Kvantifiering av de tillståndspliktiga verksamheternas betydelse för att enskilda preciseringar inte uppfylls

De olika preciseringarna är formulerade på olika sätt och det var därmed inte möjligt att kvantifiera påverkanstrycket från tillståndspliktiga verksamheter utifrån en enda konsekvent metod. I stället visade det sig att kvantifieringen kunde ske utifrån fyra typfall. Målsättningen var att avgöra vilka preciseringar som utsätts för ett signifikant påverkanstryck av tillståndspliktiga verksamheter, och utgick ifrån följande utgångspunkter:

• 10 % av det påverkanstryck som förhindrar att preciseringen ifråga bedöms uppfyllas väljs som nedre gräns för signifikant påverkanstryck. • Kvantifieringen ska göras så likartat som möjligt för alla ingående

preciseringar.

• MKB-processen antas hantera särskilt lokal miljöpåverkan från enskilda verksamheter, medan MERIT främst är intresserat av att kartlägga den samlade miljöpåverkan på nationell nivå. Därför är preciseringar som utsätts för ett samlat påverkanstryck från flera olika typer av verksam- heter särskilt intressanta att identifiera.

• För att undvika att signifikanta kopplingar mellan preciseringar och tillståndspliktiga verksamheter inte ska förbises bör påverkanstrycket i osäkra fall avrundas uppåt, det vill säga hellre klassificeras som signifi- kant än inte. Det är en rimlig tolkning av försiktighetsprincipen i det här sammanhanget och särskilt i de fall då den eller de bedömda precise- ringarna representerar fler preciseringar som klassificerats som NE.

Kvantifieringen av de 34 utvalda preciseringarna skedde utifrån följande typfall.

• Typfall 1: Kvantitativ beräkning. Andel beräknas som en division av

”delen genom det hela”, vilket dels förutsätter tillgång till data på samma form, dels att det önskade miljötillståndet uttrycks för landet som helhet alternativt enstaka stora geografiska regioner (till exempel

Ingen övergödning/Påverkan på havet). Typfallet kräver att den enskilda

verksamhetens bidrag kan antas vara ”totalomblandat”, det vill säga att påverkanstrycket enbart avgörs av hur stort det är, inte var det sker. I huvudsak omfattar dessa preciseringar därför utsläpp till luft/atmos- färisk deposition eller havsbassänger, till exempel de tillståndspliktiga verksamheternas samlade utsläpp av fosfor och kväve till havet i förhål- lande till de totala utsläppen i Sverige.

• Typfall 2: Semikvantitativ beräkning. Till skillnad från typfall 1 saknas

här särredovisade data för de tillståndspliktiga verksamheternas påverkans- tryck. Därför kan inte en direkt beräkning göras. Istället görs antaganden, baserade på kompletterande data på annan form, av hur stort påverkan- stryck som utgörs av tillståndspliktiga verksamheter. Typfallet rymmer dels ytvatten-, grundvatten- och kustvattenförekomster, dels stadsluft. I dessa fall är det dels känt hur många av objekten som inte uppnår önskat miljötillstånd, dels hur stort påverkanstryck tillståndspliktig verksamhet utgör totalt men, till skillnad från typfall 1, inte hur kopplingen mellan påverkanstrycket och miljötillstånd ser ut i de enskilda fallen.

• Typfall 3: Kvalitativ bedömning. En stor grupp preciseringar, bland

andra ”bevarade natur- och kulturmiljövärden”, är inte definierade på ett sådant sätt att de enkelt låter sig beskrivas kvantitativt. I de fallen bedömdes andelen genom en tolkning av hur påverkanstrycket beskrivs i bland annat de senaste årens miljömåls uppföljningar. Bedömningen bygger med andra ord på antagandet att det är de mest signifikanta käl- lorna till påverkanstryck som lyfts fram i miljömåls uppföljningarna. Där så är möjligt kompletteras bedömningen med resultaten från kvanti fieringen av andra, närliggande preciseringar.

• Typfall 4: Övriga. I ett fåtal fall har en separat metodik behövt användas,

nämligen för Hälsa och säkerhet inom En god bebyggd miljö samt

Förorenade områden inom En giftfri miljö.

I figur 7 nedan visas hur de olika typfallen placerar sig i förhållande till den tidigare kategoriseringen och där kan även utläsas antalet typfall av varje slag.

Figur 7. Fördelning av typfall i förhållande till tidigare kategorisering av preciseringarna. Det finns en tydlig men inte entydig korrelation mellan de båda. Av de preciseringar som kvarstår efter reduce- ringen är det en övervikt mot dels utsläpp, dels lokal påverkan.

Resultatet av kvantifieringen är att 20 av de 34 undersökta preciseringarna, eller nära två tredjedelar, bedömdes påverkas signifikant av tillståndspliktiga verksamheter. Dessa preciseringar visas nedan i tabell 5. som I nedanstående tabell sammanfattas de preciseringar med störst andel av miljöpåverkan härrörande från tillståndspliktiga verksamheter enligt den preliminära beräkningen. Siffran i kolumnen längst till höger syftar på tillståndspliktiga verksamheters andel av den miljöpåverkan som förhindrar uppfyllandet av respektive precisering.

Tabell 5. Bedömd andel miljöpåverkan från tillståndspliktiga verksamheter på preciseringar av svenska miljökvalitetsmål, rangordnade utifrån största miljöpåverkan. Från Lindblom & Malmaeus (2020).

Precisering Miljömål Påverkan (%)

P4. Förorenade områden Giftfri miljö 74 %

P3. Oavsiktligt bildade ämnen med farliga

egenskaper Giftfri miljö 18–54 %

P6. Bevarande av naturgrusavlagringar Grundvatten av god kvalitet >50 % P2. Användningen av särskilt farliga ämnen Giftfri miljö 10- >50 % P2. Temperatur Begränsad klimatpåverkan 48 % P2. God kemisk grundvattenstatus Grundvatten av god kvalitet 40–45 % P1. Påverkan på havet Ingen övergödning 37 % P2. God ekologisk och kemisk status Hav i balans samt levande kust

och skärgård 21–29 %

P5. Partiklar (PM2,5) Frisk luft <26,6 %

P6. Partiklar (PM10) Frisk luft 18,4 %

P3. Tillstånd i sjöar, vattendrag, kustvatten

och grundvatten Ingen övergödning 18–22 %

P9. Kvävedioxid Frisk luft <20,1 %

P1. God ekologisk och kemisk status Levande sjöar och vattendrag 10–16 % P1. Gynnsam bevarandestatus och genetisk

variation Ett rikt växt- och djurliv 4–14 % P10. Bevarade natur- och kulturmiljövärden Levande sjöar och vattendrag >10 % P7. Bevarade natur- och kulturmiljövärden Storslagen fjällmiljö >10 % P4. Grön infrastruktur Ett rikt växt- och djurliv >10 % P2. Jordbruksmarkens halt av föroreningar Ett rikt odlingslandskap >10 % P1. Påverkan genom atmosfäriskt nedfall Bara naturlig försurning 10 % P1. Våtmarkstypernas utbredning Myllrande våtmarker ~10 %

För sju preciseringar står tillståndspliktiga verksamheter för mer än en tredje- del av den sammanlagda miljöpåverkan enligt bedömningen och för ytterligare fyra står dessa verksamheter för över 20 procent. För Påverkan på naturgrus- avlagringar baseras bedömningen dels på att praktiskt taget alla grustäkter är tillståndspliktiga och dels på att övrig påverkan, exempelvis byggprojekt, till stor del är tillståndspliktig. Förorenade områden bedöms utifrån att det i tio undersökta län finns en ansvarig aktör i 74 % av de områden som i Sverige har bedömts ligga i riskklass 1 (av totalt 365 områden). Detta är förvisso tillståndspliktiga verksamheter även om själva förekomsten av förorenade områden i sig inte är tillståndspliktigt. För många av de övriga preciseringarna med hög påverkan enligt tabell 5 handlar det om att tillståndspliktiga verk- samheter, såsom industrier och i vissa fall reningsverk, står för en stor andel av de totala utsläppen – exempelvis preciseringarna inom Giftfri miljö, Ingen övergödning och Frisk luft. I några fall utgör exploatering av naturmark inklu-

sive vattenregleringar en bidragande orsak till att tillståndspliktiga verksam- heter anses utgöra en signifikant påverkan på preciseringar inom Levande sjöar och vattendrag, Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv. En

utförligare redovisning av beräkningar och resultat från kvantifieringen finns i Lindblom & Malmaeus (2020).

3.3 Hur behandlas miljökvalitetsmålen i MKB