Levande sjöar och vattendrag under 2016.
Tabell 8.1 Delmål i Agenda 2030 som påverkas av åtgärder som genomförs under 2016 för att
uppnå miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. I tabellen ges även exempel på åtgärder.
Delmål i Agenda 2030 Exempel på åtgärder 2016
6.3 Beslut om vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2016–2021 (bidrar också till att nå delmål 6.6 och 15.1).
6.6 Lokalt och regionalt arbete med restaurering av sjöar och vattendrag. 15.1 Lokalt och regionalt arbete med områdesskydd, till exempel
naturreservat och Natura 2000.
15.5 Arbete med kunskapshöjande program och åtgärdsprogram för hotade arter.
15.8 Kartläggning av invasiva främmande arter och bekämpning av några av dessa, till exempel sjögull och sydfyrling.
15.9 Arbete med handlingsplan för grön infrastruktur och väglednings- material om ekosystemtjänster.
Analys
För att nå Levande sjöar och vattendrag behöver vattenmiljöer förvaltas så att djur och växter har livsmiljöer av tillräcklig storlek och kvalitet, och som dessutom hänger ihop inom avrinningsområden. Fragmentering på grund av dammar och andra vandringshinder bedöms som den viktigaste orsaken till att miljökvalitetsmålet inte uppnås till 2020. Även försurning och övergöd ning av vatten bidrar i stor grad, liksom exploateringstryck i strandzonen, till exempel nybyggnation av hus, bryggor och andra anläggningar. Utvecklingen av miljötillståndet bedöms vara neutral eftersom för få åtgärder genomförs för att komma till rätta med dessa problem.
Åtgärder och styrmedel
Effekten av insatta åtgärder och styrmedel varierar. Generellt är dock åtgärds takten för långsam, och speciellt påtagligt är detta när det gäller miljö prövning av vattenverksamhet. Prövning av till exempel dammar utan tillstånd upplevs av länsstyrelserna som krånglig och tidskrävande, och resurserna för tillsyn är begränsade. Därför bör man kunna se en positiv effekt kommande år av de extra 25 miljoner kronor till bland annat tillsyn som Havs och vattenmyndig heten tilldelats för 2017. Myndigheten kommer att fördela merparten av dessa medel till länsstyrelserna. De ska förutom tillsyn även gå till att stärka arbetet med vägledning, prövning och omprövning av vattenverksamheter samt till restaurering och biologisk återställning inom ramen för vattenförvaltningens åtgärdsprogram.
Kravet på moderna tillstånd för små vattenkraftverk eller andra dammar kan vara problematiskt för bevarande av kulturmiljövärdena. Både tillstånd och naturvårdsanpassning ska enligt rådande praxis bekostas av fastighets ägaren och många saknar ekonomiska möjligheter för detta. Därför behövs
nya ekonomiska och juridiska styrmedel så att kulturmiljöer kan bevaras och fortsätta att brukas samtidigt som naturvårdsanpassning kan genomföras.
I december 2016 beslutade vattenmyndigheterna om vattenförvaltning ens åtgärdsprogram för 2016–2021411. Att dessa genomförs är viktigt för att
miljökvalitetsmålet ska kunna nås. Det beslutade programmet är dock mindre ambitiöst när det gäller åtgärder för att minska övergödningen än vad som skulle behövas för att uppnå miljökvalitetsmålet Ingen övergödning412. Att
det uppnås är en förutsättning för att kunna uppnå också Levande sjöar och
vattendrag. När det gäller flera andra miljöproblem beror effekten av åtgärds
programmen mycket på vilka styrmedelsförändringar som myndigheterna kommer att föreslå och genomföra utifrån de krav som ställs i programmen.
De senaste åren har det varit ett ökat fokus på kulturmiljöer vid vatten413
och det börjar ge resultat. Fler länsstyrelser rapporterar414 att de nu har ett
bra samarbete mellan kulturmiljö och vattenmiljöenheterna. Under 2016 har flera länsstyrelser genomfört inventeringar av kulturmiljöer vid vatten för att ytterligare öka kunskapen om dessa värden. Samtidigt anger de flesta länen att det finns ett stort behov av fortsatta insatser inom detta område.
Alla län gör bedömningen att Levande sjöar och vattendrag inte kommer att nås till 2020 (se figur 8.4). 14 län anger att det inte går att se någon tydlig utvecklingsriktning i miljön. Länen i Västra Götaland, Gävleborg, Norrbotten och Västerbotten ser en positiv trend, medan länen i Blekinge, Kronoberg och Stockholm ser en negativ trend. En förändring är att Skåne och Kalmar län gör bedömningen att utvecklingen vänt från negativ till neutral. Orsakerna till att miljökvalitetsmålet inte nås är framför allt fysisk påverkan i form av dammar, flottledsrensning, rätning, sjösänkning och dikning, men också över gödning, försurning och påverkan av miljögifter.
411 http://www.vattenmyndigheterna.se/sv/nyheter/2016/pages/atgardsprogram-vatten-
beslutade-2016-2021.aspx/
412 Se ÅU17 för Ingen övergödning
413 Till exempel projekten ”Kulturmiljö och vattenförvaltning i Södra Östersjöns vattendistrikt” och ”Va-
Kul” i Västerhavets vattendistrikt. http://www.lansstyrelsen.se/Kalmar/sv/kalender/2016/pages/slutkonfe- rens-18-november-2016.aspx
LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG
LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG
Figur 8.4 Länsvis bedömning av utvecklingstrenden för Levande sjöar och vattendrag 2016
Målbedömning och utveckling
Målet nås inte, utvecklingen är negativ Målet nås inte, utvecklingen är neutral Målet nås inte, utvecklingen är positiv
Bedömningen av hur miljötillståndet utvecklas skiljer sig mellan landets län. En förändring i årets uppföljning är att Skåne och Kalmar län gör en något mer positiv bedömning där miljötillståndet ändrats från negativ till neutral utveckling.
Källa: Regional årlig uppföljning 2016
Bedömning av miljökvalitetsmålet och utvecklingen i miljön
Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.