdet (18). Genom att stimulera exempelvis yngre-äldre att engagera sig i ideellt arbete skapas möjlighet till känslan av meningsfullhet vilket också ger friskare äldre (19).

Det fnns idag mycket goda exempel på hur yngre-äldre fått möjligheten till engagemang i skolor, såsom ”Morfar på rasten”

där en person från den äldre generationen fnns för att ha tid att prata, spela spel eller annan social gemenskap (20, 21).

Tillhandahåll läxhjälp och plats att läsa läxor för alla.

Skolverket har i en nyligen genomförd utvärdering granskat läx-hjälp på olika skolor, och konstaterar att det är svårt att entydigt hävda dess effekter på längre sikt. Det kan vara en viktig hjälp till elever som deltar kontinuerligt och under en längre tid, och det är viktigt att verksamheten inkluderas i en ordinarie verksam-heten för att kunna utvärderas och kvalitetsgranskas (22).

Följ upp elever med hög skolfrånvaro och vidta aktiva åtgärder för elever vid omotiverad frånvaro.

Skolmotstånd och ogiltig frånvaro (skolk) hos skolbarn kräver tydliga och direkta insatser. Tidig upptäckt och insats är en viktig framgångsfaktor för att få skolbarnet eller skolungdomen tillbaks in i undervisning och hög närvaro. Långvarig skolfrånvaro är för-knippat med en rad sociala problem som i förlängningen riskerar att bidra till social utslagning och utanförskap (23–25).

Utveckla lärlingsutbildning för fera grupper och yrkesområden.

Lärlingsutbildning kan både ses som en pedagogisk metod och som ett sett att korta människors väg in på arbetsmarknaden (26). Modellerna gör anspråk på att svara mot några av dagens utmaningar: klyftan mellan teori och praktik, de ungas föränd-rade studie- och livsplaner samt det förändföränd-rade näringslivet (27).

Samtal med elever har visat att de genomgående är mycket nöjda med sin utbildning framför allt den arbetsplatsförlagda delen.

Skolinspektionen konstaterar dock att fortsatt kvalitetssäkring av lärlingsutbildningarna behöver göras (28).

Referenser

1. Skolverket, Socialstyrelsen. Vägledning för elevhälsan. Stock-holm: Socialstyrelsen, Skolverket; 2014.

2. Livsmedelsverket, Skolverket. Skolmåltiden - en viktig del av en bra skola. [Internet] Stockholm: Livsmedelsverket, Skolverket; 2013. [citerad: 2014-10-03] Hämtad från: http://

www.skolverket.se/polopoly_fs/1.209489!/Menu/article/

attachment/skolmaltiden_viktig_del_av_bra_skola.pdf 3. Bunar N. Nyanlända och lärande – en forskningsöversikt om

nyanlända elever i den svenska skolan. Stockholm: Veten-skapsrådet; 2010.

4. Skolverket. Att bana väg för nyanländas lärande – mottag-ande och skolgång. Stockholm: Skolverket; 2014.

5. Bouakaz L. ”Att behålla mitt och lära mig något nytt”:

Föräldraengagemang i mångkulturella miljöer. [Internet]

Malmö: Malmö stad; 2012. [citerad: 2015-01-05] Hämtad från: http://www.malmo.se/download/18.1558e15e13973ee aa0e800011507/Att+beh%C3%A5lla+mitt+och+l%C3%A-4ra+mig+n%C3%A5got+nytt_Laid+Bouakaz.pdf

6. Rowling L, Jefferys V, Capturing complexity: integrating health and education research to inform health-promoting schools policy and practice. Health educ res. 2006; 21(5):

705–15.

7. Barnekow Rasmussen V, Rivett D. The European Network of Health Promoting Schools – an alliance of health, educa-tion and democracy, Health Educaeduca-tion. 2000; 100(2): 61–67.

8. Gustafsson JE, Allodi Westling M, Ahlin Åkerman B, Eriks-son C, EriksEriks-son L, Fischbein S, et al. School, Learning and Mental Health. A systematic review. Stockholm: Kungliga Vetenskapsakademien; 2010.

9. En samlad strategi för alkohol-. narkotika-, och dopnings- och tobakspolitiken. Proposition (2010/11:47). Stockholm:

Riksdagen; 2010.

10. Länsstyrelsen Östergötland. Regional strategi för ANDT-ar-betet i Östergötlands län 2014 – juni 2016. Länsstyrelsen Östergötland; 2013.

11. Person S. Förskolans betydelse för barns utveckling, lärande och hälsa. Malmö: Malmö stad; 2012.

12. Ljungren Å. Erbjudande till kommunikation i en ferspråkig förskola: fria och riktade handlingsområden [Licenciatav-handling]. Malmö: Malmö högskola; 2013.

13. Regeringskansliet. Konventionen om barnets rättigheter.

Med strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige.

Stockholm: Regeringskansliet; 2014.

14. Folkhälsomyndigheten. Child day care center or home care for children 12–40 months of age – what is best for the child? A systematic literature review. [Internet] Stockholm, Östersund: Folkhälsomyndigheten; 2009. [citerad 2015-01-05] Hämtad från: http://www.folkhalsomyndigheten.se/

pagefles/12277/R2009-09-Child-day-care-center-or-ho-me-care.pdf

15. Faskunger J. Barns miljöer för fysisk aktivitet – samhällspla-nering för ökad fysisk aktivitet och rörelsefrihet hos barn och unga. Östersund: Statens Folkhälsoinstitut; 2008.

16. Green S, Tranquist J, Eriksson C. Hälsofrämjande insatser i skolan – en nationell kartläggning år 2009. Örebro: Na-tionellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom; 2009.

17. Lundberg I, Sterner G. Före Bornholmsmodellen – språkle-kar i förskolan. Stockholm: Natur och kultur; 2011.

18. Överenskommelsen inom integrationsområdet [Inter-net]. Stockholm: Regeringskansliet; 2009.[uppdaterad:

2015-01-13] Hämtad från: http://www.regeringen.se/

sb/d/9735/a/122283

19. Olsson LE. Frivilligt arbete bland äldre och hälsa- Medbor-garundersökning 2005. [Internet] Sköndal: Vårdalinstitutet;

2008. Hämtad från: http://www.diva-portal.org/smash/get/

diva2:351121/FULLTEXT01.pdf

20. Sydmark J. Göran – hela klassens morfar. Kristianstadsbladet.

[Internet] 2007-10-23. Hämtad från: http://www.kristian-stadsbladet.se/hassleholm/goran-hela-klassens-morfar/

[Internet] 2007-10-23. Hämtad från: http://www.kristian-stadsbladet.se/hassleholm/goran-hela-klassens-morfar/

In document Jämlik hälsa, angår det mig? (Page 70-80)

Related documents