• No results found

Linda Kullberg

Bakgrund

I Lgr 11 står det:

Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed skapa tilltro till sin språkliga förmåga. (Lgr 11 kap. 1)

Ulrika Magnussons skriver i sin rapport Språk i ämnet (2008) om vardags-språk och skolvardags-språk, där vardagsvardags-språk är det vardags-språk som används i informella situationer, till exempel hemma och i samtal med kompisar. Skolspråk är det språkbruk som eleverna möter i skolans undervisning. För de elever som jag arbetar med är skolspråket en stor utmaning i undervisningen. De behöver stöttning av läraren för att växla mellan vardagsspråk och skolspråk i sin lärprocess. I det här växelspelet byggs deras språk upp samtidigt som de får en fördjupad förståelse för skillnaden mellan vardagsspråk och skolspråk.

Planering

Vårterminen 2014 valde jag att i de samhällsorienterande ämnena inrikta mig på att arbeta så att elevernas skulle utmanas såväl språkligt som tanke-mässigt genom uppgifter där sådana kvaliteter efterfrågas (jfr Cummins 1996, se hans fyrfältsmodell i Skolverket 2012:61). Mina elever i grund-särskolans högstadium har under projektets gång fått möjlighet att delta i omfattande interaktion, inte bara genom att besvara frågor med enstaka ord utan genom problemlösande dialoger där eleverna i grupp eller par löser problem tillsammans och med stöttning av mig som lärare.

Temat jag valt att arbeta med under projektets gång är att eleverna ska bygga ett eget samhälle utifrån ett uppdrag som de får i form av brev. På vägen dyker det upp problem som de ska lösa tillsammans genom samtal.

Genomförande

Projektet inleddes med att skolans rektor kom in i klassrummet med ett brev. Det innehöll ett uppdrag till eleverna att skapa ett eget samhälle på en ö som låg på en hemlig destination. De skulle få nya identiteter och uppdraget var

topphemligt. Det här väckte elevernas intresse och det blev högljudda dis-kussioner om var ön kunde ligga någonstans.

Först fick de arbeta med de praktiska frågorna om hur ön skulle se ut och vad som behövdes för att de skulle vara självförsörjande. Vi började med grupparbete som var lärarlett eftersom det skulle kunna vara en för stor ut-maning för eleverna att arbeta på egen hand i grupp i detta inledande skede. Som lärare kunde jag ställa öppna stödfrågor och frågor om hur och varför. Därefter skulle eleverna presentera sina tankar för varandra och komma fram till hur ön skulle se ut. Här fick alla komma till tals genom att jag som lärare väntade in och gav stöd till alla elever, så att de fick tid att tänka. Det var inte bara de som oftast tar ordet och för talan som kom med idéer, utan alla bidrog med förslag. Ön fick namnet Rastamami.

I nästa steg fick eleverna frågan om hur ön skulle styras. Vi hade tidigare sett på filmer, diskuterat och samtalat om demokrati och diktatur, så eleverna hade förförståelse om detta. Eleverna fick i uppgift att på egen hand disku-tera styrelsesätt. Jag gick ut ur rummet, men berättade dessförinnan att jag skulle göra en röstupptagning av deras samtal med hjälp av mobilen. Först var de tysta en lång stund. Sedan började de fnittra nervöst och deras samtal kom in på helt andra saker än vilket styrelseskick deras ö skulle ha. De pra-tade om bland annat om att alla lärare skulle vara förbjudna på ön och att de skulle starta en nattklubb där. När jag kom in i klassrummet igen lyssnade vi på inspelningen tillsammans och samtalade om hur det kunde påverka sam-hället på ön om det inte fanns några lärare där. Under detta klassamtal fick eleverna stöttning av läraren, och tillsammans kunde de fördjupa resone-mangen och klargöra sina ståndpunkter.

Arbetet utvecklade sig på så sätt att ön blev en demokratisk stat. Eleverna bildade egna partier och det hölls ett val. Under resans gång bearbetade ele-verna texter och såg på filmer som handlade om demokrati och diktatur. Vi samtalade om abstraktioner och komplexa företeelser i texterna och filmer-na, så att eleverna kunde utveckla sin förståelse av samhällens styrelseskick.

Reflektion

Något som jag har funderat över under resans gång är hur jag ska få alla elever att delta i de problemlösande dialogerna. Hur ska jag få dem motive-rade? Hur ska jag få de tysta eleverna att våga säga vad de tycker? Jag har lärt mig att det är viktigt att behandla eleverna som jämbördiga samtalspart-ners och lyssna på vad de säger och sedan anpassa min respons därefter. Det är också bra att låta eleverna få möjligheter att bli experter, där de vet något som ingen annan vet. Då stärks deras självförtroende och de kan utveckla sin språkliga förmåga. Slutligen är det viktigt att ge dem tid att fundera innan de ska delta i dialogerna. Jag vill framhålla vikten av rika möjligheter att sam-tala, så att varje elev kan utveckla sina tankar och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.

Genom detta arbete har jag fått möjlighet att utveckla ett arbetssätt som lätt kan appliceras i andra ämnen och med andra elever.

Referenser

Lgr 11. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på internet:

http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

Magnusson, Ulrika (2008). Språk i ämnet. Göteborg: Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet.

Skolverket (2012). Greppa språket: ämnesdidaktiska perspektiv på flersprå-kighet. Stockholm: Skolverket.

Kollegialt lärande