• No results found

Bjørndal, Cato R.P. (2005). Det värderade ögat. Om observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber.

Carlström, Margareta (2010). Utredning av läs- och skrivsvårigheter. Ingår i: Ericson, Britta (red.). Pedagogisk utredning vid läs- och skrivsvårigheter. (s.104-107). Lund: Studentlitteratur.

Chambers, Aidan (1993). Böcker inom oss: om boksamtal. Stockholm: Rabén & Sjögren.

Dominković, Kerstin; Eriksson, Yvonne; Fellenius, Kerstin (2006). Läsa högt för barn. Stockholm: Studentlitteratur.

Dysthe, Olga & Igland, Mari-Ann (2003). Ingår i Dysthe, Olga (red.). Dialog, samspel och lärande. (s. 75-94). Lund: Studentlitteratur.

Einarsson, Charlotte & Hammar Chiriac, Eva (2002). Gruppobservationer. Teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.

Esaiasson, Peter; Gilljam, Mikael; Oscarsson, Henrik; Wängnerud, Lena (2007). Metodpraktikan. Stockholm: Norstedts Juridik.

Franzén, Lena (2003). Aktiva läsare. Öva läsförståelse från starten: Att läsa ”mellan raderna” – lätt som en plätt för små barn! Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.

Frost, Jørgen (2002). Läsundervisning: praktik och teorier. Stockholm: Natur och kultur.

Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen. Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB läromedel och utbildning. Jönsson, Karin (2007). Litteraturarbetets möjligheter: En studie av barns läsning i årskurs F-3.

Malmö: Holmbergs.

Langer, Judith (2005). Litterära föreställningsvärldar: Om litteraturundervisning och litterär förståelse. Göteborg: Daidalos.

Liberg, Caroline (2004) Rörelse i texter, texter i rörelse. Ingår i: Bäcklund, Ingegerd; Börestam, Ulla; Melander Marttala, Ulla; Näslund, Harry (red.) Text i arbete/Text at work. Festskrift till Britt- Louise Gunnarsson, den 12 januari 2005. Institutionen för Nordiska språk vid Uppsala Universitet (s.106-114).

Liberg, Caroline (2007). Läsande, skrivande och samtalande. Ingår i: Att läsa och skriva - forskning och beprövad erfarenhet. Myndigheten för skolutveckling. (s.25-44). Stockholm: Liber.

Lokken, Gunvor och Sobstad, Frode (1995). Observation och intervju i förskolan. Lund: Studentlitteratur.

Säljö, Roger (2010). Den lärande människan: teoretiska traditioner. Ingår i: Lundgren, Ulf P; Säljö, Roger; Liberg, Caroline. Lärande skola bildning - Grundbok för lärare. (s.182-195). Stockholm: Natur & Kultur.

46 Myrberg, Mats (2007). Läs- och skrivsvårigheter. Ingår i: Att läsa och skriva – forskning och beprövad

erfarenhet. Myndigheten för skolutveckling. (s.73-100). Stockholm: Liber.

Oliver Keene, Ellin; Zimmerman, Susan; Jakobsson, Ulrika; Fihn, Carina (2003). Tankens mosaik: Om mötet mellan text och läsare. Göteborg: Daidalos.

Reichenberg, Monica (2008). Väger till läsförståelse. Texten, läsaren och samtalet. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.

Rosenblatt, Louise M. (2002). Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa. Lund: Studentlitteratur.

Stensson, Britta (2006). Mellan raderna: Strategier för en tolkande läsundervisning. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.

Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Trost, Jan (1997). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vygotsky, L.S. (1978). Mind in society: The development of higher psychological processes. Cambridge, MA: Harvard University Press.

Westlund, Barbro (2009). Att undervisa i läsförståelse. Lässtrategier och studieteknik för de första skolåren. Stockholm: Natur och Kultur.

Elektroniska källor:

Liberg, Caroline (2010). Om läsförståelse hos barn. Föreläsning, Svenska Dyslexiföreningens fortbildningsdagar i Göteborg 2010. Tillgänglig: www.dyslexiforbundet.se /mediaprojektet/ fungerande medier/s. 3 [2010-11-22]

Lpfö98 (reviderad 2010). Läroplan för förskolan. Tillgänglig: www.skolverket.se /Kursplaner & betyg/Nya läroplaner - gäller från och med den 1 juli 2011[2010-11-24].

Reynolds, Ralph (2002). Att förstå läsförståelse. Grundforskning och dess konsekvenser för undervisningen. Tillgänglig: www.sprakaloss.se /Skrift och läsning/Texten och läsvanorna [2010-11-17]. Skolverket (2007). Rapport 305. PIRLS 2006 Läsförmågan hos elever i årskurs 4 – I Sverige och i världen.

Tillgänglig: www.skolverket.se /Publikationer/PIRLS. [2010-11-22].

Skolverket (2009a). Kursplan. Stockholm: Fritzes. Tillgänglig: www.skolverket.se /Kursplan & betyg/ Kursplaner & betygskriterier/Grundskolans kursplaner & betygskriterier/ Mål i åk 3/ Stödmaterial [2010-11-11].

Skolverket (2009b). Nya språket lyfter! Lärarhandledning. Diagnosmaterial. Tillgänglig:

www.skolverket.se /Prov & bedömning/Bedömningsstöd/Årskurs1-3/Svenska/Svenska som andraspråk [2010-11-11].

47 Bilagor

Bilaga 1: Observationsmall

Datum och tid:___________________ Observerad pedagog:____________________________________ Bok:_____________________________ Närvarande barn:_______________________________________

Hur startar högläsningen?

Pedagogens initiativ till samtal under högläsning:

Barns initiativ till samtal under högläsning:

Efter högläsningen:

48 Bilaga 2: Intervjuguide

Datum och tid:__________________________________ Pedagog:________________________ Miljö:__________________________________________________________________________ Hjälpmedel:_____________________________________________________________________ Inledning/lära känna • Ålder: • År inom yrket: • Utbildning:

• Brukar du använda högläsning tillsammans med barnen? • När under dagen brukar du läsa för barnen?

- Vilka är motiven till att läsa under dessa tider?

• Vilka är de viktigaste skälen, enligt dig, för att läsa för barnen? Tema 1: Samtal

• Brukar du samtala om innehållet i texten eller bilderna med barnen i samband med högläsningen?

• Vilket/vilka syften tycker du är viktigast med ett sådant samtal? Tema 2: Läsförståelse

• Hur tycker du att ett samtal om texten kan gå till för att understödja/utveckla barnens förståelse av det lästa? Berätta hur du brukar göra?

• Hur får du reda på om barnen förstått det lästa, under eller efter högläsningen? • När vill du helst samtala med barnen, under, efter eller flera av alternativen?

- Hur tänker du då?

Tema 3: Barns delaktighet i samtal:

• Försöker du få alla barnen delaktiga i samtal någon gång under högläsning? • Försök att sätta ord på hur du gör för att få med barnen i samtalet?

Finns det något mer du vill tillägga? Tack för din medverkan

49 Bilaga 3: Brev till föräldrar

Hej alla föräldrar! 2010-09-25

Vi är två lärarstudenter vid namn Helena Armstrand och Christine Björk Lendel som läser vår sista termin på lärarprogrammet vid Uppsala Universitet. Under denna termin skall vi skriva ett examensarbete om högläsning i förskolan och vill därför genomföra observationer under några högläsningsstunder på ert barns förskola under oktober och november månad. Till dessa observationer behöver vi er tillåtelse.

Observationerna vi erhåller kommer enbart att användas i vår uppsats och alla namn på förskola, skola, barn och pedagoger kommer att vara anonyma. Ni kan när som helst avböja er tillåtelse genom att kontakta oss.

Vi är tacksamma för ett så snabbt svar som möjligt och ni är välkomna att hör av er om ni har några funderingar eller frågor kring vår undersökning.

Med vänliga hälsningar

Helena Armstrand Christine Björk Lendel

Tel: xxx Tel: xxx

Helena.Armstrand.XXXX@student.uu.se Christine.Bjork.XXXX@student.uu.se

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Observation av högläsning med mitt/mina barn godkänns

Observation av högläsning med mitt/mina barn godkänns inte.

Barnets namn:_______________________________________________________________ Målsmans underskrift:_________________________________________________________

Related documents