Vi-kingntida och tidigrnedellida arnuh:ner förek ·~
1 -d I d· de går all knyta ll 1 mer till .. v rvti :mde e . . ed d
. k . 10 gravar (Kokcv gaar en g ndcrkOJ1tci-t • v11
Zeiten l 997:2). o •
est omdebatterade exemplet pa
pnvat-Det m . o • Fl ·
kult borde vara Völsetåten som mgar I atey1ar-b6k. r korthet handlar den om kung Olav den heliges besök på en isolerad gård i Norge. När gårdens häst dör tar sonen i huset in hästfallo-sen i huset till kvinnorna i hushållet. Husfrun lägger fallosen i en linduk tillsammans med lök och andra örter. Under hö ten börjar hon dyrka fallo en om sin gud {Stein land & Yogt 198 J :87). Refrängen i de verser som lä e un-der ritualen lyun-der "måtte mornir ta emot det heliga offret. Momir betyder troligen jätle-kvinnor. Kanske är völsetåten en beskrivning av kult tillägnad jättinnor. Bakom denna tillsynes lite märkliga ritual kan ideerna om eu hieros gamos ett heligt bröllop ligga. (Steinsland &
Meulengracht S~rensen 1998:80). Ordet völ e konu-ner av voll; stav. Völva betyder ·tavbärerska och taven är en av henne rekvi itor, vilket öppna,- för en möjlighet att hu frun även var välva. I strof 13, efter att gårdshuaden fått offret
kådar husfrun in i den hin ·ide världen med de dunkla orden; "Lyft meg over d~rhengsler og over d(Jråsar for (I sjå om. eg kan berga det heilage offeret. "' Detta för all offret. kall nå in mottagare i den andra dimen ionen (Stein land
& Yogt 198 J: I 03f.). Arkeologi kt går det kan-ke all knyta amman ritualen i Yöl et, ten med ett fynd från en kvinnograv i Fl!1lk and i Norge.
daterad till 400-taler. En av gravgåvoma är en liten benkniv eller skrapa med runin kriften linalaukaR. Lin och lök kan sättas i samband med inpackandet av hästfallosen som beskrivs i Völsetåten. Kanske har kniven avvänts av hus-frun vid den rituella slakten av gårdshingsten (Hj111rungdal 1989: 101).
Lämningar efter kult i Uppåkra
vändan-sikteshänge understryker ytterligare Uppåkras koppling till den offentliga kulten. På rikare boplatser i omlandet finns tendenser till en Odins kult. Vändansiktshänget från Gårdstånga skulle kunna ses som en indikation på närvaron av en person som såg Odin som sin beskyddare.
På Uppåkraboplatsen finns även spår av mer privat kultutövning i form av amuletter som torshammare, miniatyr vapen och redskap. Dessa kan kanske ha burits av människor som vistats eller bott på platsen som inte tillhört samhällets maktskikt. På boplatserna i omlandet uppträder denna artefaktkategori, i form av en tors-hammare, i boplatskontext endast i ett grophus på den relativt rika vikingatida/ tidigmedeltida gården i llstorp. Det möjliga boplatsoffret i form av en näbbfibula på det vendeltida gårds-komplexet i Dagstorp kan kanske ytterligare befästa möjligheten att större gårdar använde sig av andra typer av artefakter till boplatsoffer än mindre beställda gårdar. Deponeringar av slagg och andra rester av metallhantverk som gjutformar i stolphål och gropar kan även dem kopplas till mer komplexa gårdsmiljöer. I undersökningsområdet finns möjliga exempel på detta från Dagstorp, Hjärup, Haglekulla och Lilla Isie. Föremål förknippade med hantverk förekommer även i möjlig boplatsofferkontext.
Sländtrissor och vävtyngder förekommer depo-nerade i stolphål till grophus och långhus under vendel- och vikingatid i Lilla Isie, Brågarp och Trelleborg. Kanske symboliserar de den kvinn-liga divinationen med mytologiska kopplingar till nornorna.
I undersökningsområdet utgör keramiken funnen i boplatsofferkontext det stora mass-materialet. Av särskilt intresse är fynden av miniatyrkärl i Flackarp och Fosie samt det upp och ner vända kärlet från Ilstorp. Tillsammans med fynden av möjliga växt- och djuroffer i Klörup, Bjärred och Löddeköpinge kanske dessa deponeringar speglar ritualer knutna till frukt-barhetsmakter.
Möjligen kan de offer där det rör sig om hantverksavfall, smycken och verktyg ses som en önskan av en välmående bondebefolkning att öka gårdens materiella rikedomar och då inte endast de knutna till fruktbarheten. En önskan att på magisk väg skydda gården mot olycka,
eldsvåda, sjukdom, demoner och annat elände verkar i undersökningsområdet gå igen på alla olika typer av boplatser under såväl äldre- som yngre järnåldern. De föremål som uppmärk-sammats är olika former av flintartefakter, fossila sjöborrar och järnknivar.
Den stora variationsrikedomen av föremål från guldgubbar till keramikskärvor kan möjli-gen ses mot samma bakgrund, då de kan upp-träda tillsammans. Kungen, likasom völvorna hade förmågan att se in i framtiden och därmed även påverka händelseutvecklingen i önskad riktning. Offrets dubbla sidor, dels som en för-bindelse mellan gudar och människor, men också som ett sätt att påverka makterna i en önskad riktning gör gränserna mellan magi och religion suddiga. De boplatsoffer som utförts på de en-skilda gårdarna kan kanske ses som en möjlig-het att få en inblick i den privata kulten samtidigt som ritualerna är intimt sammanknippade med liknande ritualer på hövdingsäten, där guld-gubbar och andra högstatusföremål förekom-mer tillsammans med keramik, ben och flinta.
Det finns många frågetecken kring vem och i vilka sammanhang dessa former av ritualer ut-fördes som framtida undersökningar förhopp-ningsvis kan bringa klarhet i. En medvetenhet om boplatserna som rituella rum, och i vilka kontexter det kan förekomma spår efter en pri-vat kult, anser jag vara en bra bö1jan för att utnyttja det unika och ständigt växande arkeo-logiska källmaterialet vid studiet av järnålderns religion.
Noter
1 Jfr. dörrsymboliken i strofen med beskrivningen av begravningsritualen i Ibn Fadlans skildring av en vikingahövdings begravning (Se exempelvis Steinsland
& Meulengracht S(llrensen 1998:88 ff.).
Referenser
Andren, A. 1993. Doors to other worlds: Scandina-vian Death rituals in Gotlandic Perspectives. Jour-nal of European Archaeology Vol. 1.
- 1997. Mellan ting och text. En introduktion till de historiska arkeologierna. Stockholm/Stehag.
Bergqvist, J. 1999. Spår av religion i Uppäkra under 1000 år. Hårdh, B. (red.). Fynden i Centrum. Kera-mik, glas och metall från Uppåkra. Uppåkrastudier
rchnc I ,gica Lundensili : 0. Lund.
2. Acin A • d 199 Forie IV.
Bebyg-.. . & Siifvcsw · · ·
BJörhem. · ·b _ 0 •ltjämli/de,: Malmöfynd 6.
/wm 1111d111 rnn. . · J
ge · '. M i 990. Jämfnunställning och gravntua .
B nrsl röm. · · · 'k'
' . kturalistisk tolkning av järnslagg I VI
mga-En sa u . ..
·ct gi·avar i Gästnkland. Fornvannen 85.
tt a
Capelle, T. 1987. Eisenzeitliche Bauopfer. Friih-mittelalterliche Studien. Jahrbuch des lnstitutsfiir Friihmittelalterforschung der Universität Miinster.
Band. 21.
Carel Ji, P. 1997. Thunder and Lighming Magical Miracles. On the Popular Myth of Thunderbolts and the Presence of Stone Age Artefacts in Medie-val Depo it . Ander . on, H. Carelli, P. & Ersgård, L. (eds.). VisiollS of the past. Trends and tradition in Swedish medieval archaeology. Lund Studies in Medieval Archaeology 19. Stockholm.
Carlie, L. L 992. Brogård - ett brons och järntilders-komplex i södra Halland. Dess kronologi och struk-tur. Lund.
Engdahl, K. & Kaliff, A. 1996. Förord. Engdahl, K.
& Kaliff, A. (eds.). Religionfrtm srenlilder rill 11r ed-e1Tid. Rjksamikvarieämbe1e1. Arkeologiska
under-ökningar. Skrifter 19. Stockholm.
Hatt, G. 1938. Jernaldcren boplat er i Himmerland.
Aarb9)gerfor nordisk Oldky11digher og Historie.
Hed Jacobsson, A. 1999. Town. Plots, Crafts and FerLiliLy. Traces ofa Power ldeology. Currenr Swe-dish Archaeology Vol. 7.
Henriksen, B. 1996. Stensamlere. Skalk 1996:6.
Hj~rungdal, T. 1989. Noen aspekter p tolkning av gravgod · i eldre jernalder: Kan gravgod beJyse kult? Lars n, L. & Wy. zomir ka, 8. (ed .). Arkeo-logi och religion. Rappo11 från arkeologidagarna
16-18 januari 1989. University of Lu.nd. In litute
of Archaeology. Report Series No 34. Lund.
Hultgård, A. 1996. Fornskandinavisk kult-finns det skriftliga källor? Engdahl, K. & Kaliff, A. {eds.).
Religionfrdn s1e11!ilder 1ill medeltid. Riksantikva-rieämbetet. Arkeologiska under ökningar. Skrifter
19. Stockholm.
H va s, S. 1985. Rodde. Et vesrjysk land ·bysamfund fra (eldre jemalder Arka:ologiske studier volume
Vll. Odense.
1-11\rdh, B. 1999. Offerfynd p Uppåk.raboplatsen?
H rdh, B. (red.). Fy11de11 i Centrum. Keramik, glas och metallfrlm Uppåkra. Uppåkra tudier 2. Acta Archaeologica Lunden ia 8:30. Lund.
lregren, E. 1989. Under Frö ö Kyrka - ben från en vikingatida o,fferlund? Larsson, L. & Wyszomirska, 8. (ed .). Arkeologi och religion. Rapport från arkeologidagarna 16-18 januari 1989. Universily of Lund. lnstilute of Archaeology. Repo11 Serie
No 34. Lund.
Isendahl, C. 1997. Förhistoriskjärnhantering i nord-västra Sk, ne. En studie med utg· ngspunkt från den vendeltida boplaL~en Haglekulla. Kar ten, P. (red.).
Carpe Scania,11. Axplock ur Skånesforfluma. Rik-santikvariämbetet Arkeologiska undersökningar Skrifter nr 22. Lund.
Jacobsen, J. & Lorentzen, A. 1986. Usynlige husf.eller. Skalk 1986:2.
Karsten, P. 1994. Att kasta yxan i sjön. En studie över rituell tradition ochforli11dring utifrån skån-ska neolitiska offerfyrul. Acta Archaeologica Lunden ia erie in 8:23. Lund.
Koktvedgaard Zeiten, M. 1997. Amulets and amulet use in Viking Age Denmark. Acta Archaeologica Vol. 68.
Lundqvist, L. 1997. Slöinge om ett pågående pro-jekt. Callmer, J. & Ro engren, E. (eds.). " ... Gick Grendel att soka det höga huset ... " Arkeologiska källor till aristokratiska mlljoer i Sydskandinavien under yngre järnålder. Hallands länsmuseers Skrift-serie No 91 GOTARC C. Arkeologiska Skrifter No 17. Halmstad.
Nielsen, A-L. 1996. Hedniska kult- och offer-handlingar i Borg. En uiu-yck för gärdens centrala betydelse under yngre jämll.lder. Engdahl, K. &
Kaliff, A. (eds.). Religio11Jrå11 stenålder till medel-tid. Riksantikvarieämbetet. Arkeologiska under-sökningar. Skrifter 19. Stockholm.
Näsman, U. 1994. Liv och död. Sydskandinaviska grav-och offerricer från 200 till I 000 e.Kr. Schj0dt, J. P. (ed.). Myte og Ritual i detf;rkris1ne Norden. Et symposium. Viborg.
Ohlsson, T. 1976. The Löddeköpinge lnvestigation 1.
The Settlement nt Vikhögsvägen. Meddela11de11 från Lunds U11iversite1s Historl ka Museum
1975-1976.
1980. The Löddeköpinge IJwe. tigation Il. Tbe orthen Part of the Village Area. Meddela11de11 från lunds Universitets Historiska. Museur11
1979-1980.
Paul on-Holmberg, T. 1997. Tron Agc building offering . A contribution to the analysi of a die-hard phenomenon in Swedi ·h preindu trial agrarian so iety. Fomviinnen 92. Stockholm.
Regnell, M. 1997. Växtoffer. En förbi. edd fyndkategori i huslämningar. Kar ten, P. (red.). Carpe Sca11ia111.
Axplock ur Skånes fö1:f/11111a. Rfä ·antikvariämbetet Arkeologiska undersökningar Skrifter nr 22. Lund. lei.n ·land G. 1994. Ero og d~d i norr0n konge-ideologi. I (ed.). Schj!ildl, J. P. Myte og Ritual; det f~rkristne Norden. Er symposiwn. Viborg.
Stein land, G. & Meulengracbt S!ilren en, P. J 998.
Människor och makter i vikingarnas värld. Stock-holm.
Steinsland, G. & Vogt, K. 1981. "Aukinn ertu Uolse ok vpp vmtekinn." En religionshistorisk analyse av Volsatåttr i Flateyjarbok. Arkiv för nordiskfilogi 96. Lund.
Stjernquist, B. 1998. On the Dynamics of the Prehistoric Settlement at Hötofta, Southem Sweden.
Wesse, A. (ed.). Studien Zur Archäologie des Ostseeraumes. Von der Eisenzeit zum Mittelalter.
Festschrift för Michael MUller-Wille. NeumUnster.
Ström, F. 1985. Nordisk hedendom. Tro och sed i förkristen tid. Arlöv.
Sundqvist, 0. 1996. Härskaren i kulten under yngre järnålder. Engdahl, K. & Kaliff, A. (eds.). Religion från stenålder till medeltid. Riksantikvarieämbe-tet. Arkeologiska undersökningar. Skrifter 19.
Söderberg, B. 1994. Kungens Gårdstånga. Från Odin till Adel. Arkeologi i Sverige 3. Riksantikvarieäm-betet.
Watt, M. 1991. Sorte Muld. H~vdingesrede og kult-centrum fra Bornholms yngre jernalder. Morten-sen, P. & Rasmussen, B.M. (eds.). Fra Stamme til Stat i Danmark. Jysk Arkreologisk Selskabs Skrif-ter XXII:2. Aarhus.
-l 999. Guldgubber og patricer til guldgubber fra Uppåkra. Hårdh, B. (red.). Fynden i Centrum. Ke-ramik, glas och metall från Uppåkra. Uppåkra-studier 2. Acta Archaeologica Lundensia 8:30. Lund.
Åqvist, C. 1996. Hall och harg - det rituella rummet.
Engdahl, K. & Kaliff, A (eds.). Religion från sten-ålder till medeltid. Riksantikvarieämbetet. Arkeo-logiska undersökningar. Skrifter 19.
Opublicerade källor:
Artursson, M. 1999. Glumslöv boplats- och bebyggelse-lämningar från tidig neolitikum till yngre järnålder.
Skåne, Glumslöv och Kvistofta sn, västkustbanan.
Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 1999:40.
Assarsson, H. et al. 1995. Område 7, Lockarp.
Öresundsförbindelsen, rapport över arkeologiska förundersökningar. Statsantikvariska avdelningen, Malmö museer.
Becker, N. 1999. De vendeltida gårdslämningarna i Dagstorp. Skåne, Dagstorp sn, Dagstorp 1 :2-3, 5:31, Västkustbanan SU 21. Riksantikvarieämbe-tet UV Syd Rapport 1999:62.
llergenstråhle, I. 1996. Långhus från yngre järnål-dern. Skåne, Flackarps sn, Flackarp 9:6 1995 Ar-keologisk slutundersökning. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 1996:76.
Ericson-Borggren, T. 1997. Skåne, södra Vrams socken, del av ny sträckning av väg 1244.
Arkeolo-gisk slutundersökning. 1995. Riksantikvarieämbe-tet UV Syd Rapport 1997:7.
Ericson-Lagerås, K. 1999. En gravgrupp från brons-åldern och boplatser från yngre bronsålder och järnålder vid Rya. Arkeologisk slutundersökning Västkustbanan. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rap-port 1999:3.
Isendahl, C. 1996. Ett vendeltida gårdskomplex i nordvästra Skåne. Skåne, Östra Ljungby sn, Hag-lekulla 1: 1 1995. Arkeologisk slutundersökning.
Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 1996:59.
Jacobsson, B., Carlberg-Kriig, A. & Kriig, S. 1995.
Skåne, Trelleborg, kvarteret Oden 26, RAÄ19.
Arkeologisk för- och slutundersökningl 983-1984.
Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 1995:50.
Jeppsson, A. 1995a. Arkeologisk förundersökning.
Skåne, Lilla Isie och Östra Torp socknar. VA-led-ning Smygehamn - Simmermarken. RAÄ 21, Lilla Isie sn, RAÄ 24 och RAÄ 26, Östra Torp sn.
Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 1995:22.
-1995b. Skåne, Trelleborg, kvarteret Katten 12, 27 och 29. RAÄ 19. Arkeologisk slutundersökning 1987 och 1988. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rap-port 1995:9.
-1996a. Norra Möringe 13:3, Asmundtorps sn, RAÄ 22. Arkeologisk slutundersökning Sydgasprojektet, stamledning P49. Räf, E. (ed.) Skåne på längden, Sydgasundersökningarna 1983-1985. Riksantikva-rieämbetet UV Syd Rapport 1996:58.
-l 996b. Skabersjö 24: 12, 26: 14, Skabersjö sn, RAÄ 28, 23. Arkeologisk slutundersökning. Sydgas-projektet stamledning P48. Räf, E. (ed.) Skåne på längden, Sydgasundersökningarna 1983-1985.
Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 1996:58.
-1996c. St. Harrie sn, RAÄ 39. Arkeologisk slut-undersökning. Sydgasprojektet grenledning Eslöv P8. Räf, E. (ed.) Skåne på längden, Sydgas-undersökningarna 1983-1985. Riksantikvarieäm-betet UV Syd Rapport 1996:58.
-1996d. Karaby 3:1, 4:1, Västra Karaby sn, RAÄ 39.
Arkeologisk slutundersökning. Sydgasprojektet, stamledning P36. Räf, E. (ed.). Skåne på längden, Sydgasundersökningama 1983-1985. Riksantikva-rieämbetet UV Syd Rapport 1996:58.
Kriig, S. & Pettersson, C. 1996. En vendel-/vikinga-tida boplats i Bjärred. Skåne Flädie socken, Bjärred 9:5, RAÄ 9 1993. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 1996:61.
Kriig, S. & Thomasson, J. (eds.) 1999. Vikingatida och medeltida gårdslämningar i Säby. En arkeologisk slutundersökning inför byggandet av Västkustbanan.
Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 1999:4.
Larsson, R. 1995. Skåne, Uppåkra sn, Hjärup 21 :38
RAÄ 26 Arkeologisk undersökning etapp I och II 1986 och 1987. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 1995:51. . .. . • . L. d Il M J 99 11 • Arkeologisk undersoknmg. Uppåkrn
m e . . • Sk"
98:2 fornlämning 5 Uppåkra l :2 Uppakra sn, ane.
Arkeologiska institutionen, Lunds universitet.
- l 999b Uppäkra 1999:2 Arkeologisk undersökning fornlämning 5 Uppåkra sn, Skåne. Arkeologiska institutionen, Lunds universitet.
Nagmer, R. B. 1988. Uppåkra 9:1, fornlämning 22-24 samt 174, Uppåkra sn, Skåne. Riksantikvarieämbetet UV Syd. ATA. Rapport dnr 4545/86 och 6080/86.
-1990. Undersökningar av boplatslämningar och flat-marksgra vfält. Flackat-p 13: 1 A och Trolleberg 1: 1 A Flackarp sn, Skåne. Riksantikvarieämbetet UV Syd.
ATA. Rapportdnr4247!88.
Olsson, T. et al. 1996. Boplatslämningar från neolitikum, bronsålder och äldre järnålder. Skåne väg 108, N. Nöbbelövs, Stångby, Vallkärra och Lackalängas socknar, Lunds och Kävlinge kom-muner. 1996. Arkeologisk slutundersökning. Riks-antikvarieämbetet UV Syd Rapporr 1996:60.
Peuers on, C. 1996. En hoplat från yngre bronsål-der- En g· rd från vendel-/ vikingatid. Skåne Brågarp n, Brågarp 1:16, RAÄ 15. 1990. Arkeo-logisk utredning och slutundersökning. Riksantik-varieämbetet UV Syd Rapport 1996:58.
Runcis, J. & Arcini, C. 1998. Gravar och boplats i Hjärup, äldre och yngre järnålder, med osteolo-gisk rapport över gravarna från Hjärup. Arkeolo-gisk slutundersökning. Riksanlikvarieämbelet UV Syd Rapport 1998: 1.
Stolt, C. 1999. Vardagsliv och föreställningsvärld i skuggan av Uppåkra. En .tudie av religiösa pår från Skånes järnålder. Ander on M. C., Engblom, ., Johansson, K. Nilsson, T. Stolt, C. Uppåkra i
ett större perspektiv. En studie av samhällsstruktu-ren runt en centralplats. C/D uppsats i arkeologi vid Lunds universitet. Lund.
Söderberg, B. 1993. Skåne, Vellinge socken,Kv Sko-lan. RAÄ 17. 1990. Arkeologisk för- och slut-undersökning inom bytomt. Riksantikvarieämbetet UV Syd. ATA Rapport dnr 4576/90.
-1995. Gårdstånga, Boplats och bebyggelselämningar från stenålder till nyare tid. Arkeologiska för- och slutunder ökningar. Skåne, Gårdst nga socken, Gård tånga 15: 1, RAÄ 14. Riksa111ik11arieämbe1et UV Syd Rapport 1995:7.
-1997. Boplatser från förromersk järnålder till ven-deltid. Torpartomter och gränsdiken från nyare tid.
RAÄ 35:2, 85A och B samt 86 i Skabersjö socken, Skabersjö 26: 1 och 26:2. 1994. Arkeologisk under-sökning. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 1997:2.
Tesch, S. 1996. lguls torp - en tidig-/ högmedeliida
"Skåneg, rd". Skåne, Ilstorp sn, Ilstorp 24:4. AJ:-keologiska undersökningar 1975, 1982 och 1983.
Vikingatid, medeltid och nyare tid. Riksantikva-rieämbetet UV Syd Rapport 1996:82.
Thörn, R. 1994. Rapport över arkeologisk slut-undersökning, Sallerupsvägen, delen väster om Särslövsvägen. Södra Sallerups sn, Sallerup 180, 36, 73 fornlämning 32. Statsantikvariska a vdel-ningen, Malmö museer.
Uppåkra föremålsregister.
Vifot B. M. 1935. Redogörelse till riksantikvarien över arkeologiska under ökning av järnålder -boplats i Bara Härad, Uppåkra sn. Lunds universi-tets historiska museums sockenarkiv.
Wihlborg, A. et al. 1985. Arkeologi och naturgas i Skåne. Delre ultat frän Ulgrävningarna 1983-1984.
Riksantikvarieämbetet UV Syd skriftserie nr 6.
Centrum och sammanhang, s. 43-56.