Förutom att berätta om varför de kastar sten och anlägger bränder, sätter ungdomar också in sina handlingar i ett bredare samhällsperspektiv och tar upp aspekter som mer handlar om deras livssituation och levnadsvillkor. Det har mer att göra med de sociala, ekonomiska och politiska villkor de lever under sett i ett bredare samhällskontext. I det följande berättar ungdomar hur de upplever Rosengård, skolan och känslan av orättvisa.
Synen på Rosengård
Jag tycker Rosengård är en bra plats att bo på. Men det finns några som förstör samhället och inte håller Rosengård rent och fint. Då börjar också folket tänka att det är ett dåligt, farligt område. Men det är inte lika farligt som media beskriver det. En bra stad att bo på ska vara lugn, ren och man ska följa lagarna. Ett bra land ska ge möjligheten till utbild- ning, att skaffa sig jobb och det ska inte finnas krig (t.ex. Sverige).
Beskrivning av området på MySpace 081026. 15-årig elev på Rosengårdsskolan.
Jag bor i Rosengård. I Rosengård känner nästan alla varann och älskar varann. Det är alltid många folk ute. Ibland är det störigt, och ibland är det lugnt o fint. Jag trivs jätte bra hemma och i Rosengård. Jag gillar mest att vara i mitt rum. De skönast när jag är där. Jag har uppväxt i Rosengård så de klart att jag gillar Rosengårdsskolan. Jag tycker att om man vill bo på ett bra plats så ska det vara skönt lugnt och snälla grannar. Det måste vara liten gård där det fins lekplats eller något för att man ska ha picknick eller promenera. Jag vet inte vad jag vill bli när jag blir stor, men hoppas jag blir någor bra. Och jag vill självklart inte flytta från ROSENGÅRD!
Beskrivning av området på My Space 081030. 14-årig elev på Rosengårdsskolan.
J tyckte att Rosengård har blivit mycket värre sedan händelserna i december. ”Det har skakat hela Rosengård. Min mamma tittar hela tiden
på Al-jazeera och där visar de hela tiden Malmö, Rosengård. Folk pratar mycket om det. Det har verkligen skakat Rosengård”, sa J.
Ur fältanteckningar 090311
”Alltså. Här finns ingenting. Till exempel bara om jag ska duscha så blir
det varmt, kallt, kallt, varmt. Det går inte ens att duscha. Det finns kacker- lackor i lägenheten”, sa han.
Ur fältanteckningar 090327
Ungdomarnas syn på Rosengård är sammansatt. Å ena sidan är ungdomar- na glada i de flesta miljöer, såsom skolan, gårdarna och samma sak gäller även fritidsgården. Å andra sidan uttryckte de en negativ syn på området. En anledning till att ungdomarna under denna period har svarat så pass negativt kan bero på kontexten och stämningen som rådde under deras uttalanden. Ungdomarna var medvetna om forskningsprojektet och att det handlade om stenkastningen i Rosengård. En sådan problematiserande utgångspunkt kan ha påverkat deras svar. Ett annat förhållande som är viktigt är den period då de deltagande observationerna på skolan genom-
fördes. De startade i februari 2009, strax två månader efter oroligheterna i december 2008. Oroligheterna hade blivit mycket uppmärksammande, inte bara i Rosengård utan även i resten av Sverige och bortom. De bidrog till stor uppmärksamhet för området som i sin tur ledde till stora debatter om andra problem som Rosengård handskas med sedan länge. En sådan debatt kan vara svår att passera utan att påverka befolkningen.
Många gånger jämför ungdomar Rosengård med andra städer och bostadsområden som ofta väljs att kallas för svenska områden. Det egna området kan mer metaforiskt liknas vid amerikanska bostadsområden.
Han fortsatte berätta att han innan bott i Kristianstad och flyttat till Rosengård när han var åtta år gammal. Så fort han kom till Rosengård märkte han hur isolerat det här området var. Med det menade han att det var bara personer med invandrarbakgrund som bodde i Rosengård.
”Skolan är skit. Området är skit. Det finaste med Rosengård är det gröna. Träden och sånt. Nu tar de bort det också” sa han och var lite ledsen.
Ur fältanteckningar 090327
Han fortsatte fråga vad de tyckte om Rosengård och tjejerna sa att de inte tyckte om Rosengård. Skulle ni vilja bo i Limhamn istället, frågade K. Tjejerna svarade med att de visst ville bo i Limhamn eftersom det var renare där och det inte fanns krig där. De pratade om händelserna i Rosengård under december och kallade det för krig.
Ur fältanteckningar 090211
Han sa att fritidsgården i Rosengård var dålig. ”Titta vad de svenskarna
har i Fosie. De har datorer, playstation och sånt. Vi har inget. Bara kort och biljard”, sa killen.
Ur fältanteckningar 090327
”Välkommen till Ghettot, mannen. Ser du? Vi har inget att göra här”, sa L.
Ur fältanteckningar 090315
Ungdomarna visar missnöje gentemot fritidsgården i Herrgården. Miss- nöjet handlar om dålig utrustning, fritidsgårdens öppettider, åldersgräns, med mera.
Han berättade att på lördag och söndag har de inget att göra i området eftersom fritidsgården då är stängd.
Han pratade istället om att ungdomarna har tråkigt och har ingenstans att vara på kvällarna. ”Hos C [fritidsledaren] brukar vi vara bara. Men det
är bara upp till 16 år. Sen brukar C straffa oss. Förra veckan han slängde L ut och han fick inte vara där i en vecka. Alltså vi vill inte gå in utan honom det är taskigt mot L”, sa M.
Ur fältanteckningar 090323
Det finns en del ungdomsröster som ser ner på källarmoskéerna i området. Vissa tycker att istället skulle fler fritidsgårdar öppnas.
”Alltså, du vet, den där moskén var inte ens en moské. De hade den mer för
att få in pengar än för att be”, sa M.
Ur fältanteckningar 090311
”Vissa gånger jag pratar med pappa att alla källarmoskéer borde stängas.
Istället öppna fritidsgårdar”.
Ur fältanteckningar 090327
Livet för ungdomarna i Rosengård beskrivs som tufft, våldsamt och kriminellt. Dessutom finns det mycket knark och vapen i ungdomarnas omgivning, beskrivs det som.
Det blev lite tyst och då fortsatt han igen: ”Jag är 16 år gammal och
jag erkänner jag är kriminell. Det var jag inte innan. Men det finns inget annat, mannen. Alla är det här. Ja, jag är liten du ser. Folk tror inte jag kan göra nåt. Men jag kan bråka.”
Ur fältanteckningar 090327
E fortsatte berätta att många killar tar knark i området. Han försökte på något sätt göra en koppling mellan ungdomar som använder knark och de som kastar sten. Han berättade om att han själv aldrig tar knark och att det skulle vara en anledning till att han inte är inblandad i stenkastning.
Ur fältanteckningar 090311
Någon elev i gänget sa att alla har pistoler nu för tiden. K sa att han har sin egen pistol i jämförelse med andra ungdomar som bara pratar om sin pappas pistol.
Synen på området återverkar också på hur och var man känner trygghet.
Jag frågade tjejerna om de någon gång går till fritidsgården H-platsen. De sa att de inte brukar gå dit eftersom där hänger det bara dåliga ungdomar. Är det pga. att det är många killar där eller, frågade jag. Nej, sa de, det är pga. att det är bara dåliga killar som hänger där.
Ur fältanteckningar 090213
Han berättade att det på H-platsen brukar hänga ett annat gäng ungdo- mar, och det gänget är från en annan gård. ”Alltså vi hälsar och så. Vi har
inget emot men vi vill inte umgås med dem”, sa M. Han tyckte inte heller
att H-platsen befann sig i hans område.
Ur fältanteckningar 090323
Läraren berättade att hon även lagt märke till att killarna i hennes klass blir mycket osäkra när de är ute och reser utanför Rosengård eller Malmö.
Ur fältanteckningar 090304 Skolan i området
Skolan är en av de viktigaste plattformarna för att ungdomar skall kunna ut- veckla den kompetens som krävs för att få ett fotfäste på en arbetsmarknad. Både faktiska förhållanden och den bild som ges av skolan blir därför bety- delsefulla. Många ungdomar presenterar en dubbel bild av skolan där man både kan uppskatta lärare och skola men samtidigt har en negativ bild.
Han sa: ”Den här skolan är skit. Den här skolan är den värsta i Sverige.
Den har de värsta lärarna i Sverige.” Jag frågade varför skolan var så
dålig. ”Men kolla!”, sa han och tittade runt omkring i rasthallen för att på något sätt hitta något negativt med den. Sen så tittade han upp och såg en väggklocka och sa: ”Titta sån billig klocka.” Han såg att jag log och inte trodde på det han sa och då sa han: ”Men så säger alla tidningar,
mannen. Alla vet att det är så.”
Ur fältanteckningar 090212
De flesta elever blir fascinerade av att jag inte fick slutbetyg när jag gick ut skolan. Det känns som att de blir hoppfulla när jag berättar det. Nå- gon elev sa att han ville söka handelsprogrammet. En annan elev sa till honom att han inte kommer att klara sig i det programmet. ”Jag vet att
du har bra betyg men det är lätt att få bra betyg i den skolan. En MVG här är ingenting på andra skolor”, sa en av eleverna. Det kändes som att kil-
till att inte tro på det de andra sa. Men han hade fått höra det från andra håll också, att betygen i skolan inte var lika värda som på andra skolor och han trodde själv på det lite.
Ur fältanteckningar 090323
I klassen X träffade jag även M (killen som dagen innan sa att jag inte borde börja i den skolan). Jag fick prata med honom ensam när vi var ute för att filma. Jag bad honom berätta vad han menade och han sa att det är mycket dåligt att arbeta som lärare på skolan. Han berättade att han som elev trivs bra i skolan. Han berättade om en annan högstadie- skola som hans brorsa går på och att den var mycket tråkig i jämförelse med den här skolan. Här är det roligt, sa han.
Ur fältanteckningar 090204
Jag frågade vidare vad de tyckte om lärarna i skolan och de tyckte att de flesta lärarna är mycket bra i skolan. Även om de är lite stränga betyder det att de bryr sig om oss, tyckte de.
Ur fältanteckningar 090213
Jag frågade vad de tyckte om sina lärare. De sa att lärarna är dåliga. Speciellt de utländska. De svenska lärarna är bättre eftersom de är mer tydliga i språket och använder många bra svenska ord.
Ur fältanteckningar 090224
Z(lärare) pratade mycket om lärarnas uppförande i skolan. Han sa att det är dåligt att lärarna inte vill göra något utöver sina arbetsuppgifter. Lärarna är aldrig ute på rasterna för att prata med eleverna. Lärarna är rädda för att förlora respekten, sa han.
Ur fältanteckningar 090211 ”Z(lärare) förstår mig mycket. Han förstår hur jag har det i min familj. Därför är han bra”, sa M. Han sa att han egentligen skulle ha velat gå i
någon ”Svenneskola”. Därför att han skulle få bättre betyg där.
Ur fältanteckningar 090309
Den stora andelen elever, men också lärare med invandrarbakgrund ser en del som problem.
Han sa att skolan är skit för att skolan tar hit alla blattar. Jag frågade vilka blattar han pratade om. Han menade lärare som har invandrar- bakgrund. Han sa att lärarna med invandrarbakgrund inte kan så bra svenska och är inte alls förstående mot oss elever.
Under något samtal några dagar innan sa hon till mig att hon hatade den här skolan. Jag frågade varför och hon sa att det var pga. att det fanns för många utlänningar.
Ur fältanteckningar 090316
Han berättade också att han var trött på de här flyktingarna som kommer och blir fler och fler varje dag i skolan. Jag frågade varför och han klagade på deras stil, såsom kläder och frisyr och att de förstör för skolan.
Ur fältanteckningar 090211
Flera elever upplever att de inte kan diskutera och bearbeta händelser som berör dem.
Eleven tyckte det var hemskt med polisvideon men mest upprörd var han över lärarna i skolan. Många elever i hans klass ville diskutera saken på klassrummen idag, men att lärarna bara ignorerade bort det. Samma sak var det när källarmoskén skulle stängas, berättade eleven. H(f.d. kurator) stödde eleven och sa att hon har en känsla av att lärarna på den här skolan inte vågar riktigt möta de känslor som eleverna har inom sig och kanske vill få fram.
Ur fältanteckningar 090206
Något jag känt i skolan är att eleverna faktiskt pratar mycket om krigen eller konflikterna i sina hemländer. Det verkar inte lärarna göra med dem.
Ur fältanteckningar 090303
Vissa klasser är mycket oroliga med många utagerande elever.
X är den stökigaste klassen i skolan. Eleverna i klassen har för många IG och har även andra problem såsom knarkanvändning. Anledningen till att det blev så var att klassen fick byta för många lärare under sina år och de lärare som klassen hade saknade just de egenskaper som behövs såsom att ha en bra kontakt med elevernas föräldrar, att ställa krav på eleverna och följa upp dem, berättade J (lärare).
Ur fältanteckningar 090212
Även skolpersonal med längre erfarenhet från skolan eller erfarenhet från skolor utanför Rosengård märker en förändring.
F(lärare) pratade om skolsituationen då och nu. Han sa att det var mycket värre nu. Slagsmålen har blivit färre i skolan men lärarna och kunskapsnivån hos eleverna sämre. Samma uppfattning delade också N(lärare).
Ur fältanteckningar 090204
Han tyckte att skolorna i områden utanför Rosengård var mycket lugnare. Skolorna i Rosengård fanns det ingen skillnad emellan. Det är en tuff stämning i alla skolor i Rosengård. Man märker att eleverna tuffar sig mer och är mycket mer livliga. Han tyckte att om en elev från en skola i andra områden skulle fått gå i skolorna i Rosengård skulle den blivit chockad av stämningen här.
Ur fältanteckningar 090223
Hon tyckte mycket om att arbeta i den här skolan innan och därför kommer hon tillbaka och hälsar på. Det var lätt att ta kontakt med ungdomarna i skolan och att på den här skolan behövdes det inte någon speciell metod för att skapa en relation till eleverna för att sen kunna utföra sitt arbete. Hon menade att på andra skolor tog det längre tid att skapa en nära relation till eleverna.
Ur fältanteckningar 090206 Orättvisa
Många ungdomar uttrycker en pessimistisk syn på sin framtid och att det finns en orättvisa i samhället. En del pojkar ser kriminalitet som ett alternativ.
”Inom varje diskussion vi har om samhället, så säger de (eleverna) att allting är orättvist i samhället”, sa E (lärare). Eleverna pratar mycket i klassen om
att deras egna liv är redan fördömda med att inte lyckas i samhället och att det kan ingenting eller ingen ändra på. Det är hela tiden ”martyr- skap” inom deras inställning, tyckte E.
Ur fältanteckningar 090304
Hon fortsatte berätta att M:s pappa blivit utvisad från Sverige efter att ha suttit i fängelse för något brott. M tycker att det är orättvist och hatar hela samhället för det. Två äldre bröder till M som också gått på den här skolan innan lever nu ett mycket kriminellt liv.
Jag frågade vad han trodde om sin framtid. M sa att han aldrig kommer att få något arbete. Han sa att han var redan registrerad i brottsregistret och att det skulle förstöra för honom.
Ur fältanteckningar 090309 ”För att andra ska förstå varför ungdomar uppför sig som de gör i Rosengård måste de själva växa upp i Rosengård. Ja precis, du borde förstå det”, sa
han till mig. Jag sa att jag faktiskt växt upp i Rosengård och gjort en massa saker men aldrig kastat sten mot någon brandman eller polis. Han svarade att tiderna förändrats nu.
Ur fältanteckningar 090309
Jag frågade om han föreställde sig någon annan läsa om bråken i Ro- sengård. Han trodde att även ”svenskar” sitter i sina villor och läser om bråken i Rosengård. Han trodde att ”svenskarna” redan hatade folk med invandrarbakgrund men att de nu skulle hata dem ännu mer efter brå- ken. Det tyckte han var roligt. Han fortsatte berätta om att Sverige skämt ut sig inför andra europeiska länder. Han visste att Sverige var med i EU och trodde bråken i Rosengård skulle ge Sverige minuspoäng inför andra länder. Jag frågade om han tyckte det var något bra eller dåligt att Sverige får en dålig bild utomlands. Killen tyckte att det var bra eftersom det skulle visa Sveriges rätta ansikte. Han sa att världen borde veta att Sverige inte egentligen är så bra för att det finns mycket rasism här.
Ur fältanteckningar 090327 Etnicitet, interkulturell kompetens och social kontroll
Att tillhöra ett socialt sammanhang och att förhålla sig till etnicitet är två viktiga aspekter som många ungdomar uttrycker. Många ungdomar upp- skattar de sociala nätverk som finns och ser dem som något positivt. Att leva med människor med olika etnisk bakgrund är något som upplevs som både positivt och negativt. De har också utvecklat en interkulturell kom- petens som gör dem intresserade av vad som händer i andras ”hemländer”, har lätt att sätta sig in i deras situation och kan andra språk eller uttryck. Att vara något annat än ”Svenne” och att ha en annan etnicitet är något som ger dem en gemensam erfarenhet och något att knyta an till.
Eleverna pratar mycket om var de ursprungligen kom ifrån och baserat på många samtal visade de att etnicitet var viktigt för dem. T.ex. under ett samtal med två tjejer från klass X pratades det mycket om etnicitet och uppförande, att araber uppför sig si och albaner uppför sig så. Jag la mig i och frågade: ”Men det spelar väl ingen roll var man kommer ifrån?”
Tjejerna svarade att det visst var viktigt med var man kommer ifrån. Under hela dagen på skolan har jag blivit frågad minst 30 gånger om var jag kommer ifrån. De flesta elever kunde säga något på mitt hemspråk till mig även om det inte var deras språk. De flesta kunde säga ord och vissa även samtala på varandras språk.
Ur fältanteckningar 090204
Innan jag gick hem pratade jag även med ett annat gäng elever. På samma sätt som andra elever frågade de mig var jag kommer ifrån och på så sätt inleddes ett samtal.
Ur fältanteckningar 090204
Det saknas inte heller en social kontroll från de vuxnas sida även om det är oklart i vilken omfattning.
Anledningen till att många hänger kvar i skolan efter lektionstid är att de kan röka fritt eftersom de inte vågar röka på sina gårdar där de bor för att där känner alla till alla, berättade han.
Ur fältanteckningar 090311
Enligt honom berättar elever aldrig när de slåss mot varandra i den här skolan. De kommer tillsammans överens om att inte berätta något för lärarna för att på så sätt undvika problem i familjen.
Ur fältanteckningar 090227
Jag frågade hur det gick till att de fick vara ute på kvällarna när det blev bråk mot polisen och vad deras föräldrar tycker om det. M log och sa att föräldrarna inte tycker om det. Av den anledningen kunde han inte vara ute de sista kvällarna.
Ur fältanteckningar 090323