5. Diskussion och slutsatser
5.1 Är lärare medvetna om elevers behov utifrån Maslows perspektiv?
Fysiologiska behov (föda och näring)
Det fysiologiska behovet, som i arbetet begränsades till föda och näring, är det mest påtagliga av de fem behoven. Alla vet hur hunger känns och kan lätt definiera det. Det är troligen på grund av det som det var om denna behovsnivå lärarna uttryckte sig med starkast bestämdhet. Lärarna sa att det är mycket viktigt att eleverna inte är hungriga i skolan för att de ska kunna ta till sig undervisningen. En lärare uttryckte sig i bästa maslowska ordalag att det är behovet av mat som dominerar när eleverna är hungriga och de kan då inte offra tid till skolarbete. Eller som Maslow själv uttrycker det:
The urge to write poetry, the desire to acquire an automobile, the interest in American history, the desire for a new pair of shoes are, in the extreme case, forgotten or become of secondary importance. (Maslow, 1987, s.15-16)
Medvetenheten för detta behov ses som hög bland lärarna.
Trygghetsbehov
Det visade sig i intervjuresultatet att lärarnas tankar kring trygghet varierade mycket. Däremot hade de var för sig hade klara bilder av trygghetsbehovet, exempel på vad som bidrar till trygghet var tydliga ramar, fasta rutiner och konsekvent omgivning. Detta betonar även Maslow som viktiga faktorer. Maslow uttrycker det som behov av struktur, lag och ordning, och givna gränser. (Maslow, 1987)
Vad betyder det då att lärarnas tankar kring trygghetsbehovet varierar så mycket? Kanske diskuteras det inte lärarna emellan om vad trygghet är, kanske har de helt enkelt
[36]
olika syn på det. Det går bara att spekulera, men det vore mycket intressant att ta upp det in en gruppdiskussion med lärarna.
Tillhörighetsbehov
Lärarna visade insikt i att tillhörighetsbehovet innebär elevernas relationer med andra människor. De ger flera exempel på grupperingar som eleverna finner tillhörighet till, dessa stämmer väl överens med de som Maslow tar upp, såsom vänskapsband, ha en plats i gruppen eller familjen (Maslow, 1987).
Lärarna hade väldigt olika uppfattningar om vad som var viktigt för att tillgodose behovet. Exempelvis så ansträngde sig IP1 för att lägga sig på en kompisnivå för att eleverna skulle känna gemenskap med läraren, medan IP3 absolut inte ville ha en kompisrelation med eleverna. Vad som är rätt eller fel går nog inte att säga, troligtvis finns inget rätt eller fel utan man anpassar sin undervisningsstil efter sin personlighet. Det är möjligen också en anledning till att intervjusvaren är fokuserade på olika tillhörighetsgrupperingar, men överlag ger lärarna intryck av att ha en god inblick i vad tillhörighetsbehovet innebär.
Behov av självkänsla
Det är anmärkningsvärt att intervjupersonernas svar på denna fråga är så lika varandra, självkänsla är, enligt min uppfattning, ett begrepp som man i allmänhet inte har en klar bild av. Av de två underklasser som Maslow delar in behovet av självkänsla i, så är det den första som lärarna inriktade sig mot. Där är självkänsla något som kommer inifrån varje person och inte beror på hur andra ser på en (Maslow, 1987).
Om man bortser från att lärarna inriktade sig mot en av underklasserna så är det imponerande i vilken likhet som lärarna och Maslow beskriver självkänsla. Ur lärarnas intervjusvar kan man se beskrivningar som: tillit till sig själv och sitt omdöme, säker på sig själv, klarar olika uppgifter och att känner att man lyckas med det man gör, självständighet och oberoende, duger precis som man är och tycker om sig själv. Man kan tydligt se likheterna med Maslows beskrivning:
These are, first, the desire for strength, achievement, adequacy, mastery and competence, confidence in the face of the world, and independence and freedom. (Maslow, 1987, s.21)
[37]
Även för behovet av självförverkligande visade lärarna på enighet och ansåg att mål som man sätter upp själv är vad självförverkligande är eller att man uppnår sin fulla potential. Detta är ju också vad Maslow säger, människan strävar efter att bli det den kan bli (Maslow, 1987).
Likheterna mellan Maslows och lärarnas tankar var också slående när det kom till i vilka former behoven tar. Det ges från båda håll exempel på självförverkligande uttrycks genom att bli duktig idrottare, musiker, måleriartist, eller att bli förälder.
Precis som Maslow (Maslow, 1987) menade lärarna att formerna av självförverkligande varierar från person till person. Lärarnas syn på det var att det är problematiskt, dels för att det är svårt att identifiera elevernas behov av självförverkligande och dels för att behovet kanske inte är en del av vad skolan ska lära ut.
Intervjupersonerna inledde tvekande när de fick frågan om deras definition av självförverkligande; de pausade, sa att det var svårt, ville ha förtydligande. De hade enligt min tolkning av detta inte funderat mer än ytligt över vad begreppet egentligen innebär. Men när de gavs tid och utrymme beskrevs det på ett sätt som liknar Maslows.
Sammanfattning
Den samlade bilden av lärarnas uppfattning av vad de fem behoven innebär överensstämmer förvånansvärt bra med hur Maslow beskriver dem. Det är förvånansvärt eftersom min upplevelse under intervjuerna var att ju högre upp i behovshierarkin vi kom desto osäkrare intryck gav lärarna. Jag trodde att resultatet skulle bli därefter, men svaren visade sig vara mycket lika Maslows tankar. Anledningen till lärarnas tvekan tror jag ligger i att det sällan diskuteras kring teoretisk psykologi/pedagogik bland lärarna. Man kan ju tänka sig att det blir svårt att på ett bestämt och säkert sätt svara på vad t ex definitionen av självkänsla är om de inte funderat över och diskuterat det nyligen. Det enda behovet som de uttryckte säkerhet i var det fysiologiska (föda och näring) vilket är det mest påtagliga och som varje person möter dagligen.