• No results found

Verksamheternas uppdrag framgår av de avtal som upprättas med landstingets hälso- och sjukvårdsförvaltning.

Husläkarverksamheten är förstahandsvalet av hälso- och sjukvård inom ramen för LEON-principen (Lägsta Effektiva OmhändertagandeNivå) för barn och vuxna.

Vårdgivaren ska utan avgränsningar för såväl fysiska som psykiska sjukdomar inklusive missbruk och beroende, ålder eller patientgrupper svara för befolkningens behov av medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering.

Dessa insatser ska inte kräva sjukhusens eller andra specialisters medicinska och tekniska resurser eller annan särskild kompetens.

Den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin riktar sig till barn och ungdomar i åldrarna 0 till och med 17 år med psykisk störning, sjukdom eller relationsproblem, som utgör hinder för personlig växt och mognad och där de psykiska problemen ska vara av sådan omfattning och intensitet att hjälpinsatser på specialistnivå är

nödvändig.

Den specialiserade beroendevården ansvarar för att medicinskt utreda och behandla personer med svår eller komplicerad problematik när det gäller alkohol-, narkotika- eller läkemedelsmissbruk. Beroendevård för vuxna riktar sig till personer 18 år och äldre medan verksamheterna för barn och ungdomar riktar sig till personer upp till och med 19 år.

Den specialiserade psykiatriska vården riktar sig till personer 18 år och äldre som är i behov av psykiatrisk vård på specialistnivå. Det innefattar psykiatrisk vård som inte inryms i primärvårdens uppdrag. I uppdraget ingår att förmedla ett hälsofrämjande synsätt genom att informera, stödja och motivera patienten att ta eget ansvar för sin hälsa. Den psykiatriska vården ges enligt HSL och Lagen om Tvångsvård (LPT) i öppen- och sluten vård. Vårdutbudet ska vara uppdelat för akuta och planerade insatser i öppen- och slutenvård samt anpassas till den enskildes behov av vård och behandling, omhändertagande och erbjuda god vårdmiljö.

Psykiatrin ska erbjuda konsultationer till andra vårdgivare inom sitt geografiska område. De ska också bistå med specialistkompetens till andra huvudmän i området kring enskilda individer. De ska medverka i upprättande av rutiner för detta i samverkansöverenskommelser med andra vårdgivare och huvudmän.

Den rättspsykiatriska vården svarar för psykiatrisk vård under tiden den enskilde avtjänar ett fängelsestraff eller när rättspsykiatrisk vård ges som påföljd istället för fängelsestraff. Personer som har en villkorad påföljd i frihet exempelvis i form av skyddstillsyn med föreskrift om psykiatrisk vård får sin vård inom rättspsykiatrin eller inom vuxenpsykiatrin.

Habiliteringen erbjuder råd, stöd och behandling till personer med funktionsned-sättningar, till exempel utvecklingsstörning, autism, Aspergers syndrom och rörelse-hinder. Patienten kan samtidigt få insatser från psykiatrin.

STOCKHOLMS LÄNS KOMMUNFÖRBUNDET

LANDSTING STOCKHOLMS LÄN

16 Primärvårdsrehabilitering och specialiserad sjukgymnastik möter patienter med vitt skilda behov av rehabiliteringsinsatser som ibland behöver samordnas med vård och insatser från andra vårdgivare. Samverkansbehov finns vanligtvis kring personer med psykisk ohälsa, smärta, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och ätstörning.

∞ ∞ ∞

STOCKHOLMS LÄNS KOMMUNFÖRBUNDET

LANDSTING STOCKHOLMS LÄN

17

Bilaga 1

Personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Exempel på grupper där behov av samverkan är vanligt

Vård och insatser behövs ofta samtidigt och samordnat från flera aktörer. Utöver läkemedels- och psykologisk behandling behövs ofta stöd för att behålla stabiliteten i boendet och i arbetet eller för att kunna fullfölja en utbildning. Periodvis kan även stöd för att upprätthålla fungerande relationer till familj och närstående behövas.

Läs mer: Nationella riktlinjer; Psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreni-liknande tillstånd (Socialstyrelsen 2011).

Personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Det är viktigt att utvecklingsrelaterad/neuropsykiatrisk funktionsnedsättning uppmärksammas så tidigt som möjligt så att behandling, habilitering och andra insatser kan påbörjas och problem förebyggas. Vid diagnostik ska kartläggning av eventuell samtidig psykisk sjukdom ingå. En funktionsbedömning kan ligga till grund för stödinsatser i studier/arbete/sysselsättning, i boendet och på fritiden. Behov av kognitivt stöd inklusive hjälpmedel ska tillgodoses. För att insatser för behandling och stöd ska vara effektiva krävs samverkan mellan flera olika verksamheter.

Läs mer: Regionalt vårdprogram; ADHD, lindrig utvecklingsstörning och

autismspektrumtillstånd hos barn, ungdomar och vuxna (Stockholms läns landsting 2010) www.vardsamordning.se

Personer med missbruksproblem

Personer med både missbruk och psykisk sjukdom eller personlighetsstörning far ofta illa, bland annat som en följd av att de trots kontakt med flera myndigheter/aktörer ändå lätt hamnar mellan olika ansvarsområden. Samtidiga och samordnade insatser är därför viktiga.

Läs mer: Nationella riktlinjer för missbruk- och beroendevård (Socialstyrelsen 2007) Policy för att förebygga och behandla missbruk och beroende (KSL och SLL 2008) Fokusrapporten Behandling av personer med komplexa vårdbehov på grund av psykisk störning och missbruk (Stockholms läns landsting 2004).

www.vardsamordning.se

Personer inom kriminalvården

Sjukvårdsbehov och sjukvårdande insatser för personer som vistas på fängelser och häkten skiljer sig principiellt inte från annan sjukvård samtidigt som en stor del av den vård som efterfrågas på primärvårdsnivå av flera skäl tillhandahålls av Kriminal-vården själv. Vid såväl inledningen som vid utslussning från KriminalKriminal-vården behöver samverkan etableras kring den enskildes behov av insatser och för att säkerställa kontinuiteten i redan påbörjade insatser.

STOCKHOLMS LÄNS KOMMUNFÖRBUNDET

LANDSTING STOCKHOLMS LÄN

18 Äldre personer (65+)

Området befinner sig mellan psykiatri, geriatrik, socialpsykiatri, äldreomsorg och primärvård och ställer höga krav på samverkan mellan olika verksamheter samt personalens kompetens. Kunskapen om äldres psykiska ohälsa och vilka metoder som är effektiva för att möta denna har ökat men kunskapen behöver spridas. Även närstående till äldre med psykisk ohälsa är en grupp som behöver uppmärksammas.

Läs mer: Nationella riktlinjer; Vård och omsorg vid demenssjukdom (Socialstyrelsen 2010). Fokusrapport; Äldrepsykiatri i SLL utom demenssjukdomar (Stockholms läns landsting 2005) www.vardsamordning.se

STOCKHOLMS LÄNS KOMMUNFÖRBUNDET

LANDSTING STOCKHOLMS LÄN

19 Bilaga 2

Gemensamma överenskommelsen mellan kommunerna i Stockholms län och Stockholms läns landsting

Regelverk, överenskommelser och dokument om samverkan m. m. i urval

o BUS- överenskommelse, samverkan kring barn i behov av särskilt stöd, under framtagande

o Överenskommelse om samverkan kring hjälpmedel, under framtagande

o Överenskommelse om riktlinjer och rutiner för samordning av insatser avseende habilitering och rehabilitering, 2011

o Riktlinjer och rutiner för bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård, 2011

o Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvård, 2010

o Policy för att förebygga och behandla missbruk och beroende, 2008.

Stockholms läns landsting

o Regionalt vårdprogram, ångestsyndrom, 2011 o Regionalt vårdprogram, suicidnära patienter, 2010

o Regionalt vårdprogram, ADHD, lindrig utvecklingsstörning och autismspektrumtillstånd hos barn, ungdomar och vuxna, 2010

o Fokusrapport, 10 åtgärder för att främja unga vuxnas psykiska hälsa, 2009 o Fokusrapport, Vuxna personer med utvecklingsstörning och deras behov av

hälso- och sjukvård, 2009

o Regionalt vårdprogram, Depression och bipolär sjukdom, 2007

o Fokusrapport, Behandling av personer med komplexa vårdbehov p g a psykisk störning och missbruk, 2004

Brukarperspektiv

o Börjeson M & Karlsson M, Brukarmakt - i teori och praktik, 2011

o Patient och brukarmedverkan. Positionspapper för ökad kvalitet och effektivitet i hälso- och sjukvård och socialtjänst, 2010

o RFHL, Från mottagare till medspelare, 2010. Skriften är framtagen inom ramen för RFHLs arbete med utveckling av brukarmedverkan inom missbruks- och beroendevården.

o Nordén H och NSPH, Kunskap att hämta - brukarmedverkan för en bättre psykiatri, 2008

o SOU 2006:6, Så vill vi ha det är patient-, brukar- och anhörignätverkets krav på framtida vård, stöd och behandling inom psykiatriområdet, 2006

o www.nsph.se har informations- och studiematerial att beställa/ladda ner.

o www.handisam.se har informationsmaterial som vänder sig till både kommun och landsting.

STOCKHOLMS LÄNS KOMMUNFÖRBUNDET

LANDSTING STOCKHOLMS LÄN

20 Sveriges kommuner och landsting

o Gemensamma överenskommelser om samarbete och gemensam individuell planering mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten, cirkulär 09:66, 2009 o Hälso- och sjukvårdens ansvar för information, råd och stöd till barn, cirkulär

09:65, 2009

o Ny vårdform inom den psykiatriska tvångsvården. Ansvarsfördelning mellan kommun och landsting m m, cirkulär 09:04, 2009

Socialstyrelsen

o Äldres psykiska ohälsa, en fördjupad lägesrapport om förekomst, verksamheter och insatser, 2011

o Nationella riktlinjer för psykosociala insatser för personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, 2011.

o SOSFS 2011:9, Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, 2011 o Nationella riktlinjer för depression och ångestsyndrom, 2010

o Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, 2010 o Meddelandeblad, Överenskommelser om samarbete, 2010

o Meddelandeblad, Hälso- och sjukvårdens ansvar för information, råd och stöd till vissa barn under 18 år, 2010

o Meddelandeblad, Stöd till anhöriga ställer krav på strategi, 2009 o Samverkan i re-/habilitering, en vägledning, 2008

o SOSFS 2008:18 Psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård, 2008 o SOSFS 2007: 10 och 2008:20, Samordning av insatser för habilitering och

rehabilitering, 2007 och 2008

o Nationella riktlinjer för missbruks och beroendevård, 2007 Andra tryckta källor

o Proposition 2008/09:193. Vissa psykiatrifrågor m.m.

Related documents