Något som framhålls vid Aalto-universitetet är att styrsystemet är mer strukturerat än vad som varit vanligt vid europeiska lärosäten, där de kollegiala inslagen ofta varit mycket starka (Även Aalto-universitetet har dock starka kollegiala inslag vilka är beskrivna nedan). Detta anses vara positivt för möjligheterna att ta beslut och göra prioriteringar, samtidigt som inte alla enskilda professorer är helt nöjda. En synpunkt från intervjuerna var att de beredande processerna innan olika styrbeslut kan behöva förbättras framöver. En översiktlig bild av universitetets organisation kan ses i Figur 8. Lärosätet har genomgått flera organisationsförändringar under senare år.
Figur 8 Aalto-universitetets övergripande organisation.
Källa: Aalto-universitetet.
Skolorna
Lärosätets huvudenheter kan sägas vara de sex skolorna som i relativt stor utsträckning är självstyrande. Att universitetets (egentligen universitetsstiftelsens) huvudenheter är
skolorna poängteras också i universitetets konstitution, och dessa upprättar egna planer och strategiska ”roadmaps” inom ramen för motsvarande planer på lärosätesnivå. Skolorna är:
• Högskolan för konst, design och arkitektur,
• Handelshögskolan,
Inom varje skola finns ett antal institutioner samt andra enheter vilket kan exemplifieras med organisationen vid skolan för teknikvetenskaper (Figur 9). Skolorna leds av en dekan, som också ingår i universitetets ledningsgrupp, och som har kontroll över medel på skol-nivån samt har vice-dekaner (eller prodekaner beroende på skola) till hjälp. Vid varje skola finns en kommitté för akademiska ärenden och ett vetenskapligt rådgivande organ. Andra kommittéer, exempelvis för utbildningsfrågor och rekryteringar, förekommer också. Det bör påpekas att den personal som arbetar med strategiskt stöd och service numera formellt är organiserade under den centrala ledningen för universitetet. Förutom skolorna finns ett antal fristående eller horisontellt organiserade enheter och centrumbildningar.
Figur 9 Den principiella organisationen vid högskolan för teknikvetenskaper.
Källa: Aalto-universitetet
3.5.1 Utvalda organ och kommittéer Universitetets styrelse
Styrelsens uppdrag är till stor del att besluta om universitetets strategi, övergripande planer och budget, samt utse rektor och den högsta exekutiva ledningen (provost, dekaner, investeringskommitté m.m.). Styrelsen kan också, formellt sett, utföra vissa organisations-förändringar. En intervjuad framhöll speciellt att styrelsen inte ska belastas med lika många ”småsaker” som vid en del andra lärosäten.
Universitetets kommitté för akademiska ärenden, som är starkt kollegial (se nedan), utnämner styrelseledamöterna på förslag från en nomineringskommitté som utför konsulta-tioner med såväl anställda som studenter. För närvarande är Dr. Matti Alahuhta styrelse-ordförande.12 Han har en gedigen erfarenhet från näringslivet och är dessutom alumn från Helsingfors tekniska högskola.
12
Styrelsen ska enligt reglerna bestå av erfarna externa personer från ledande positioner i näringslivet, akademin, konst- och museivärlden samt förvaltningen. För närvarande har åtminstone tre personer i styrelsen sin huvudsakliga verksamhet i andra länder (USA, Tyskland och Storbritannien) och det internationella inslaget är tydligt. Styrelseledamöter väljs på treåriga mandat och kan återväljas för som mest nio år. Inga lärarrepresentanter eller studeranderepresentanter ingår i styrelsen, och seniora tjänstemän vid lärosätet, eller vid utbildningsministeriet, får inte ingå i styrelsen.
Universitetets ledningsgrupp
Rektor leder, i likhet med vid andra universitet, lärosätets operativa arbete. I internationellt jämförande perspektiv så är Aalto-universitetets ledningsgrupp relativt stor. En bidragande orsak till detta är att dekanerna för de sex skolorna ingår i denna, vilket förväntas leda till en större integration mellan lärosätets olika delar. Även dekanerna väljs av styrelsen efter nomineringsprocesser i skolorna. I ledningsgruppen finns dessutom, vilket är ovanligt i länder som Sverige och Finland, en ”provost” som är första ersättare för rektor. Provosten ska stödja rektor i den strategiska utvecklingen av universitetet, tjänstetillsättningar och resurshantering. Dessutom ska han eller hon leda olika processer relaterade till utbildning, forskning och samhällspåverkan. Modellen med en provost är avsevärt vanligare i
exempelvis USA. I ledningsgruppen finns dessutom fyra vicerektorer för:
• forskning och innovationer,
• undervisning,
• utveckling av campus,
• externa relationer.
Vidare ingår ekonomidirektören, personaldirektören, kommunikationsdirektören och utvecklingsdirektören i ledningsgruppen.
Kommittén för akademiska ärenden
Till skillnad från styrelsen som är helt extern så är kommittén13 för akademiska ärenden ett kollegialt organ på universitetsnivå. Ledamöter består av valda representanter bland professorerna, annan forskande och utbildande personal, annan personal och studenter.
Kommittén får bestå av upp till 50 ledamöter enligt konstitutionen. Enligt stadgarna består den dock av 19 ordinarie och 38 substituerande medlemmar. Antalet ledamöter från olika grupper är relativt tydligt reglerat i stadgarna med nio ledamöter som representerar professorerna, sex som representerar annan personal (forskande, utbildande och annan) samt fyra studenter (utses av studentkåren). Även vilka skolor som professorerna ska väljas från är reglerat med exempelvis en från skolan för kemiteknik och två från handelsskolan.
Med undantag av uppdraget att utse universitetsstyrelse så kan kommittén besluta om att delegera ansvaret för ovanstående till motsvarande kommittéer på skolnivån (finns en i varje skola vid universitetet). Kommittéerna på skolnivån arbetar alltså till stor del under de mandat som ges av kommittén på lärosätesnivån.
Professorsrådet
Rådet14, vars roll är att ge råd till rektor och ledningsgruppen, består av alla ordinarie professorer, akademiprofessorer och andra av rektor utsedda professorer. Rådet för talan för det akademiska, vetenskapliga och konstnärliga samfundet vid lärosätet i centrala frågor för universitetet. En sekreterare utses av rektor som stöd till verksamheten och rådet bestämmer självt sin verksamhet och arbetssätt. Rådet utser sin ledning internt.
Vetenskapliga rådgivande grupper
I linje med Aalto-universitetets strävan att bli ett högt rankat lärosäte inom utvalda forskningsområden till 2020 finns vid varje skola en vetenskaplig rådgivande kommitté som består av framstående forskare från olika länder. Medlemmarna väljs på tre år och kommittéerna har i uppdrag att:
• följa, utveckla och stödja forskning, konstnärlig verksamhet och utbildning vid skolorna (fokus är primärt på forskning),
• ge rekommendationer avseende nya inriktningar, möjligheter och utvecklings-aktiviteter vid skolorna,
• utvärdera effekterna av de åtgärder som utförs.
Ett stort antal andra kommittéer och grupper finns vid lärosätet på olika nivåer.