• No results found

Den likvärdiga undervisningens påverkan

7. 3 Likvärdig undervisning

8.3 Den likvärdiga undervisningens påverkan

35

en fördel med ett tvålärarsystem, att nå fler elever och att uppdelning av elever i mindre grupper kan ske för att ge alla förutsättningar för att lyckas framkommer också. Även det här är något som kan kopplas till Lundgrens (1989) beskrivning av hur personal har en påverkan på resultatet, och i detta fallet handlar det om personal som resurs för att öka elevernas förutsättningar och uppnå mål i undervisningen. Något som framställs som en nackdel är den ekonomiska aspekten, ett tvålärarsystem är förknippat med en ökad lönekostnad och kräver en satsning från rektorer och skolor, utan den ekonomiska tillgången kan ett tvålärarsystem inte bedrivas. Flera respondenter beskriver hur ett tvålärarsystem ställer krav på läraren att

samarbeta och att man behöver vara en ”lagspelare” för att gynnas av ett arbetssätt som detta, att man som lärare får igenom sin vilja när det kommer till undervisningsinnehåll är därmed ingen självklarhet. Det kan i vissa fall handla om att man som ny lärare på ett ställe känner en osäkerhet till sin egen förmåga och därmed förlitar sig på en annan lärare med mer erfarenhet och auktoritet, något som en av de yngre respondenterna med mindre erfarenhet uttryckte (Skolverket, 2013).

8.3 Den likvärdiga undervisningens påverkan

Efter resonemang och diskussion menar respondenterna att den likvärdiga undervisningen påverkas av de två systemen. De uppfattar att undervisningen i ett tvålärarsystem kan ge uppmaning till trygghet i bedömning och framförallt att skapa mer möjligheter till att hjälpa elever till att uppnå de mål. Likt Lundgren (1994) lyfts processen och tillvägagångssättet som står i centrum. Personal som också beskrivs ovan är en faktor som kan påverka

förutsättningarna på en likvärdig undervisning. En av lärarna beskriver att en likvärdig undervisning är ytterst viktig eftersom slutbetyget i nian används som ett urvalssystem. Trots att processen till en likvärdig undervisning inte är lika bör processen skapa förutsättningar som ligger till grund för en slutgiltigt likvärdig bedömning (Lundgren, 1989). Därav är samma undervisning inte en likvärdig undervisning. Lundgren (1994) påpekar precis som flera respondenter att personal och elevgrupper påverkar till att lyckas och i det här fallet, fler lärare och mindre grupp per lärare. Framförallt upplevs det i praktiska sammanhang i ämnet.

36

9. Diskussion

Av resultatet framgår det att respondenterna upplever olika för och nackdelar med en- och tvålärarsystem, däremot skiljer sig deras svar inte mycket ifrån varandra, utan de svarar ungefär på samma sätt, oavsett deras nuvarande arbetssätt och bakgrund. De besitter även en gemensam syn på den likvärdiga undervisningens betydelse i skolverksamheten. Även i den här diskussionsdelen kommer studiens valda frågeställningar att besvaras under vardera rubriken för att ge en klar bild över de olika frågorna och göra det lättare för läsaren att förstå.

9.1 Enlärarsystemets för och nackdelar

Skolan är en verksamhet som är påfallande stabil vilket delvis gäller läraryrket (Säljö, Liberg & Lundgren, 2017). Förändringarna har skett i takt med tiden och till de krav som den

enskilda läraren ställts inför. Läraryrket har tidigare visat sig vara ett ensamt arbete, vilket kan styrkas i den här studien. Respondenterna tar upp att det ensamma arbetet kan vara krävande. Krav som att fördela tid och framförallt för att göra det rättvist för varje elev. Utifrån studiens resultat uppkommer dilemmat att se alla samtidigt som respondenterna har ett ansvar utifrån skollagen att ge alla elever i samtliga skolformer den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling utifrån sin egen förmåga. Flera av respondenterna upplever att de inte alltid kan se alla eleverna, då ett enlärarsystem det rätta systemet för att uppnå de krav som finns på den ensamma lärarens axlar trots att

verksamheten har haft det under lång tid. För att respondenterna ska räcka till använder de sig av tekniska hjälpmedel för att kunna bedöma elever i efterhand vilket kan vara ett bra

arbetssätt. Däremot kan det också vara tidskrävande att se allt i efterhand.

Respondenterna upplever att det finns fördelar, men räcker dessa för att fortsätta med ett enlärarsystem? Flera använder begreppet frihet och om vi går tillbaka i historien beskriver Brynolf, et al (2012) att friheten har förändrats. Dock finns det en chans att begreppet frihet kan ha en annan innebörd idag än vad det hade då. Frihet idag är friheten att som lärare kunna välja vad som ska göras på lektionerna, men att de också ska följa de kunskapskrav som finns för att eleverna ska kunna uppnå de mål och utveckling. Begreppet frihet är egentligen inte en frihet eftersom lärare också måste skapa möjlighet för elever till att uppnå målen. Förr var friheten en frihet där ingen annan än läraren själv styrde vad som skulle läras ut vilket också skapade orättvisa. Därav skapades SIA-utredningen där skolverksamheten skulle ses ur ett

37

större perspektiv än den enskildes lärarens klassrum (Brynolf, et al 2012). Belastningen inom yrkesrollen beskrivs bli allt högre och där arbetsuppgiften inte bara är att skapa ett innehåll i undervisningen som ska ge förutsättningar för att alla elever uppnår kunskapskraven.

Samtidigt ska läraren försöka väcka ett intresse hos eleven (Brynolf, et al 2012). Utefter respondenternas svar och Brynolf, et al (2012) resonemang kan ett enlärarsystem vara ett omöjligt arbete.

Att arbeta ensam kan vara ett svårt uppdrag och det finns för- och nackdelar med det. Att styra sin tid och använda den frihet som finns idag kan vara tacksamt men räcker det till för att uppfylla yrkesrollen? I resultatkapitlet påvisas att systemet innefattar fler nackdelar än fördelar vilket kan bero på den belastning som lärarna utsätts för idag.

9.2 Tvålärarsystemets för och nackdelar

Vad som kan avläsas i den här studien är att fördelarna med ett tvålärarsystem har visat sig vara fler än de nackdelarna, därmed handlar det i slutändan om en smaksak bland lärarna och en ekonomisk fråga hos skola och rektorer. Den ekonomiska aspekten har visat sig vara den största nackdelen med att införa och bedriva ett tvålärarsystem på skolorna, det beror på att fler lärare behöver tillsättas och därmed krävs det även fler löneutbetalningar från

arbetsgivaren. En skola med sämre ekonomiska resurser har i hög grad ingen chans att tillsätta en extra lärare. Däremot trycker Haug (2000) på att den ekonomiska ökningen av

tillsättandet av en till lärare inte bör ligga till fokus i skolan, utan att alla elever ska ges bästa möjliga förutsättningar för att få den hjälp och stöd de behöver för att klara sig igenom skolgången, oavsett kostnad. Detta är något som stämmer överens med många lärares syn när det kommer till den ekonomiska frågan, vilket bland annat respondenten David uttryckte i sin intervju:

En nackdel är den ekonomiska aspekten, där tittar väl främst rektorer och skolor. Det kostar ju mera pengar att ha en extra pedagog… I min värld är dock ekonomin inte så viktig...

Det framkommer även att tvålärarsystem ökar lärares trygghet i undervisningen, både när det kommer till sin egen och elevernas säkerhet i klassrummet, men även vid bedömning. Att vara två i klassrummet ökar möjligheten att se alla elever, att snabbt kunna ingripa om något akut skulle ske i klassrummet men även att i slutändan kunna bedöma alla på lika villkor

38

(Skolinspektionen, 2012). Genom att vara en extra lärare i klassrummet ökar givetvis chansen att nå alla elever och chansen att få fler elever att lyckas i ämnet. Att kunna dela upp en klass i mindre grupper och ibland fokusera på ett visst mål med en grupp elever som har det lite svårare, det kan i vissa fall vara avgörande för huruvida dessa elever klarar sig i ämnet eller inte. Att ge elever en chans till att nå målen på ett sådant sätt ger eleverna en lika tillgång till utbildning, kvalitet och kompensation för deras olika förutsättningar (Skolverket, 2012). Att kunna ta elever åt sidan beskrivs även som ett av de olika arbetssätten inom ett

tvålärarsystem, eller co-teaching som Friend, et al (2010) benämner det. Just det här är något som även det lyfts i en intervju med en respondent, han uttrycker sig så här:

Men där kan man ju också få hjälp när man är fler lärare att hitta ett annat sätt att jobba med de eleverna som kanske inte klarar av eller behöver ytterligare utmaning, än att jobba med grundutbudet som vi har… Man kan plocka ut elever från två klasser och göra någonting extra utmanande eller förenkla lite så att de ändå kan nå målen utifrån sin förutsättning.

Att arbetsbelastningen minskar med ett tvålärarsystem, då arbetet delas upp eller sker

tillsammans, är ett faktum. Det är något som beskrivs som en av de större fördelarna med ett tvålärarsystem bland de intervjuade lärarna (Byström Sjödin, 2012). Hur de kan föra en dialog med en annan lärare hela tiden och inte behöver lägga allt ansvar på sina egna axlar. Har man som lärare däremot en stark vilja och vision om hur man vill bedriva undervisning och bedöma elever kan ett tvålärarsystem vara ett hinder. Likaså om en lärare med inte så stark vilja och vision tvingas arbeta ihop med den starkare läraren, då kan en fråga om auktoritet uppstå och läraren med den svagare viljan kan sättas åt sidan (Skolverket, 2013). Fungerar samarbetet med kollegorna och man besitter samma grundsamsyn så kan ett tvålärarsystem leda till ett kollegialt lärande och bidra till en utveckling av lärarens kunskaper inom ämnet (Skolverket, 2013).

9.3 Den likvärdiga undervisningens påverkan

Som Skolverket (2012) nämner i flertaliga rapporter försämras likvärdigheten i Sverige och som respondenterna beskriver är det svårt att upprätthålla likvärdig undervisning. Det kan bero på att lärare som arbetar ensam inte har tid till att diskutera vad som ska gälla i

undervisningen. Tiden är en viktig faktor för att processen ska fungera till att uppnå de mål och krav som läraren ställs inför. Om det hade lämnats tid till samplanering och

39

likvärdig undervisning bara ha skett på den skolan. Förslag som kom upp för att undvika problematiken var att få ännu tydligare instruktioner vad undervisningen skulle innehålla, en sorts grundurval. Det grundurvalet hade gett lärarna en större möjlighet att uppehålla

undervisningen på ett likvärdigt sätt samt att göra undervisningen mer rättvis hos eleverna. Grundurvalet skulle kunna kompensera de skillnader som Skolverket (2012) också beskriver. De högpresterande skolorna har ofta större krav för ett visst betyg. Inte bara för att

kompensera kraven utan också att ge lärarna en större chans att bli en bättre lärare eftersom Skolverket (2012) beskriver att det finns tendenser att lärare som är duktiga hamnar på samma arbetsplats.

Utifrån resultatet upplevs en trygghet i att vara två. Två som kan hjälpas åt genom att planera och bedöma. Det skapar en trygghet likt Skolverket (2013) nämner. Trygghet till att ha en öppen dialog och samsyn på vad som ska bedömas och gemensamt kunna värdera och tolka elevens prestation utifrån de mål och kunskapskrav. Att sambedöma kan ge en större förståelse hos lärarna när det kommer till elevers prestationer.

Om respondenternas definition av likvärdig undervisning är densamma som Skolverket (2019) bör egentligen inte den likvärdiga undervisningen vara ett problem, dock spelar det inte någon roll i slutändan. Det är svårt att uppnå och bedriva, men ett tvålärarskap skulle kunna komma en bit på vägen. Det är ett svar som genomsyrar den här studien. Nedan finns exempel på hur respondenterna beskriver att elever oavsett geografisk position i landet har rätt till samma förutsättningar, vilket i sin tur kan kopplas till Skolverkets (2019) definition av just en likvärdig utbildning:

Likadan för alla elever på en skola och helst i kommunen och Sverige. Men framförallt efter alla elevers förutsättningar. (Erik)

”Alla barn och elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet ska ges den ledning

och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.” (Skolverket, 2019)

40

10. Slutsats

Slutsatser som kan dras av den här undersökningen är att lärare inom ämnet idrott och hälsa på högstadiet föredrar att ha en kollega att arbeta ihop med. Detta grundar sig på att

idrottsläraryrket kan kännas ganska ensamt och att en press läggs på lärarna att hinna se alla elever i stunden. En trygghet hos lärarna uppstår när de kan planera och diskutera kring betyg och bedömning av eleverna när de är två. Den enda riktiga nackdelen med ett tvålärarsystem var den ekonomiska aspekten, vilket lärarna i sig inte såg som något större problem, men ofta kan framstå som en problematik för rektorer och skolor.

När man ser till respondenternas tankar kring ett enlärarsystem passar det framför allt lärare som trivs med ett självständigt arbete och vill sätta sin egen prägel på undervisningen som bedrivs. Däremot ökar arbetsbelastningen på läraren när de arbetar ensamma och en större press läggs på att bedömning och betygssättning ska ske på en likvärdig nivå bland alla elever.

Utifrån de svar som mottagits om huruvida likvärdigheten i undervisningen påverkas av lärarnas val av arbetssätt kan slutsatser dras att majoriteten av respondenterna upplever att likvärdigheten påverkas. Detta berodde bland annat på att tiden för diskussion mellan lärare på en skola med enlärarsystem ofta är begränsad och därmed blir svårigheten att upprätthålla en likvärdig undervisning på skolan ett faktum. Sett till lärare som arbetar tillsammans i ett tvålärarsystem så ökar därmed den likvärdiga undervisningen på skolan, men det är just det, likvärdigheten ökar enbart på just den skolan. Att uppnå likvärdig undervisning i ämnet idrott och hälsa på en nationell nivå är något som i dagsläget är omöjligt enligt respondenterna. Anledningen till detta är att lärarna fritt får tolka innehållet i kursplanen och utforma

undervisningen som de själva vill. Ett flertal respondenter ser istället att lärarna inom ämnet bör få tydligare direktiv om vad innehållet i ämnet ska bestå av och ser gärna att ett bestämt grundutbud framtas av en högre instans.

41

Related documents