Vad är lärandemål?
Som ett led i Bolognaprocessen har högskolorna tagit i bruk begreppet lärandemål (learning outcomes) för att beskriva målen för en utbildning, en helhet eller en kurs. Ett lärandemål beskriver vad de studerande förväntas kunna eller veta, förstå, kunna göra och kunna förhålla sig till efter kursens slut för att få godkänt i kursen. Lärandemålet kan beskrivas i form av kunskaper, färdigheter och attityder.
Lärandemålen ska vara tydliga och genomskinliga och de ska kunna uppnås och bedömas. Lärandemålet beskriver både för läraren och för studeranden vilken sorts lärande hon/han ska eftersträva under kursen. Vi kan uttrycka ett lärandemål genom att inleda med orden ”efter godkänd kurs förväntas den studerande kunna ...”(Honkala m.fl. 2009).
Lärandemålen har en dubbel karaktär genom att lärandemålen är preciseringar av vad studerandena ska lära sig och hur väl de förväntas lära sig det och därtill blir lärandemålen normer och kriterier när vi bedömer läranderesultaten (Pettersen 2008: 289). Avsikten är att studerandes lärande och lärprocess är i fokus i stället för att läraren tänker utgående från sin undervisning (Honkala m.fl. 2009).
Hur definierar vi lärandemål vid Åbo Akademi?
”Examinator eller den ämnesansvariga bestämmer om studieprestationernas innehåll och hur dessa ska genomföras. I beskrivningen av prestationen ska anges lärandemål som beskriver kärninnehållet och anges tröskeln för vad som krävs för godkänd prestation" (Examensstadga för Åbo Akademi 40 §, 4 mom.).
Vad har läraren för nytta av lärandemål?
Lärandemålen stöder och hjälper läraren att:
utforma kurser eftersom lärandemålen är kärnan i kursen,
välja lämpliga läraraktiviteter, undervisningsformer och –strategier samt bedömningskriterier,
förklara och förtydliga för studerande vad som förväntas av dem,
förmedla kunskap till kolleger, vilket stöder både nationellt och internationellt lärarutbyte.
Vad har studerande för nytta av lärandemål?
Lärandemålen stöder och hjälper studerande att:
målinrikta sitt lärande och lära sig effektivare,
välja studieteknik och styra tidsanvändningen,
få en helhetsbild av studierna och beskriva sitt kunnande,
upprätthålla en god studiemotivation .
20 Bilaga 3: Att formulera lärandemål i praktiken Ett välformulerat lärandemål innehåller följande punkter:
Inled med frasen: ” Efter godkänd kurs förväntas den studerande kunna...”
ett aktivt verb
o redogöra, analysera, konstruera, värdera... (kunskapsmål) o endast ett aktivt verb
ett eller flera ord som bestämmer innehållet, beskriver fenomen och sammanhang o ex: ...jämföra teorier (innehåll) om x (fenomen) i globalt perspektiv
(sammanhang)(kunskapsmål)
ett eller flera ord som anger kvaliteten
o ex. Självständigt, utförligt, översiktligt... (färdighetsmål)
ett eller flera ord som används för att visa att lärande har uppnåtts
o ex. ...ta ställning till om fenomenet x eller y lämpar sig för z (attitydmål, eller mål för att mäta förhållningssätt eller värderingar)
Tydliga lärandemål:
enkla meningar
o gärna flera meningar än långa krångliga
summan av kursers lärandemål = helhetens lärandemål
lärandemålen ska kunna mätas och bedömas Realistiska lärandemål:
kursens tidtabell, studerandes arbetsbelastning och antal timmar för kursen bör uppskattas realistiskt
o kan lärandemålen uppnås inom den tid och med de resurser som finns?
Relatera lärandemålen till examinationsuppgifterna
o Hur mäter vi och hur vet vi att studerande har uppnått lärandemålen?
o Undvik verb som utåt uppvisar osynlig verksamhet, d.v.s. bekanta sig med, förstå, begripa, veta, få insikter i, eftersom de i regel inte går att mäta
21 Bilaga 4: Blooms taxonomi för lärandemål
22
Bilaga 5: Allmänfärdigheter (generiska eller arbetslivsfärdigheter, eng. Generic eller Transferable skills)
Vad är en allmän färdighet? Vad innebär generisk kompetens? Vad innebär att generiska kompetenser är överförbara? Svaret på frågorna är att färdigheten eller kompetensen kan användas vidare än i just den lärandekontext under vilken den behandlas i en specifik kurs. Den potentiella överförbarhet inte given, utan beror på i vilken kontext den används eller vilka andra kompetenser studenten besitter (Jfr.
Schwieler, UPC-rapport 2007:2, s. 5-6).
När vi formulerar färdigheter i våra kursbeskrivningar kan vi ha flera modeller att utgå ifrån. I denna bilaga finns tre exempel som kan användas som stöd eller ge idéer för att tänka igenom och synliggöra allmänfärdigheter i kursbeskrivningar. Man ser att samma termer återkommer i exemplen. Observera att en allmänfärdighet, naturligt nog, också kan utgöra ett lärandemål.
a) Arbetslivsfärdigheter i Arbetsforums ”Karriär- och arbetsmarknadsundersökning bland utexaminerade”
Bl.a. följande två frågor om universitetsutbildningens betydelse ställs till utexaminerade av
Arbetsforum: Hur viktiga anser du följande kunskaper och färdigheter vara i ditt nuvarande arbete? Hur väl utvecklade universitetsstudierna dessa arbetslivsfärdigheter?
Teoretiskt kunnande inom den egna branschen
Analytiskt och systematiskt tänkesätt
Kunskap i informationssökning
Problemlösningsförmåga
Grupparbetsförmåga och andra sociala förmågor
Förhandlingsförmåga
Förmåga att organisera och koordinera
Förmanskunskaper
Förmåga att hantera projekt
Kännedom om lagstiftningen
Ekonomiplanering och budgetering
Baskunskap i företagsverksamhet
IT-kunskaper
Kommunikation på finska
Kommunikation på svenska
Kommunikation på engelska
Kommunikation på andra språk
Färdighet att uppträda
Undervisnings-, utbildnings- och handledningsfärdigheter
b) ”Mitt eget kunnande” i Lärcentrets studieklimatundersökning till femte årets studerande Bl.a. följande frågor fanns i avsnittet ”Mitt eget kunnande”: Har dina studier utvecklat följande kunskaper?
Kunskap om vetenskapens etiska regler
Kunskap om ÅA:s forskning i ämnet/ämnesinriktningen
Kunskap om ämnesrelaterade yrken och arbetsmarknader
Kunskap i att tillämpa teoretisk kunskap i praktiken
Aktivt medborgarskap (intresse att engagera sig i samhället)
Förmåga att verka i en mångkulturell miljö
23 Har dina studier utvecklat följande förmåga?
Reflektion över mina egna värderingar
Analytiskt och kritiskt tänkande
Anpassningsförmåga/flexibilitet
Initiativförmåga
Förmåga att organisera och tidsplanera den egna verksamheten
Förmåga att lösa problem
Förmåga att hantera projekt
Informationssökning i bibliotekskataloger och databaser
IT-färdigheter
Ledarskap/förmanskunskaper
Kännedom om lagstiftningen inom eget område
Ekonomihantering och budgetering
Har dina studier utvecklat följande kommunikativa färdigheter?
Förmåga att uttrycka mig i skrift på svenska
Förmåga att uttrycka mig muntligt på svenska (t.ex. debatter, diskussioner)
Kommunikation på finska
Kommunikation på engelska
Kommunikation på andra språk
Presentationsförmåga
Förmåga att samarbeta med andra
Förhandlingsförmåga
c) Exempel på frågor man kan ställa när man formulerar allmänfärdigheter i en kursbeskrivning?
Utvecklas eller uppövas förmågan att:
Behärska komplexitet och förändring? Hur?
Anpassa sig till nya situationer och miljöer och samarbeta med andra?
Ta sig an nya uppgifter, ta ansvar, kompromissa och leda andra?
Tänka och handla analytiskt, systematiskt, kritiskt samt utgående från etiska avväganden?
Behärska ett större material?
Uppövas färdigheter som:
Projektkunskap, teamarbete, skapande av nätverk?
Språkkunskaper, muntlig och/eller skriftlig kommunikation
Social och/eller internationell kompetens?
Dator- och/eller nätkursfärdigheter?
Informationssökning och –kompetens samt utvärdering av källors tillförlitlighet?
24
Bilaga 6: Undervisningsmetoder och aktiviteter som uppövar kunnande Då vi väljer undervisningsformer eller andra aktiviteter ska vi komma ihåg att:
Inlärning sker på olika sätt och att variation i undervisningen därför uppskattas
Välja de former som lämpar sig bäst utifrån gruppens nivå, storlek och sammansättning
Fundera på vilken gång i ordningen undervisningen sker och utgående från det välja lämplig metod för start och avslutning
Variation kan åstadkommas t.ex. som flerformsundervisning med föreläsningar, grupparbeten och nätbaserad undervisning i lämpliga proportioner
Välja aktiviteter som uppövar allmänfärdigheter vid sidan av ämneskunnande
Bilaga 7: Examinationsuppgifter och andra uppgifter som mäter om inlärning skett och kunnande uppnåtts
Då vi väljer examinationsuppgifter kan ett tips vara att:
Göra en tabell med alla lärandemål och ange för vart och ett hur bedömning sker och hur sammanvägning görs
Kontrollera att alla lärandemål är möjliga att bedöma
Granska att uppgifterna är lämpliga utgående från varje lärandemål
Synliggöra allmänfärdigheter som uppövas via examinationen