aNSVariG MYNDiGhet: SKOGSSTYRELSEN
Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.
Riksdagen har fastställt nio preciseringar:
SKOGSMARKENS EGENSKAPER OCH PROCESSER: Skogsmarkens fysikaliska, kemiska, hydrologiska och biologiska egenskaper och processer är bibehållna
EKOSYSTEMTJÄNSTER: Skogens ekosystemtjänster är vidmakthållna
GRÖN INFRASTRUKTUR: Skogens biologiska mångfald är bevarad i samtliga natur- geografiska regioner och arter har möjlighet att sprida sig inom sina naturliga utbred- ningsområden som en del i en grön infrastruktur
GYNNSAM BEVARANDESTATUS OCH GENETISK VARIATION: Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till skogslandskapet har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer
HOTADE ARTER OCH ÅTERSTÄLLDA LIVSMILJÖER: Hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla skogar
FRÄMMANDE ARTER OCH GENOTYPER: Främmande arter och genotyper inte hotar skogens biologiska mångfald
GENETISKT MODIFIERADE ORGANISMER: Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden inte är introducerade
BEVARADE NATUR- OCH KULTURMILJÖVÄRDEN: Natur- och kulturmiljövärden i skogen är bevarade och förutsättningarna för fortsatt bevarande och utveckling av värdena finns
FRILUFTSLIV: Skogens värden för friluftslivet är värnade och bibehållna
målet är inte möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.
det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.
LEV
ANDE
Resultat och analys i sammanfattning
Sammantaget är bedömningen att den totala förekomsten av värdefulla skogs- miljöer med i dag beslutade eller planerade styrmedel kommer att vara för liten år 2020 för att en gynnsam bevarandestatus alla skogsberoende arter ska kunna uppnås389. Fortfarande minskar tillgången på vissa miljöer och för andra är åter-
växten långsam trots förbättrade förutsättningar i form av återställningsåtgärder och skydd. Nivån på hänsyn är för låg för att kulturmiljöer och sociala värden ska kunna anses värnade så som miljökvalitetsmålet anger. Man kan dock se en positiv trend när det gäller förutsättningarna att nå målet i form av åtgärder och konstruktiv dialog inom sektorn (Skogsstyrelsen inräknad).
I flera avseenden är utvecklingen i miljön positiv. Mängden hård död ved och arealerna med gammal skog och äldre lövrik skog har ökat. Vissa arter knutna till dessa substrat och miljöer bör därmed ha en chans att bättre säkra sin fortlevnad än tidigare. Fler fågelarter har ökat än minskat i antal under det senaste årtiondet, bland annat flera med höga miljökrav. Vidare har arealen formellt och frivilligt skyddad skog ökat och skötselåtgärder vidtas i ökande omfattning i skyddade och extra skonsamt brukade områden. Ekosystemtjänsterna virkesproduktion, bidrag i klimatarbetet och jaktutbyte upprätthålls eller ökar över tiden. Under 2012 togs att antal initiativ som på sikt kan öka sektorns bidrag till målet, till exempel ”Dialogen om miljöhänsyn” som syftar till att skapa ökad samsyn och tydligare målbilder för miljöhänsyn i skogsbruket. Även skogsbolagens öppna redovisning av de frivilliga avsättningarna och skogsbrukets ökade ambitioner att minska kör- skadorna bör kunna bidra positivt till utvecklingen på sikt.
I andra avseenden är utvecklingen i miljön fortfarande negativ. Den totala area- len skog med höga värden till följd av lång skogskontinuitet minskar fortfarande om än långsamt. Sträckan vattendrag, arealen fuktig och våt mark och antalet kulturmiljöer som någon gång påverkats starkt negativt av föryngringsavverkning ökar ännu i för hög takt. Fortsatta körskador och skogsbrukets bidrag till kvick- silverhalterna i fisk är negativt också för friluftslivet. Det beror på en kombination av att miljöhänsynen brister i skogsbruket, att arealen skyddad skog är begränsad och att arealen som brukas med någon form av hyggesfritt skogsbruk är liten. Till
följd av att grotskörd390 endast delvis kompenseras med aska medför skogsbruket
en viss försurning och näringsutarmning.
389 Med beaktande av att vissa arter skulle vara sällsynta även utan människans närvaro. 390 Uttag av grenar och toppar (grot).
För att nå målet behövs sannolikt en kombination av förbättrade resultat när det gäller hänsyn vid avverkningar, ökad areal som brukas med extra skonsamma metoder391 och ökade arealer formellt eller frivilligt skyddad skog. Mer naturvår-
dande skötsel i skyddad och extra skonsamt brukad skog samt ökade insatser för hotade arter (åtgärdsprogram) skulle också bidra.
Flera förändringar i förutsättningar krävs sannolikt för att målet ska vara möj- ligt att nå på sikt. Skogsbruket kan förbättra miljöhänsynen, delvis med hjälp av de nya målbilder för god hänsyn som tas fram inom dialogprojektet. Översynen av §30 i Skogsvårdslagen samt Skogsstyrelsens ambition att öka antalet föreläg- ganden och förbud kan bidra genom att klargöra vad som är god lagefterlevnad. Ökad användning av gemensam ekologisk landskapsplanering kan bidra till att olika insatser för artbevarande gör större nytta. Miljömålsberedningens arbete med en strategi för långsiktigt hållbar markanvändning kan bidra till väsentligt bättre förutsättningar om det följs av beslut om nya etappmål, styrmedel och åtgärder i linje med nya strategin. Vidare krävs ytterligare medel för bevarande- och skötselåtgärder eller ökat frivilligt åtagande. Metoder som bevarar och för- stärker skogens friluftsvärden behöver få ökad tillämpning. Någon form av inci- tament för att öka arealen som brukas med kontinuerligt skogstäcke kan också behövas.
Resultat
Skogsmarkens egenskaper och processer392
Det saknas miljöövervakning av arter i skogsbäckar. Man vet dock att bäckfaunan och -floran påverkas negativt av uttransport av slam och organiskt material och av förändringar i pH och näringsinnehåll. Körskadorna vid passage över vatten- drag har inte minskat (SKÅ tab 6.33).
Nedfallet av kväve bedöms inte ha minskat sedan 1990-talet (jfr. Bara naturlig
försurning) men trenden är osäker393. Kvävegödsling utfördes på 53 000 hektar
(ha) år 2011, vilket var lägre än 2010 (SKÅ394 tab 6.17). Åtminstone i norra Norr-
land bedöms grotuttag medföra ett nettounderskott i kvävebudgeten, då kväve- nedfallet räknas med. I hela Norrland togs grot ut från ca 12 000 ha år 2011.
391 Exempelvis PF- och NS-områden i skog med Grön Plan eller skog man avser att bruka med hyggesfria metoder.
392 Observera att preciseringar (= rubrikerna under Resultat) överlappar varandra.
393 Pihl Karlsson G, Hellsten S, Karlsson P. E., Akselsson C & Ferm M. 2012. IVL Svenska miljöinstitutet Rapp. B 2030.
394 Skogsstatistisk årsbok 2012. Skogsstyrelsen. ISSN 0491-7847. www.skogsstyrelsen.se/ statistik.
LEV
ANDE
Skogsskörd där även grenar och toppar tas ut bedöms i normalfallet ha en netto- försurande inverkan, vilket motiverar Skogsstyrelsens rekommendationer om askåterföring någon gång under omloppstiden. Under 2011 togs avverkningsrester ut på ca 79 000 ha per år samtidigt som aska endast spreds över 14 600 ha per år. Angående försurningstillståndet i mark – se Bara naturlig försurning.
ekosystemtjänster
Några viktiga ekosystemtjänster som skogen levererar är ”livsmedel från vilda landdjur och växter”, ”fiberråvaror från växter”, ”bioenergi från skog” och ”global klimatreglering”395. De två senare ger tillsammans merparten av skogens
bidrag i klimatarbetet. Användning av trä istället för cement, metaller och plast bidrar också.
Under 1980-talet gav jakten ett utbyte på cirka 17 000 ton viltkött årligen (Mattsson, 1989), varav merparten producerats i skogen. Efter att ha minskat under en period har mängderna åter ökat, speciellt för hjortar och vildsvin, och är i dagsläget åter ca 16 000–17 000 ton årligen396. För bär- och svampplockning
saknas uppföljning. Den totala stamvedsavverkningen har fortsatt att öka över tiden och är nu högre än den varit tidigare (SKÅ fig 7.2). Skörd av avverknings- rester fortsätter att öka, liksom den totala produktionen av biobränslen med ursprung i skogen (SKÅ tab 11.8). Bioenergin ersätter fossila bränslen i många tillämpningar, skogsindustriprodukter minskar behovet av betong, metaller och plast med högre växthusgasutsläpp och fortsatt ökning i virkesförråd lagrar in kol (SKÅ fig 4.16). Även kollagret på normal (odikad) skogsmark har ökat över tiden totalt sett i landet, trots att det minskar en tid till följd av ökad omsättning
under hyggesfasen397. Dikad skogsmark ger dock ett visst nettoutsläpp av växthus-
gaser398.
Ytterligare ekosystemtjänster som skogen levererar är kulturhistoriska och estetiska värden och att tillhandahålla miljö för friluftsliv och skogsberoende arter – se nedan.
395 Jfr Naturvårdsverket 2012-10-31. Sammanställd information om Ekosystemtjänster. Ärendenr: NV-00841-12.
396 http://www.viltmat.nu, http://www.jagareforbundet.se/viltovervakning 397 http://www-umea.slu.se/miljodata/markinfo08/index.cfm
398 Hagberg L., Karlsson P. E., Stripple H., Ek M. & Zetterberg T. 2008. IVL Svenska miljöinstitutet Rapp. B 1774.
Grön infrastruktur och gynnsam bevarandestatus
Bedömning av bevarandestatus för de arter och naturtyper som omfattas av EU:s habitatdirektiv görs vart sjätte år, senast 2008399. Nästa bedömning och rapporte-
ring sker i juni 2013. Bedömningen av bevarandestatus är därför densamma som i den fördjupade utvärderingen.
Under 2012 har nya arealer produktiv skogsmark skyddats på olika sätt, cirkaa
7 500 ha som naturreservat400, 822 ha som biotopskydd och 739 ha via natur-
vårdsavtal401. Ca 850 000 ha av den produktiva skogsmarken är nu formellt skyd-
dad. I landet är dessutom ca 1,2–1,3 milj ha skogsmark frivilligt avsatt. Ca 1 milj ha av dessa ligger nedanför den fjällnära gränsen och runt 0,8 milj ha av dessa har, eller bedöms komma att utveckla, höga naturvärden på relativ kort sikt402.
Sedan 2012 finns frivilligt avsatta områden tillhörande de största skogsägarna
publikt redovisade403. Sammantaget är nu runt 8 % av all produktiv skogsmark
(totalt 23 milj ha) och runt 7 % av den produktiva skogsmarken nedan fjällgrän- sen, formellt eller frivilligt skyddad (SKÅ tab 5.8). Den improduktiva skogsmar- ken (ca 4 milj ha) är också undantagen från trakthyggesbruk.
Tillståndet för miljövariabler som bör gynna fåglar har i de flesta fall förbätt- rats sedan 1990-talet. Flera fågelarter har också ökat i antal under det senaste årtiondet, i flera fall sådana med speciellt höga krav. Samtidigt har flera arter, till exempel gröngöling, lavskrika och domherre, inte svarat tydligt positivt trots att man bedömer att viktiga faktorer i deras livsmiljöer förbättrats404.
Arealen gammal skog minskade mellan 1985 och 1995 men har sedan ökat stadigt mellan år 1998 och 2008 med ca 50 000 ha per år). Arealen äldre lövrik skog har ökat mellan 1998 och 2008, dock med utplanande trend. Mängden hård död ved har under samma period ökat från ca 3 till 5 kubikmeter per hektar som genomsnitt. Virkesförrådet av grova lövträd utanför skyddad mark har mång- dubblats sedan 1920-talet och ökat med nästan 40 miljoner kubikmeter under de senaste tio åren. (SKÅ fig 4.1–4.3, 4.5, även def.).
399 Artdatabanken 2008. Arter och naturtyper i habitatdirektivet – tillståndet i Sverige 2007. ISBN 978-91-88506-33-7.
400 Se indikator skydd av skogsmark på http://www.miljomal.se. 401 Se Skogsstyrelsens årsredovisning.
402 Stål P-O., Christiansen L., Wadstein M., Grönvall A. & Olsson P. 2012. Skogsbrukets frivilliga avsättningar. Skogsstyrelsen Rapport 5-2012. ISSN 1100-0295.
403 Bergvik Skog, Statens fastighetsverk, Holmen Skog, SCA Skog, Sveaskog och Svenska kyrkan på http://www.skyddadskog.se
404 Green M., Lindström Å., Ottvall R & Widenfalk O. 2012. Skogsbruket och skogens fåglar – nationella och regionala trender i Sverige med fokus på perioden 1998–2010. Lunds Universitet/Skogforsk (saknar rapportnummer).
LEV
ANDE
hotade arter och återställda livsmiljöer
Enligt rödlistan är 861 skogslevande arter hotade. Ytterligare 1270 arter bedöms vara nära hotade. Under den senaste tioårsperioden har hotkategorin höjts för 65 arter och sänkts för 59 arter405. I de flesta landskapsavsnitt finns det i dag
mycket stora behov av naturvårdande skötsel och restaurering. Under den senaste tioårsperioden bedöms mindre än en femtedel av behovet ha utförts inom skyd- dade områden och runt en tiondel i de frivilliga avsättningarna. Behovet av natur- vårdande skötsel är störst i södra Sverige.
Sveaskog bedriver ett återställningsarbete samt olika former av extra skonsamt
skogsbruk i sina 36 ekoparker på 175 000 ha406 runtom i landet. Under år 2012
skyddade Skogsstyrelsen drygt 136 hektar lövskogar inom Åtgärdsprogram för vitryggig hackspett. För att bevara och restaurera lövträdsmiljöer höggs dessutom gran ut på drygt 100 hektar och cirka 700 kubikmeter död ved skapades. Under året tecknade Skogsstyrelsen också ett nytt naturvårdsavtal med Bergvik Skog AB på totalt drygt 10 000 hektar som syftar till att främja livsmiljöerna för vitryg- gig hackspett407. Även Sveaskog har gjort omfattande insatser inom ramen för
åtgärdsprogrammet.
Bevarade natur- och kulturmiljövärden
Den årliga slutavverkningsarealen ökade från 1950-talet fram till 1970-talet då den under några år låg på ca 300 000 ha per år. Den har sedan minskat och under senare år legat på ca 200 000 ha per år (SKÅ fig 7.8). Miljöhänsynen som tas vid slutavverkning brister framförallt när det gäller hänsynskrävande biotoper, skyddszoner och transport över vattendrag (Tabell A). Negativ påverkan på skog- liga impediment och upplevelsevärden har emellertid minskat under senare tid.
Under 2012 har Skogsstyrelsen, tillsammans med Riksantikvarieämbetet, genomfört den första samlade inventeringen av hänsynen till forn- och kultur- lämningar i skogsmarken (tidigare har dessa inventeringar gjorts separat). Totalt inventerades cirka 350 avverkningsområden vilka sammanlagt innehöll 878 forn- och kulturlämningar. Resultaten från 2012 års inventering visar att full hänsyn till forn- och kulturlämningarna har tagits i 56 % av fallen medan 22 % av de inven- terade lämningarna har påverkats negativt och resterande 22 % av lämningarna har skador eller grova skador408. Resultaten är i linje med tidigare inventeringar
men värt att notera är att skadebilden varierar över landet och hänsynen förefaller
405 Naturvårdsverket rapport 6500 Steg på vägen – fördjupad utvärdering av miljömålen
2012.
406 http://www.sveaskog.se/sv/jakt-fiske-och-friluftsliv/besoksomraden/ekoparker
407 http://www.skogsstyrelsen.se/Upptack-skogen/Upplev-skogen/Nyhetsarkiv/Fler-lovskogar- har-skyddats
till exempel vara betydligt bättre i Svealand än i Norra Norrland. Från och med 2012 års inventering registreras även hänsynen till så kallade villkorsområden, dvs. skyddsområden med länsstyrelsebeslut i anslutning till fornlämningarna. Totalt har ungefär 70 procent av alla villkorsområden påverkats negativt eller skadats i samband med skogsbruksåtgärder.
Skogsstyrelsen har beviljat NOKÅS-stöd409 på 12 miljoner kronor för natur-
och kulturvårdande skötsel på ca 500 ha under året. Det 12 miljoner kronorna fördelar sig på naturvärden (6,5 mkr), vattenmiljöer (1,6 mkr), biologiskt kultur- arv (1,7 mkr), kulturmiljövärden (1,5 mkr) samt friluftsliv (0,6 mkr). Via lands-
bygdsprogrammet har inom stödet Skogens mångfald410 50 miljoner kronor
beviljats under 2012. De beviljade stöden omfattar cirka 7 000 ha varav en min- dre andel för sociala värden (stig- och ledröjning).
tabell 3. Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning (sKÅ tab 6.28–33). Gäller föryngrings- avverkningar utförda under 2008/2009–2010/2011.
Form av miljöhänsyn andel av avverkningar med hänsynsbehov ingen negativ påverkan (%) liten negativ påverkan (%) Stor negativ påverkan (%) Hänsynskrävande biotoper 48 64 20 16 skyddszoner 40 67 23 10 skogliga impediment 9 89 10 1 Upplevelsevärden 7 90 8 3 Transport över vattendrag 19 61 27 12 Friluftsliv
Arbete med att identifiera vilka skogar som är viktigast för rekreation och frilufts- liv har genomförts i samverkan mellan Skogsstyrelsen, kommuner, länsstyrelser och andra aktörer. Hittills har 13 600 objekt registrerats omfattande ca 430 000 ha411. Ett ökat intresse för distanslöpning och skidåkning ökar behoven av till-
gängliga grönområden, uppmärkning och skötsel av spår och leder, etc. Det finns en positiv trend när det gäller slutavverkningars påverkan på upplevelsevärden
409 Skogsstyrelsens årsredovisning 2012, kapitel 9 Statliga stöd och ersättningar. 410 Skogsstyrelsens årsredovisning 2012, kapitel 9 Statliga stöd och ersättningar. 411 SKS årsredovisning 2011.
LEV
ANDE
(SKÅ tab 6.32). Att körskadorna inte minskat är negativt. Tillkomsten av Svea- skogs ekoparker samt det ökade antalet naturreservat och publikt redovisade frivilligt skyddade områden är positivt för den skogsintresserade turisten. Skillna- derna är stora mellan olika kommuner avseende tillgång på attraktiva och lättill- gängliga områden för friluftsliv och rekreation.
Främmande arter och genotyper
År 2011 föryngrades drygt 7 000 ha med contortatall (SKÅ tabell 6.4). Av knappt 400 milj levererade plantor 2011 var runt 17 % utländska genotyper (SKÅ tabell 6.5). Flera för landet nya arter av skogsskadeinsekter har påträffats under det senaste decenniet. Vid årsskiftet 2010/2011412 hittades för första gången dvärg-
bandmask i en skjuten räv i Sverige, innebärande en risk för negativ effekt på sko- gens sociala värde.
Analys och bedömning
Bedömning av möjlighet till måluppfyllelse
Ekologiska kontinuitetsbrott i känsliga miljöer, ökade avstånd mellan områden med samma värdefulla biotoper (fragmentering), igenväxning, samt otillräckliga mängder död ved är exempel på faktorer som motverkar återskapande av livs- kraftiga populationer av hotade arter. Vidare tar livet i fuktstråk och mindre skogsvatten skada av plötsliga ljusinsläpp och körskador som ger uttransport av mineraljordsslam och organiskt material. Mängden död ved och arealen äldre löv- skog har dock ökat i ett längre perspektiv, vilket bör vara positivt för många arter. Miljötillståndet för skogsfåglar har förbättrats, även om vissa arter ännu inte sva- rat positivt. Tillståndet för skogens värde för friluftsliv och rekreation är oklart eftersom uppföljning saknas. I vissa fall står ett traditionellt hyggesbruk i konflikt med lokal och regional utveckling baserat på skogens upplevelse- och skönhets- värden.
Skogsbruket i Sverige arbetade år 2009 fram en körskadepolicy413 vars effekt
inte syns ännu i uppföljningen men som förhoppningsvis kommer att ge resultat i takt med att den implementeras i praktiken. Allt varmare och blötare vintrar till följd av klimatförändringarna gör denna utmaning extra angelägen. Körskador kan medföra uttransport av slam eller organiskt material som försämrar för livet i vattendragen, dränera fuktiga partier, ge vattenfyllda spår som stör framkomlig- heten på stigar som används och bidra till utlakning av farligt metylkvicksilver.
412 http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/echinokockinfektion och http://www.sva.se 413 http://www.skogsindustrierna.org
Skogsbrukets störning beräknas bidra med 10–35 % av allt kvicksilver som finns i insjöfisk414.
Andelen skador på forn- och kulturlämningar är oacceptabelt hög. Många forn- och kulturlämningar skadas fortfarande för att maskinföraren är dåligt informe- rad om exakt position för kända lämningar. Skogsstyrelsen och Riksantikvarie- ämbetet bedriver tillsammans ett granskningsprojekt av kända lämningar i syfte att kvalitetshöja dessa med avseende på placering och lämningstyp. Dessutom är en stor del av skogsmarken fortfarande ofullständigt inventerad med avseende på forn- och kulturlämningar.
Anslagen för ersättningar till naturreservat och biotopskydd har legat relativt stilla under en längre period samtidigt som ersättningsnivåerna har stigit. Man har ännu inte nått målet för skyddad mark som sattes för 2010 som ett delmål på väg till 2020 (FU 2012). Under 2012 frigjorde emellertid regeringen 100 000 ha statligt ägd mark att använda som ersättningsmark för marker i behov av formellt skydd. Dessa bedöms i nuläget räcka till ytterligare 55–60 tusen ha formellt skyd- dad mark. Inför år 2013 tilldelades Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen också ökade medel för reservatsavsättning, biotopskydd och naturvårdsavtal. Använd- ningen av markåtkomstbidrag för kommunala naturreservat är låg men är ofta
avgörande för att kommunerna ska kunna bilda reservat415.
Till följd av klimatförändringarna förlängs vegetationsperioderna successivt i hela landet. Bland många andra effekter kan det bidra till att andelen högproduk- tiv granskog med mycket litet ljusinsläpp ökar, vilket i så fall minskar konnekti- viteten för vissa livsmiljöer. Det minskar också konkurrensfördelen av god vin- terhärdighet för hotade arter, vilket i sin tur ökar behovet av konnektivitet för att underlätta nordförflyttning. I förlängningen hotar klimatförändringarna, om de tillåts gå alltför fort och/eller långt, hela grundvalen för våra och andras skogliga ekosystem. Även måttliga förändringar kan komma att förändra artsammansätt- ningen i många skogstyper på ett avgörande sätt.
Sammantaget är bedömningen är att den totala förekomsten av värdefulla skogsmiljöer med i dag beslutade eller planerade styrmedel kommer att vara för liten år 2020 för att en gynnsam bevarandestatus för merparten av idag hotade arter ska kunna uppnås. Fortfarande minskar tillgången på vissa miljöer och för andra är återväxten långsam trots förbättrade förutsättningar i form av återställ- ningsåtgärder och skydd. Nivån på hänsyn är för låg för att kulturmiljöer och sociala värden ska kunna anses värnade.
414 KSLA (red. Nordin Y). 2009. Does forestry contribute to mercury in Swedish fish? KSLA tidskrift 1/2009. Årg 148. ISSN 0023-5350.
415 Naturvårdsverket rapport 6392 Kommunalt naturskydd i lokala naturvårdssatsningen (LONA).
LEV
ANDE
Observera att utvärderingar vad gäller miljöhänsyn i skogsbruket till stor del byg- ger på uppföljning via Skogsstyrelsens polytaxinventering som görs på slumpvis utvalda objekt före och efter avverkning. Denna uppföljning har visat sig svår att standardisera, men utveckling pågår för att den ska bli mer objektiv.
Behov av ytterligare åtgärder
För att närmare kunna avgöra vilken tillgång på olika skogliga miljötyper (exem- pelvis skogar med kontinuitetsvärden) som är tillräcklig för ett fullgott artbeva- rande behövs ytterligare analys som bygger vidare från gjorda bristanalyser416,
gärna med ökat fokus på enskilda arters behov samt på hur olika skyddsformer kan komplettera respektive ersätta varandra.
Naturvårdsverket har under året genomfört ett regeringsuppdrag om ”grön