• No results found

Läsanvisning till BBR – avsnitt 9 Energihushållning

För att vi ska få ett bra inomhusklimat och en god inomhusmiljö måste värme och ibland även kyla tillföras. Dessa egenskapskrav ska uppnås på ett sådant sätt att mängden energi som används är liten (8 § BVF). Energihushållning ska dock inte leda till sämre inomhusklimat eller inomhusmiljö.

I avsnittet Energihushållning ställs krav på byggnadens specifika energi-användning. Strängare krav på energihushållning ställs för vissa byggnader då direktverkande elvärme installeras (10 § BVF). För mindre byggnader finns ett alternativt krav på byggnadens energianvändning som kan tillämpas om man så önskar.

Utöver krav på byggnadens energianvändning ställs också krav på en minsta godtagbar värmeisolering för byggnaden, krav på värme- kyl- och luftbehandlingsinstallationer, effektiv elanvändning och på installation av mätsystem för uppföljning av byggnadens energianvändning.

Byggnadens energianvändning

Byggnadens energianvändning har definierats som den till byggnaden under ett normalår levererade energin, vanligen benämnd köpt energi. Hushållsel ingår inte i byggnadens energianvändning eftersom den främst används för hushållsändamål. Däremot ingår hushållselen indirekt eftersom förlusterna i form av värme påverkar hur mycket levererad energi som behövs för bygg-naden. Samma resonemang gäller för verksamhetsel i en lokal som således inte heller ingår i byggnadens energianvändning.

Läsanvisningar Regelsamling för byggande

2006

Byggnadens specifika energianvändning

Reglerna ställer krav på en byggnads specifika energianvändning för bostäder respektive lokaler och anges som maximalt tillåten energimängd per golvarea och år (kWh/m2, år). Uttrycket energianvändning används för att tydliggöra att kravet avser det faktiska utfallet när byggnaden används. Krav på byggna-dens specifika energianvändning anges för två klimatzoner, norr och söder, som följer landskapsgränser. Klimatzonerna har införts eftersom samma krav på byggnadens specifika energianvändning i hela landet skulle skapa orimli-ga skillnader i kraven på byggnader i norra respektive södra delen av landet.

Kravet på byggnadens specifika energianvändning är oberoende av vilket energislag som används. Däremot ingår omvandlingsförluster för energiin-stallationerna inom byggnaden.

Vid bestämning av byggnadens specifika energianvändning får den till byggnaden levererade energin (byggnadens energianvändning) reduceras med den energi som fås från på byggnaden installerade solfångare och solcel-ler. Detta innebär att denna typ av installationer främjas eftersom energi från solfångare och solceller, liksom solinstrålning genom fönster, inte medräknas i till byggnaden levererad energi.

För att man ska kunna bestämma byggnadens specifika energianvändning måste byggnadens årliga energianvändning fördelas på en golvarea. För detta ändamål har en tempererad golvarea (Atemp) definierats. I denna area ingår inte garaget trots att energin för uppvärmning av garaget ingår i byggnadens energianvändning. I det fall byggnaden enbart består av ett garage och detta värms upp till mer än 10 °C gäller samma krav som för lokaler och garagets area räknas med som Atemp.

Regelsamling för byggande

2006

Läsanvisningar

33 Systemgränsen för byggnadens energianvändning.

Illustration av systemgränsen för byggnadens energianvändning. Hushållsel och verksamhetsel ingår inte i byggnadens energianvändning.

1) Transmissionsförluster, luftläckning, ventilationsförluster och dylikt.

Värmeisolering

Kravet på byggnadens värmeisolering ställs som genomsnittlig värmegenom-gångskoefficient (Um) för byggnaden, inklusive köldbryggor. Um kan be-stämmas via beräkning med hjälp av standarder. I dessa beräkningsmetoder ingår således köldbryggor medan man inte ska göra någon korrigering för avdrag för fönsters mörker-U-värden, korrigering för innetemperaturen eller för markens värmelagring.

Kravnivån på angivna Um-värden motsvarar lägsta godtagbara värmeisole-ring och får inte överskridas. Det ska dock poängteras att kravnivån inte alltid är tillräcklig för att uppfylla kravet på byggnadens specifika energianvänd-ning i reglerna.

Förluster 1

Uppvärmning/kyla

Tappvarm-vatten

Systemgräns Solfångare/solceller

Bränsle/el/värme/kyla Drift- och fastighetsel

Värmeåter-vinning

Byggnadens energianvändning

Interna värme-tillskott Sol

Läsanvisningar Regelsamling för byggande

2006

Verifiering

Metoder för att verifiera att energikravet uppfylls redovisas i ett allmänt råd.

Detta innebär att verifiering bör ske dels genom beräkning vid projekteringen och dels genom mätning i den färdiga byggnaden. Genom att reglerna ställer krav på energianvändningen i den färdiga byggnaden säkerställs att kraven uppfylls även om byggnaden ändras under uppförandet.

Vid projektering av byggnaden behöver man genom beräkning kontrollera att kravet på byggnadens specifika energianvändning och den genomsnittliga värmegenomgångskoefficienten för byggnadsdelar och köldbryggor uppfylls.

Beräkningen av byggnadens energianvändning syftar till att förutbestämma den verkliga energianvändningen under bruksskedet. I beräkningen behöver man därför ta hänsyn till alla omständigheter som påverkar en byggnads ener-gianvändning, t.ex. brukarbeteende (normalt brukande), vädring etc. Energi-kravet innebär att de beräknade värdena i praktiken måste innehålla en säker-hetsmarginal för att de ska stämma överens med det verkliga utfallet.

Mätning av byggnadens energianvändning kan ske med olika metoder som byggherren väljer. Resultatet från mätningen normalkorrigeras för klimatet och eventuella onormala brukarbeteenden vad gäller tappvarmvattenförbruk-ning och vädring i förhållande till förutsätttappvarmvattenförbruk-ningarna vid projekteringen. Dessa korrigeringar bör dokumenteras i en särskild utredning.

Mindre byggnader

För mindre byggnader finns ett alternativt sätt att uppfylla kravet på byggna-dens specifika energianvändning och värmeisolering. Med mindre byggnader avses byggnader där golvarean uppgår till högst 100 m2, fönsterarean är be-gränsad och kylbehov saknas. Kraven ställs då istället på byggnadsdelars U-värden (värmeisolering) och klimatskärmens täthet och i vissa fall även på värmeåtervinning av ventilationsluften. Byggherren är dock inte tvingad att följa detta alternativa krav för mindre byggnader utan kan välja att uppfylla kraven för bostäder respektive lokaler.

Direktverkande elvärme

För en- och tvåbostadshus som värms upp med direktverkande el ställs högre krav på byggnadens energianvändning såväl i avsnittet bostäder som i det alternativa kravet för mindre byggnader. I 10 § BVF framgår att byggnader-

Regelsamling för byggande

2006

Läsanvisningar

35 ska uppföras med ett flexibelt uppvärmningssystem så att skilda energislag kan användas utan omfattande åtgärder och att särskilt goda energiegenskaper ställs på en- och tvåbostadshus som ska förses med direktverkande elvärme.

Direktverkande elvärme låser byggnaden till en uppvärmningsform och där-för är det motiverat med högre krav.

Mätsystem för uppföljning

Krav har införts på att byggnaden ska ha ett mätsystem så att byggnadens energianvändning kan följas upp och energikravet verifieras. Kunskapen om en byggnads energianvändning främjar lägre energianvändning genom bättre drift, skötsel och underhåll och kan också göra det lättare att ta fram en energideklaration.

Elvärme

Propositionen 2005/06:145 om Nationellt program för energieffektivisering och energismart byggande anger att särskilda krav för energihushållning bör införas vid nybyggnad av eluppvärmda bostäder och lokaler i syfte att be-gränsa användningen av el för uppvärmningsändamål och effektdrivande lös-ningar.

Enligt förslaget i propositionen kommer Boverket, genom ändring i 10 § BVF, att få utökat bemyndigande att meddela närmare föreskrifter om sär-skilda energihushållningskrav vid nybyggnad av eluppvärmda bostäder och lokaler. Boverket har för avsikt att komplettera nuvarande föreskrifter om energihushållning med skärpta krav för alla nya byggnader med elvärme. Så-dana kompletterande föreskrifter bedöms kunna träda ikraft samtidigt som förordningsändringen träder i kraft.

Veta mer:

Det finns standarder för att fastställa energianvändningen i byggnader. Dessa arbetas fram inom ramen för det europeiska standardiseringsorganet CEN. Det pågår arbete med att ta fram nya standarder i syfte att underlätta införandet av direktiv

2002/91/EG om byggnaders energiprestanda.