Förskollärare 1 och 6 nämnde att lärmiljön på förskolan är viktig och att allt material bör vara placerat lågt ner så barnen faktiskt kan se och nå det. Ett exempel är att de valt att placera en så kallad ”valtavla” så att barnen kan välja vad de vill ha. Förskollärare 4 talade om att det ska vara estetiskt tilltalande för att barnen faktiskt ska vilja vara i rummet och att om de ser att barnen är intresserade av något så ändrar de miljön så den passar dem bättre. Använder barnen inte vissa saker så tar pedagogerna bort dem och lägger till nya som de sett att de gillar.
Rent praktiskt för att barns inflytande ska konkretiseras i verksamheten så kan man ha allt från valtavlor till material i barnens höjd, tillgänglighet, att allt ska vara synligt, att det ska vara estetiskt tilltalande att faktiskt vilja vara i det
34
rummet. Och det kan vara skillnaderna över att man ens vill vara med eller inte.
(Förskollärare 4)
Några valmöjligheter barnen hade enligt förskollärare 3 kunde vara att barnen själva fick bestämma vilken färg de ville måla med. De vuxna ger dem inte bara en färg utan flera som de kan välja mellan. De kanske vill måla himlen grön och då får de göra det utan att någon säger att de gör “fel”.
När vi tar fram olika saker och så får barnen rösta och den saken som får flest röster, den saken blir det. Men vi pedagoger ger medvetet fler möjligheter till barnen som till exempel att man ställer fram alla färger och så att barnet får själv hämta en färg och även att barnen får välja själv färgade papper. Även att barnen får måla himlen grön om de vill.
(Förskollärare 3)
I de flesta intervjuer framkommer vikten av att ha materialet synligt och tillgängligt för barnen så att de när som kan ta det som de vill ha. Utifrån detta tänker vi att pedagogerna strävar efter att skapa möjligheter till inflytande för barnen då förskolans lärmiljö är i centrum för verksamheten och det material som finns på förskolan påverkar hur barnen har möjlighet till inflytande (Biteus & Engholm, 2016). En lärandemiljö som är omhändertagande och integrerar olika åsikter, idéer och uppfattningar skapar bäst förutsättningar för lärandet (Granath, 2017). Med demokratibegreppet i åtanke så kan vi förstå resultatet som att när barn får vara med och bestämma om förskolans fysiska miljö så ökar deras demokratiska inflytande påtagligt. Det skulle kunna kallas demokratiskt att bjuda in barn till en mångfald av möjligheter tillsammans med vuxna som i sig visar respekt och variation i sina uttryck. En demokratisk ansats i bemötandet av barnen är det som för barnens del bäst gynnar demokrati i förskolan (Qvarsell, 2011).
4.4.1 Barnens val och intressen
Utifrån förskollärarnas svar om verksamheten och det tema avdelningen arbetar med tolkade vi det som att de försöker utgår ifrån barnens intresse. Förskollärare 2 talade till exempel om att de var ute i skogen och noterade då att barnen var väldigt intresserade av
35
olika fåglar. Så de började att prata om olika fåglar och pedagogerna spann vidare på det med barnen.
Vi såg att de byggde och de byggde på borden och golvet och de byggde med olika material. Vi såg att det var ett stort intresse just nu hos många. Det är ju så att det smittar av sig också. Finns det barn som inte är ett dugg intresserade innan så märker man på de att de ser att ”åh det händer något roligt där” för det är några som är jätteintresserade. Så då utökade vi det genom att vi möblerade om lite genom att göra ett större byggrum med olika material, fler material och mer plats för möjligheter för att bygga och utforska det.
(Förskollärare 3)
Här ser vi ett konkret exempel på hur förskollärarna arbetar med att vara lyhörda för att låta barnens intresse få ta mer plats. Ibland hände det också, berättade förskollärare 3, att de plockade fram olika material bara för att ta reda på vilka barnen föredrog och ville använda sig av. Förskollärare 1 nämnde att det går att använda sig av böcker tillsammans med barnen när de ser att ett barn visar intresse för något, så de tillsammans kan titta i boken och lära sig mer om det som intresserar. På så vis visar förskollärarna barnen att de tar deras funderingar på allvar. Detta kan länkas till demokratiuppdraget då det är viktigt att prata med barnen om deras tankar och idéer om förskolan ska vara en plats där barnen ska få lära sig om demokrati (Arnér & Sollerman, 2013). Även utifrån ett sociokulturellt perspektiv så kan kommunikation av erfarenheter bygga upp ett kollektivt eller socialt minne som en gemensam resurs för en grupp (Säljö, 2015).
Förskollärare 6 talade om att de endast kan duka fram och erbjuda olika valmöjligheter för barnen. Känner barnen att det är ett tillåtande klimat och allt finns tillgängligt så blir inflytandet därefter. Det blir lättare då för barnen att ställa frågor, även för de minsta som visar med sin kropp att “det här vill jag inte”, “detta vill jag” eller “detta vill jag ha”. Förskollärare 5 uttryckte att de behöver ta valtavlorna till nästa nivå genom att problematisera dem.
Sen behöver vi ju träna på att ta det till nästa nivå att försöka problematisera valtavlor, att vi säger till barnen att ditt val ger en konsekvens, att alla kan inte få sin vilja igenom. Alltså, demokratiska uppdraget igen.
36
Att barnen förstår att deras val blir en konsekvens och att alla inte kan få sin vilja igenom. Det är här som demokratiuppdraget kommer in. Detta kan tolkas utifrån demokrati då det finns en gemensam hållning i demokratin som visar på värdet av att inkludera, lyssna och att alla ska få göra sin röst hörd (Arnér & Sollerman, 2013).
Förskollärare 1, 3 och 4 talade om att de lät barnen få välja om de ville vara ute eller inne. Förskollärare 1 talade om att en pedagog kan till exempel vara inne med två barn och två pedagoger kan gå ut med resten av barnen. Om ett barn säger att hen inte vill gå ut så tjatar och tvingar inte pedagogerna det barnet utan låter det vara. Efter en stund så har det barnet kanske ändrat sig och vill då också gå ut. Då är det ju barnet självt som valt när hen vill gå ut. Förskollärare 3 talade om att de även använder sig av demokratisk röstning om de ska gå ut eller vara inne. Så att barnen kan förstår att de kan göra sina röster hörda. Om majoriteten av barnen vill gå ut så blir det beslutat att de går ut. Hen menade att det är viktigt att det benämns att det är en demokratisk röstning för barnen så att de får veta att deras röst har betydelse. Detta går hand i hand med vad som står i läroplanen för förskolan, att förskollärare ska ansvara för att ett demokratiskt arbetssätt används där barnen deltar aktivt (Skolverket, 2016b).
Barnen får enligt förskollärare 6 lära sig att använda olika material och tekniker för att få skapa. Det är inte så att de får någon mall att följa utan de får göra precis vad de vill utifrån det material som finns. Om barnen har varit med och skapat något så är barnen kanske också mer rädda om sakerna, var en pedagogs resonemang. Detsamma gäller om barnen känner att de är delaktiga i vad som händer och inte känner att det bara är de vuxna som bestämmer. Förskollärare 3 menar att det är barnens verksamhet och det är de som är på förskolan varje dag. Pedagogerna vill ju att barnen ska få ut något av den tid som de är på förskolan. Det är för barnen som pedagogerna är på förskolan.
Det är viktigt med barns inflytande för att de ska känna att det är deras verksamhet. Det är ju deras och det är ju olika barngrupper och barngrupperna ser olika ut varje gång. Så att det blir deras värld och den måste ju formas efter deras inflytande. Alltså vi vill ju även att barnen får ut något av tiden de är här på förskolan.
37
Här blir det synligt att förskollärarna utgår ifrån barns inflytande eftersom miljöns utformning ska ligga till grund av barnens intressen och initiativ (Arnér, 2009).
Förskollärare 1 uttryckte att om barnen får vara med och bestämma och göra det som de tycker är kul så fångar pedagogerna barnen. Då finns chansen att barnen blir vetgiriga och vill lära sig mer. Gör pedagogerna något för bara sin egen skull så fångar de inte barnen, de lär sig inte lika mycket och tycker inte det är roligt.
För att om de är med och bestämmer och gör det som de tycker är roligt så fångar man dem också. Om jag gör något för min skull så fångar jag inte barnen, de lär sig inget, de tycker inte det är roligt och de springer iväg kanske. Vi har inte vunnit något på det.
(Förskollärare 1)
Det är pedagogens främsta mål att få barnen intresserade och nyfikna så att de vill veta mer. Förskollärare 6 menar att de vuxna vet med sig själva att om de inte är intresserade av något så lär de sig inte mycket alls om det. Det är likadant för barnen. Förskollärare 2 nämnde också att regler och rutiner är viktigt, men också att pedagogerna inte bör vara alltför hårda då det kan hämma barnen. Det blir nog ofta “nej” på ren rutin. Här kan vi tolka utifrån hur barnen ges inflytande över olika rutiner på förskolors småbarnsavdelningar och att de rutinerna ofta upplevs hindra möjligheter för barnen till inflytande och delaktighet. Därför är det av stor vikt att det tittas närmare på regler och rutiner och att de skäl som ligger bakom valet av dem utmanas (Johannesen & Sandvik, 2009).