Lässtrategier, läsförståelse och läsutveckling

I det här avsnittet analyserar jag intervjusvaren från eleverna som berör deras lässtrategier, läsförståelse och hur deras läsutveckling gick till. Några elever berättar så här om deras upplevelser:

”Emma: Kommer du ihåg hur du lärde dig att läsa?

Elev 1: Det var på sommarlovet när jag satt med min mamma och pappa. Jag satt och läste med dem.

Emma: Hur gjorde du? Berätta!

Elev 1: Jag bara läste. Svårt att beskriva. Jag läste högt med pappa. Emma: Är det lätt/svårt att läsa?

Elev 1: Nä, Det är roligt. Avslappnande. Det var svårt från början, men nu är det lätt. Emma: Hur gör du när du läser? Berätta!

39

Som eleven ovan beskriver kan han inte riktigt minnas exakt hur han gjorde när han lärde sig att läsa men det jag kan se utifrån svaret är att han kommer ihåg hur det kändes, det vill säga att det först var svårt men att det är lättare nu. Han fick även stöd av sina föräldrar den sommaren då han började lära sig att läsa då han satt och läste med dem. När han berättar om hur det går till nu när han läser i årskurs fem verkar han komma fram till ett svar efter att han funderat en stund. Som jag skrev kan jag utifrån elevens svar utröna att han helt eller till viss del använder sig av den analytiska lässtrategin, även kallad för ”helordsmetoden” (Larsson m.fl., 1992). . Det innebär att han med hjälp av språkliga och icke-språkliga ledtrådar kan identifiera orden och känna igen dem. Och när en elev uppnått det stadiet att de helt eller delvis kan sätta ihop bokstäver till ord och känna igen dem har de uppnått det sista stadiet i läsning, nämligen det ortografiska stadiet som (Larsson m.fl., 1992) beskriver i sin bok.

En annan elev uttrycker sig så här:

”Emma: Kommer du ihåg när du lärde dig att läsa? Berätta Elev 4: Det var i ettan jag lärde mig att läsa.

Emma: Hur gjorde du då?

Elev 4: Vi tränade först lätta ord som blev lite svårare sen. Emma: Kommer du ihåg om du tyckte det var lätt eller svårt? Elev 4: Det var ganska svårt, men det blev lättare sen.

Emma: Fanns det någon som hjälpte dig? Elev 4: Fröken och min mamma och pappa. Emma: Hur gör du när du läser?

Elev 4: Hm… jag tittar på texten känner jag igen orden och läser dem. Utifrån vad den här eleven svarade i intervjun kan jag se att även hon uppnått det ortografiska stadiet i läsning eftersom även hon säger att hon läser och känner igen orden. Hon kommer även ihåg till viss del hur hon gjorde när hon lärde sig att läsa vilket är

intressant eftersom det inte var många elever som gjorde det. Hon hade dessutom stöd då hon skulle lära sig att läsa från sin fröken och föräldrar. På frågan om hon kom ihåg hur hon gjorde när hon lärde sig att läsa och skriva svarade hon att dem först tränade lätta ord som

40

blev svårare sen. När jag frågade om hon kom ihåg om det var lätt eller svårt att lära sig att läsa berättade hon att det var ganska svårt men att det blev lättare sen.

Även den här eleven använder sig av den så kallade ”helordsmetoden” när hon läser. Då en elev använder sig av helordsmetoden går de ifrån de små delarna (bokstavsljuden) till hela ord genom att ljuda sig fram (”bottom-up-processen) och genom att utgå från helheterna (”top- down-processen) (Liberg 1993;13). Det jag mer kan säga för att visa på att hon använder sig av helordsmetoden kan jag även tolka utifrån hennes svar att ”- Hm… jag tittar på texten känner jag igen orden och läser dem”. Då eleven berättar att hon ser på orden och läser dem kan man se att hon förmodligen känner igen orden hon läser och det tyder på att hon använder sig av helordsmetoden. Den innebär att hon inte behöver stanna upp för att ljuda mer än vid enstaka tillfällen. Då flyter läsningen och det går smidigt och lätt. Som flickan beskriver tittar hon bara på texten och då känner hon igen texten och läser den (Liberg 1993;19).

Många av de andra eleverna jag intervjuade svarade på liknande sätt, men det fanns en elev vars svar skiljde sig en del från mängden. Hon uttryckte sina tankar om hur hon läser så här:

Emma: Kommer du ihåg hur du lärde dig att läsa?

Elev 8: Aa i förskolan, och med min pappa i sådana böcker med bokstäver. I Barnböcker. Emma: Var det lätt eller svårt?

Elev 8: Det var rätt enkelt.

Emma: Kommer du ihåg hur du gjorde?

Elev 8: Man ska ju bara komma ihåg hur det stavas. Ibland kan jag läsa glass som glas. Men annars är det lätt.

Emma: Vet du hur du gör nu när du läser? Elev 8: Jag ljudar bokstäverna i huvudet. Emma: Är det lätt eller svårt att läsa?

Elev 8: Det beror på vad det är för bok. Om det är en mellansvår bok eller så. Emma: Varför tycker du så?

Elev 8: Om det finns svåra ord så måste man ju leta i ordlista. Men det är skönt med ord som man redan kan.

Då jag frågade henne om hon kom ihåg hur hon gjorde när hon lärde sig att läsa kom hon genast ihåg att grammatiken var viktig för henne då hon svarade att: ”- Man ska ju bara komma ihåg hur det stavas. Ibland kan jag läsa glass som glas. Men annars är det lätt”. Jag undrar lite om hon kanske missförstod min fråga där och trodde att jag frågade hur hon gör nu

41

när hon läser. Men när jag frågade den frågan hur hon gör när hon läser var hon en av de få i klassen som enbart svarade att hon ljudar fram bokstäverna i huvudet.

När jag nu har presenterat mitt material från intervjuerna med elever i årskurs 5-6 är det dags att se vilka paralleller jag kan se mellan deras svar och Lev Vygotskijs sociokulturella teori. Något som också var intressant i det jag fick fram i en av elevintervjuerna var vad ”elev 8” berättade om hennes läsvanor. Så här berättade hon för mig om det hela:

”Emma: Brukar du läsa hemma?

Elev 8: Nej, inte så mycket. Brukar mest hjälpa min lillsyrra. Emma: Ok. Vilken klass går hon i?

Elev 8: Hon går i ettan.

Emma: Ok, då har hon precis lärt sig att läsa då? Spännande ju. Elev 8: Aa.

Emma: Men om du läser, läser du själv eller med någon?

Elev 8: Jag brukar få läsläxa av min hjälplärare och den brukar min pappa hjälpa mig med ibland.

Den här elevens svar tycker jag visar på ett exempel hur Vygotskij tänkte när han lade upp sin sociokulturella teori om elevers utvecklingszoner. Ska jag analysera det ”elev 8” berättar genom Vygotskijs teori så fungerar ”elev 8” som en slags hjälp eller extra ”stötta” för hennes lillasyster som precis befinner sig i startskedet för att lära sig att läsa. Och får då lillasystern hjälp av sin syster att komma vidare i sin läsning och nå nästa potentiella nivå där hon verkligen kommer att kunna läsa då kan man ju se att Vygotskijs teori stämmer in ganska bra på den här händelsen/berättelsen från ”elev 8”.

Det jag också kom att fundera på efter ”elev 8”:s svar var hur de läsvanor som finns i elevernas hemmiljö. Precis som man kan se i Vygoskijs sociokulturella teori då han ser omgivningen som avgörande för individens utveckling och prestation kan man ju undra hur det påverkar eleverna om det inte finns en rik läskultur i deras hem. Är det ingen i deras omgivning som läser hemma, vem ska då hjälpa och stötta eleverna i deras läsutveckling samt hjälpa dem att förbättra deras läsvanor.

Något som jag också tog upp i forskningsbakgrunden var de lässtrategierna som eleverna använder sig av då de ska lära sig att läsa. Det var ju en av mina intervjufrågor angående hur de gör när de läser. Det svar jag fick av majoriteten av eleverna var att de läser utan att tänka

42

på det eller med att de läser med så kallat ”flyt”. Då behöver de endast använda sig av att ”ljuda” vid enstaka tillfällen då svåra ord uppkommer. Det jag tänker på angående läs strategierna är att man kan koppla dem till Vygotskijs proximala utvecklingszon. De lässtrategierna jag syftar på nämnde jag även i min forskningsbakgrund. De kallas för den syntetiska metoden, s.k. ljudning, där eleven sammanfogar delar (bokstäver) som motsvarar ljud till större enheter d.v.s. stavelser. Norberg (2003) förklarar att man med ljudmetoden börjar med två ljud, en konsonant och en vokal, som sedan byggs på med ljud för ljud tills hela alfabetet är klart. Den så kallade Wittingmetoden vilken är känd som den traditionella ”ljudningsmetoden” i Sverige.

Den analytiska metoden, även kallad för ”helordsmetoden”, börjar med det eleverna redan kan, nämligen att med hjälp av språkliga och icke-språkliga ledtrådar identifiera orden (Larsson m.fl.,1992). Metoderna går från helheter (meningar eller ord), vilket sedan delas upp i mindre delar.

Eftersom elevers inlärning sker på olika sätt ska det finnas olika sätt för dem att lära sig att läsa på. Då kan de kombinera de här två metoderna för att maximera sin chans till god inlärning. De hör lässtrategierna vill jag koppla till Vygotskij på det vis att om en elev kan ta hjälp av en eller fler strategier för att lära sig att läsa så fungerar den strategin som en slags ”stötta” eller hjälp för att eleven skall föras vidare till nästa utvecklingssteg. Från den aktuella utvecklingszonen till den potentiella utvecklingszonen med hjälp av någon eller något som hjälper/stöttar eleven. Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen i korthet.

43

6 Diskussion

I det här avsnittet diskuteras processens gång, med och motgångar jag stött på och andra reflektioner som rör undersökningen och hela arbetsprocessen.

Syftet med den här uppsatsen var att jag skulle få en inblick i och ökad förståelse för elevers förhållningssätt till läsförståelseprov i svenska samt hur de upplever syftet med de proven. Det skulle jag uppnå genom intervjuer med elever från en skola i en mindre skånsk kommun. Det var två frågeställningar jag utgick ifrån vid intervjuerna. Frågeställningarna till arbetet var: Vilka syften upplever eleverna med prov i läsförståelse? och Hur upplever och förhåller sig elever i skolår 5-6 till läsförståelseprov i svenska?

Med det resultatet jag fått fram genom undersökningen så tycker jag att syftet med arbetet har uppfyllts och mina frågeställningar har blivit besvarade. Det var även en självklarhet att jag läste in mig på en del av den litteratur som finns tillgänglig om läsning, läsprocesser, prov med mera. Det hjälpte mig på vägen i intervjuerna så att jag kunde ställa relevanta frågor och så att jag fick et öppet samtal med eleverna. Det gjorde även att intervjusvaren blev

intressanta och mer eller mindre innehållsrika och relevanta med arbetets syfte och frågeställningar.

Den litteratur jag har använt mig av till arbetet och analysen har varit relevant för mitt arbete. Men i början då jag skulle sätta mig in i djungeln av läsning, läsprocesser, läsförståelse och läsutveckling var det inte helt lätt att hitta rätt bland litteraturen. Det var lite svårt att veta i vilken ända av tråden jag skulle börja söka i. Det har dock klarnat något nu efter att jag har gjort det här arbetet. Genom den litteratur jag har använt mig har jag kunnat styrka den fakta jag har i mitt arbete samt ge stöd åt min under sökning. Litteraturen har även kommit till användning då jag skulle göra mina intervjufrågor. Utan stöd från litteraturen blir inget arbete eller undersökning trovärdigt.

44

Då jag valde teori till det här arbetet ville jag att den skulle ge stöd åt min undersökning. I och med att jag valde att använda mig av Vygotskijs sociokulturella teori så blir ju även arbetet vinklat åt hans tankar och idéer.

Som metod för mitt arbete har jag valt att arbeta med den kvalitativa metoden och

ostrukturerade intervjuer med frågeguide som ledstjärna. Med de metoderna fick jag effektivt svar på mina frågeställningar och kunde fortsätta med arbetet. Själva urvalet av intervjuklass var slumpmässigt, dock styrt av vilken klass som hade tid att ta emot mig. Eleverna jag fick intervjua var dem som fick tillåtelse hemifrån att medverka och de som kom ihåg att ta med sig medgivandet till intervjudagarna. På grund av mitt val av undersökningsmetod kan det ha påverkat innehållet i min undersökning. Dock var syftet med mitt arbete att se vilka syften eleverna upplever med läsförståelse prov samt att ta reda på hur elever i årskurs 5-6 upplever och förhåller sig till läsförståelseprov i svenska. Därför anser jag av mitt val av

undersökningsmetod var tillräckligt eftersom det var elevernas tankar jag ville komma och det gör man säkrast genom kvalitativa intervjuer vilka jag använde mig av. Men jag kan ju inte helt säkert veta om eleverna svarade mig helt sanningsenligt.

Under intervjuerna med eleverna lät jag dem läsa en artikel som handlade om en fotbollsmatch. Texten fanns i en av deras läroböcker och texten valde jag ut strax innan intervjuerna. Men först funderade jag på om eleverna skulle få läsa olika texter anpassade efter deras läsförmåga men eftersom jag ville kunna titta på resultaten efteråt och jämföra dem en aning så lät jag alla elever läste samma text. Mitt syfte med att eleverna skulle läsa texten var att det skulle hjälpa dem att fundera över hur de gör när de läser. Jag upplevde att några av eleverna hade svårt att komma ihåg eller inte visste hur de gör när de läser. Därför fick de hjälp av texten att fundera på det och de fick läsa i deras egen takt och efterhand som de läst texten diskuterade jag den med dem.

Då undersökningen nu är gjord och arbetet är komplett är det dags att diskutera de slutsatser jag fick fram av min undersökning.

Eleverna i den här undersökningen som jag har gjort till det här arbetet upplever att proven i svenskas huvudsakliga syften är att de ska lära sig mer genom läsning eller att läraren skall kunna se hur bra och snabbt de läser. Ett annat syfte som eleverna upplever med prov i svenska är att resultaten från proven ska användas till de utvecklingssamtal som läraren har med eleven och elevens vårdnadshavare minst en gång per termin. Den här slutsatsen var ganska intressant eftersom det visar på att de flesta eleverna har en klar bild av syftet med

45

läsförståelseprov i svenska. Eftersom det var en av mina frågeställningar för det här arbetet har ju den frågeställningen blivit besvarad.

Min andra frågeställning som jag har fått besvarad i min slutsats är hur elever i årskurs 5-6 upplever och hur deras förhållningssätt är gentemot läsförståelseprov i svenska. Resultatet från den frågeställningen är lite varierande. De flesta eleverna anser att det varken är roligt eller tråkigt att göra läsförståelseprov. Det finns dock några elever som hävdade att de tyckte det var både tråkigt och roligt att göra läsförståelseprov eftersom eleven tyckte det var roligt att läsa texter men inte att göra själva provet.

Men ett väldig intressant svar som jag fick var på frågan om hur eleverna upplever själva provsituationen då de gör läsförståelseprovet. Många elever uttryckte mer eller mindre indikation på tidspress och tidspressen blir till stress då de hör sina kamrater skriva eller ser att de har läst färdigt. Det svaret var nog det som förvånade mig mest och fick mig till att börja fundera på hur eleverna verkligen tänker.

Då jag tänker tillbaka på min egen grundskoletid kan jag erinra mig om att jag också i många provsituationer upplevde den där tidspressen som eleverna i min undersökning berättar om. Genom det minnet känner jag mig genast närmare i min förståelse för hur eleverna

upplever, tänker och hur deras förhållningssätt till prov ser ut.

Men ett av de viktigaste och mest intressanta resultaten jag fått fram är hur elevernas intresse av innehållet i en text styr deras läslust. Även elevens vana vid att läsa påverkar graden av förståelse eleven har när han/hon läser. Men om nu elevens läsvana påverkar deras grad av förståelse, hur gör vi då för att öka deras läsvana? Ett exempel skulle ju vara att man tar in mer läsning i undervisningen så som läscirklar etc.

Och då elevens intresse av innehållet i en text styr deras läslust, hur gör vi lärare då när vi ska ge våra elever t.ex. läsförståelseprov i svenska för att alla elever ska få samma chans till goda resultat? En bra start skulle ju vara att ge alla elever prov på sådana texter där de finner innehållet intressant.

6.1 Slutsats

I det här avsnittet av undersökningen klargör jag mina slutsatser av det resultat jag fått fram genom den undersökning jag gjort

46

Eleverna i den här undersökningen som jag har gjort till det här arbetet upplever att proven i svenskas huvudsakliga syften är att de ska lära sig mer genom läsning eller att läraren skall kunna se hur bra och snabbt de läser. Ett annat syfte som eleverna upplever med prov i svenska är att resultaten från proven ska användas till de utvecklingssamtal som läraren har med elevens vårdnadshavare minst en gång per termin.

Ett annat resultat av min undersökning visar att de flesta elever har en ganska klar bild över varför de får läsförståelseprov i svenska. Enligt eleverna själva får de läsförståelseprov i svenska dels för att läraren ska ha bra koll på hur bra de läser samt hur fort, men även för att eleverna själva ska bli medvetna om hur de läser. De berättar även att proven finns till för att de ska lära sig mer om sin egen läsning.

På frågan om vad eleverna tycker om att göra läsförståelseprov i svenska svarade hälften av eleverna att de tyckte det var roligt att göra läsförståelseprov och den andra hälften av

eleverna att de tyckte det var både roligt och tråkigt att göra proven beroende på om det var texter de var intresserade av eller inte. Så det verkar vara en viktig faktor för eleven då de läser att det de läser måste vara intressant för dem. Det är en viktig aspekt att ta i beaktning då man jobbar som lärare och har sin egen klass att just fånga elevens eget intresse. Kan man fånga en elevs intresse kan det även vara en bidragande positiv faktor till att man kan hjälpa och stötta sina elever in i nästa potentiella utvecklingszon precis som Vygotskij menar är möjligt i hans sociokulturella teori om barns utvecklingszon (Strandberg 2006;53). En annan aspekt av läsförståelseprov i svenska är hur eleverna upplever själva

provsituationen. Tittar man på hur eleverna upplever själva provsituationen då de gör ett läsförståelseprov i svenska uttrycker majoriteten av eleverna att de känner stress inför läsförståelseproven i svenska. Men som de berättar beror upplever de att stressen på olika