Kapitel 8. Ledarrollen och ledarens
läroprocess
läroprocess
Här följer några reflektioner från cirkelledarna kring cirkelarbetet och ledarrollen. För några av dem var det en ny erfarenhet att leda en cirkel, medan andra hade vana från tidigare forsknings- cirklar. Avsnittet avslutas med en sammanfattande kommentar.
För oss var det en fördel att vara två cirkelledare där en kunde formen och en hade kunskap om genus. Både ledarna bidrog i cirkelarbetet med sina förankrade kunskaper, vilket underlättade ledarskapet.
Cirkeln präglades av en självreflekterande resa med genus som utgångspunkt. Det blev en avvägning mellan litteratur och erfarenhetsbaserad kunskap, där den senare tog överhanden. Ledarna fick bekräftelse på hur genomsyrande och präglande värderingar och förutfattade meningar om det till synes självklara att vara kvinna är och hur det påverkar både det privata livet och arbetet.
När det gäller processen kring genus har inget nytt utkristalli- serat sig. Kompetensen kring genus och hur den könsordningen påverkar vår vardag är ofta spretig. Några deltagare hade redan medvetet valt mer genusorienterade perspektiv i sitt arbete, medan andra fick nya genusglasögon att se med.
Det nya kan kopplas till metodval. Det vanliga är att utbild- ningar består av en eller tvådagarssatsningar där deltagarna får lyssna till ny forskning eller andra praktikers erfarenheter. Ut- bildningar kopplas sällan till deltagarnas erfarenheter. I forsk-
ningscirklar är också ett övergripande tema bestämt från början. Däremot behandlas temat utifrån deltagarnas behov på sina respek- tive arbetsplatser.
Det som försvårade grupprocessen var orsaken till varför man deltog (till exempel om en chef har beordrat deltagare att delta) och hur stor förståelse arbetsgruppen hade för att utbild- ningen tar tid. Vidare är det viktigt för deltagarna att veta vad de förväntas göra med sin nya kunskap; bli expert inom sin arbets- grupp på genus och social barnavård, förankra cirkelarbetet i resten av arbetsgruppen eller delta för sin egen skull. Anled- ningen till deltagandet påverkar motivationen.
Göteborgsregionen
Alla i gruppen gav intryck av att vara starkt engagerade och nyfikna inför uppdraget att få möjlighet till fördjupning inom området. Det innebar såväl möjligheter som svårigheter att gruppen delades upp i sex mindre studier. Litteratur knöts till varje studie och hann inte lyftas upp till fördjupning i hela gruppen, men det ingav nya lärandemöjligheter för varje deltagare att fördjupa sig i egen vald litteratur.
Att vara cirkelledare för första gången innebar nyfunna erfarenheter som t ex. att det inte alltid är lätt att styra en cirkel med flera mindre studier. Samtidigt som varje studie ska finna sitt intresseområde ska hela gruppen göra en gemensam resa. Frågan blir då vad som kommer i fokus – forskningsprocessen eller läroprocessen? Det kan för cirkelledaren bli ett dilemma där förgrund och gestalt kan skifta karaktär. Ytterligare ett dilemma- perspektiv som jag kunde uppleva, är svårighet att följa gruppens vilja samtidigt som handledning och direktiv skulle hanteras från uppdragsgivaren vilket ibland kunde förmedlas av mig på ett otydligt sätt och uppfattas olika. Att träffa entusiastiska deltagare som med stort engagemang tar sig an genusperspektivets outforskade område i praktiken är en fantastisk läroprocess och trevlig uppgift. Dessutom har studierna som genomförts funnit många intressanta resultat vilka är av stor vikt att förmedla till respektive verksamhet. Men också de lärdomar som getts från
varje studie där likheter och olikheter framkommer och som i sin tur kan ge nya dimensioner om och kring hur arbetet med barn och ungdomar, vad det gäller genusperspektivet, kan gestalta sig.
Fokus Kalmar län
I vår forskningscirkel har vi varit två cirkelledare. Den ena cirkel- ledaren engagerades av FoU-enheten till cirkeln för sin veten- skapliga kompetens särskilt inom såväl området för social barn- och ungdomsvård som genusforskning. Hon fungerade som processledare och hade att leda själva forskningsprocessen i cirkeln. Den andra cirkelledaren är anställd på FoU-enheten. Hennes deltagande i cirkeln har dels handlat om eget lärande, dels om att ta omhand cirkelns erfarenheter och kunskaper för fortsatt FoU-arbete med könsperspektiv inom socialtjänsten. Här kan det till exempel handla om att tillskapa olika lärande nätverk, kollegiegranskningar, forskningscirklar m.m.
Cirkeln har varit en liten, men tät och dynamisk grupp med fem socialsekreterare. Till en början var vi oroliga för att gruppen kanske var för liten med tanke på arbetsbelastningen på social- förvaltningarna och på eventuella avhopp. Denna oro visade sig obefogad och kanske är det just gruppens storlek som gjorde att vi lyckades genomföra två studier – om än i liten skala. Forsk- ningscirkelns fokus på det egna lärandet, att granska den egna professionens utredningar och tal om kön, innebar många upp- täckter i den egna professionens normer och värderingar. Upp- täckter som emellanåt var omskakande. Utifrån sin vetenskapliga kompetens anknöt processledaren ”upptäckterna” till teori och aktuell forskning. På så vis blev upptäckterna artikulerade och även placerade i ett större sammanhang, vilket var till hjälp för förståelse och inspiration.
Dalarnas forskningsråd
I Dalarna har cirkelledarens roll varit att hålla i strukturen i gruppen. Med andra ord att bjuda in till cirkeln, ge struktur åt cirkelträffarna, dokumentera och sammanställa gruppens arbete. Cirkelledaren och gruppen har gemensamt utformat syftet med cirkelns tema, frågeställningar och metod. Arbetet med genom- föra litteratursökning utifrån vårt valda tema fördelades mellan deltagarna.
Att som cirkelledare leda en cirkel för första gången har inne- burit många nya erfarenheter. Bland annat att vara ensam ledare i en cirkel när man inte är så väl förtrogen med ämnet, i detta fallet genus/kön, har medfört vissa dilemman. Mycket tid har gått åt till att söka kunskap i ämnet och därmed kan missar med att fokusera på och följa upp gruppens läroprocess ha gjorts. Trots svårigheter i rollen som cirkelledare, överväger de positiva erfarenheterna. Det har varit mycket stimulerande att fått ut- forskat genus/könsperspektivet i en gemensam och parallell pro- cess med gruppen. Att få vara med i kreativa diskussioner i samarbete med cirkeldeltagarna har varit mycket givande. Att dessutom få möjligheten att vara cirkelledare för en forsknings- cirkel som är en del av flera andra forskningscirklar har gett ett mervärde och många nya ”ringar på vattnet”.
Uppsala socialtjänst
Som cirkelledare blev jag imponerad av deltagarnas egen önskan om att fördjupa sig i frågan och att kritiskt granska sig själva och deras arbete. Erfarenheterna av kunskap om könsperspektiv var olika i respektive arbetsgrupp. Som cirkelledare upplevde jag problem att komma fram till ett ämne att utforska då det spretade mycket i början. Det tog sin tid och i efterhand kan man säga att gruppen hade vunnit på att vara färre.
Att vara cirkelledare var en ny roll för mig. Jag upplevde det som en förmån att få ta del av så mycket ungdomlig entusiasm som fanns i gruppen men fick problem att bibehålla och stimu- lera den till slutet. Det var viktigt för mig att alla kände sig
delaktiga och i efterhand kan jag se att jag borde ha tagit på mig ledarrollen med mera tydlighet. Att ta del av och föra ut den forskning som finns inom området visade sig svårare än jag förväntat. För mig som cirkelledare har erfarenheten gett kun- skap om hur jag som ledare skall lägga upp arbetet i en framtida cirkel. Ett mycket positiv resultat av cirkelarbetet är ett utökat samarbete mellan olika arbetsgrupper. För mig som ledare av cirkeln har det tillfört fördjupad kunskap om könsperspektiv samt en känsla av delaktighet i ett större sammanhang i och med Allmänna Barnhusets satsning på flera forskningscirklar.
Sammanfattande kommentar
Cirkelledarnas arbetsuppgifter har varit identiska utifrån pro- jektet som helhet, men förutsättningarna för cirklarnas genom- förande har varierat i hög grad. Det framgår tydligt att det är en fördel att vara två cirkelledare som delar på ansvaret för utveck- lingsarbetet, framför allt om man besitter olika kompetenser. Vi har sett i de här cirklarna hur FoU-ansvariga med stor erfarenhet från sitt område har kompletterats med disputerade forskare och deras vetenskapliga kvalifikationer. Något som haft en gynnsam effekt på arbetet som sådant, men även på dokumentationen, som är en viktig del av arbetet. Cirkelledaren bör kunna struk- turera det insamlade materialet och dokumentera detta på ett vederhäftigt sätt.
Lönnback & Östberg (2007) menar att forskningscirkeln ska erbjuda deltagarna ett ”frirum” där man kan ventilera tankar i en tillåtande anda och dessutom ska de uppmuntras att våga tänka fritt och kritiskt granskande. Det är, enligt författarna, cirkel- ledarens ansvar att framhäva det här frirummet och se till att dialogen förs på ett öppet och reflekterande sätt. Cirkelledaren håller i samtalet och i kunskapsutvecklingens progression. Det är med andra ord en ansvarsfylld uppgift att vara cirkelledare och vara garant för implementeringen av cirkelarbetet, som i bästa fall ska vara ett bidrag till utvecklingen av ett kunskapsbaserat arbete – i det här fallet till ett könat socialt arbete med barn och unga.
En av cirkelledarna, som är forskare, har varit ensam och lett sex olika studier, det har fungerat utmärkt sett till resultatet, arbetsbördan bör dock karakteriseras som stor. Detsamma gäller den cirkelledare som fick problem med tiden och resurserna eftersom hennes dagliga arbete krävde att hon ständigt priori- terade detta. Enligt henne kan engagemanget lätt bli lidande om cirkelledaren inte får tillräckligt med avsatt tid för uppgifterna i cirkelarbetet. En femte cirkelledare har delvis haft uppdraget i tjänsten. Trots de ojämlika förhållandena har mötena mellan cirkelledarna alltid bedrivits i en positiv anda, där engagemanget för och delaktigheten i varandras studier haft sin givna plats. Det är emellertid uppenbart att ju tydligare förutsättningarna är för cirkelledaren vid starten av cirkeln desto bättre blir möjligheterna både för cirkelarbetet och för dess resultat.
För samtliga har arbetet fungerat på ett positivt sätt, de som varit cirkelledare för första gången menar att det har varit en ny och berikande erfarenhet. Man beskriver sin roll som den som ska strukturera arbetet, hålla samman gruppen och dokumentera arbetet. Detta har en av cirkelledaren formulerat som sitt dilem- ma, det uppstår nämligen ett svårt val mellan forsknings- processen och läroprocessen eftersom de flätas in i varandra i cirkelns arbete. Utan tidigare erfarenhet av att leda en forsk- ningscirkel uppkommer gärna ett visst bryderi i rollens utform- ning och en av cirkelledarna menar att hon var något för otydlig i sin roll i början – men har lärt sig av den nyvunna kunskapen.
Att vara delaktig i den egna studien, men också i projektet som helhet är något som uppskattats av cirkelledarna, någon menar att det ger ett ”mervärde”, en annan betecknar det som ett vidgat perspektiv. Cirkelledarträffarna har karakteriserats av en generös atmosfär av givande och tagande som bidragit till det nämnda ”mervärdet”. De dagar på Sätra Bruk som alla cirkel- ledarna var inbjudna till resulterade i en kreativ seminariebehandling av texterna till respektive studies slutmanus. Slutligen måste också nämnas att det stora engagemanget från cirkeldeltagarna har bidragit till cirkelledarnas inspiration och drivkraft.
Avslutningsvis en kommentar från Kalmars cirkelledare:
Tillsammans har vi börjat en resa i ett könat landskap. Vi visste egentligen inte var vi startade, inte heller vart vi skulle och vi har därmed inte heller kommit fram. För hur ska vi någonsin veta när vi är framme?