Litteraturstudie

I dokument UNGHÄSTUTBILDARE - EFTERFRÅGAN OCH ARBETSMARKNAD (sidor 4-7)

2.1 Unghästutbildare

Alla ryttare är inte lämpade att bli unghästutbildare. Det finns några egenskaper som är extra viktiga hos en unghästutbildare som ska uppfostra och utbilda den unga hästen till en

välfungerande ridhäst.

(J. Fredricson & I. Andersson, 2006)

• Man ska vara lugn, ha tålamod och självbehärskning. Man ska inte använda hårda och okänsliga hjälper och man ska inte straffa hästen i ilska.

• Man måste vara konsekvent, hjälperna ska användas efter samma metod hela tiden.

• Det är viktigt att man är tydlig med sina hjälper.

• Man ska ha en god balans, stadig sits och en känslig hand.

• Man ska inte vara rädd utan man ska klara av att rida en häst som bockar och det är även viktigt att man vågar rida ut.

(J. Fredricson & I. Andersson, 2006)

Det är mycket viktigt att den unga hästen blir utbildad på ett korrekt sätt redan från början.

Läggs inte grunden på bästa sätt kan det leda till problem i framtiden. Bl.a. kan hästens prestationsnivå försämras. Om ryttaren inte kan rida hästen i balans kan det ge hästen en snedhet som den måste kompensera och oftast leder detta till ohälsa där hästen eventuellt behöver veterinärvård.

om så mycket mer än bara hantering och utbildning av den unga hästen. Man ska ha god kunskap om hästens utveckling för att kunna se om hästen är inne i en växtperiod. Hästen bör förses med högklassigt foder och god skötsel. En annan viktig del i det hela är bra

träningsmöjligheter med bra ridterräng.

(J. Fredricson & I. Andersson, 2006)

2.2 Utbildning eller examen inom unghästutbildning i Sverige

Den möjlighet till utbildning inom unghästridning som finns idag är den kvalificerade

yrkesutbildningen för Unghästutbildare på Flyinge. Man kan även avlägga en privatistexamen till Diplomerad Unghästutbildare genom Svenska ridsportförbundet.

Hippologprogrammet startade år 1994 och cirka 10 stallchefer utexamineras varje år. Fram till 1994 kunde man gå den ”gamla” stallchefsutbildningen som började 1984 där man också fick utbildning i unghäst (J. Jönsson, pers. medd., 2007).

Hippologprogrammet på Flyinge innehåller en 4 poängs kurs i ”Hantering och sadeltämjning av unghäst” (både stallchefer och ridlärare), vilken är utbredd på 10 veckor. För dem som går stallchefsinriktningen (andra året på hippologprogrammet) ingår en 5 poängs kurs i

”Unghästridning 1”, och de har även möjlighet till en fördjupad fortsättningskurs (SLU hippologprogrammet, 2005/2006). Under de första åren av hippologprogrammets existens och även under den gamla stallchefsutbildningen kunde man avlägga remontryttarexamen eller unghästutbildarexamen.

Idag finns 34 av Svenska Ridsportförbundet Diplomerade Unghästutbildare.

KY-utbildningen på Flyinge startade hösten 2006 och är en 40 veckor lång utbildning som leder till examen, därefter erhåller studenten ett utbildningsbevis som unghästutbildare.

Utbildningen omfattar utbildning av unghästar i intervallet 2,5 – 6år. Den syftar till att ge eleverna goda kunskaper och färdigheter i hur man utbildar den oinridna och oftast ej hanterade unghästen till ridhäst. Allt efter ett anpassat utbildningssystem där den så kallade Flyingemodellen ligger som grund för studenterna. Flyingemodellen är omtalad och avser att skapa ett tydligt system för unghästutbildning. Syftet är att ta fram framstående sporthästar, godkända hingstar, och skolhästar av god kvalitet. (www.flyinge.se)

Genom Svenska Ridsportförbundet finns det möjlighet att avlägga en unghästryttarexamen vilket ger en yrkesdiplomering kallad Diplomerad Unghästutbildare som är utvecklad av HYN (hästhållningens yrkesnämnd). För att delta i unghästutbildarprovet krävs viss

behörighet, bland annat; goda resultat i grund- och vidareutbildning av hästar. Man skall ha tagit del av förberedelser och deltagande vid exempelvis kvalitetsbedömning, 3-års test, bruksprov och Breeders Trophy. Man skall även ha minst 4 års yrkeserfarenhet inom hästnäringen på heltid som anställd eller som egen företagare.

Målet är att unghästutbildaren skall ha kompetens att med ett gott horsemanship, under arbetsledning, på ett självständigt och yrkesmässigt sätt kunna sköta hästar, stall, utrustning och kringområden. Man skall även kunna sadeltämja och grundutbilda hästar av olika typ, karaktär och temperament samt kunna medverka vid rekrytering, marknadsföring och försäljning av hästar.

(www.ridsport.se)

2.3 Nationell modell för unghästutbildning

Här beskrivs hur unghästar skall utbildas baserat på den så kallade Flyingemodellen. Syftet

hästens utveckling och utbildning sätts i centrum. Målet är att ta fram framstående sporthästar, godkända hingstar, och bra skolhästar.

(J. Fredricson, 2002)

Utbildningen av den unga hästen påbörjas redan som föl, då man börjar hantera den. Fram till 2 års ålder kan det vara lämpligt att hästen går på lösdrift med jämngamla kamrater i kuperad terräng. Därefter kan utbildningen påbörjas i form av longering, tömkörning, löshoppning och eventuellt inkörning som en förberedelse för inridningen som sker vid 2,5 - 3 års ålder.

Efter inridningen fortsätter grundridningen och utbildningen, med stor vikt på att man rider ut i terräng och även den första uppsuttna hoppningen kan ske på naturhinder.

(J. Fredricson, 2002)

Självklart måste utbildningsgången anpassas efter respektive häst och dess förmåga och ryttarens skicklighet. Det är viktigt att ta hjälp av erfarna unghästutbildare eftersom hästens grundutbildning är avgörande för dess framtid.

(J. Fredricson, 2002)

2.4 Kostnader för uppfödning av föl till unghäst

2.4.1 Kalkyl – sto – uppfödning av föl

Nedan kan man se ett exempel på en kalkyl över kostnader för att hålla ett avelssto under ett år, från betäckning till att fölet är 6 månader gammalt. Man bör observera att priserna kan variera. Språngavgifterna är olika beroende på vilken hingst man använder sig av. Vid semin tillkommer flera kostnader. (L-G. Nauclér & A. Olofsson, 2005)

Vid registrering tillkommer kostnader för pass, chipmärkning och DNA-test vilket krävs sedan 1.januari 2006 (www.asvh.se).

Språngavgift mm 10 000

Registreringsavgift 1 000

Hö 2500kg à 2kr 5 000

Bete 110dagar, 30kr/dag 3 300 Kraftfoder 1 000kg à 2,50 kr 2 500

Diverse foder 1 000

Strö 1 500kg à 1,00kr 1 500

Förbrukningsmateriel 1 000

Avmaskning 7ggr à 120kr 840

Hovvård 11ggr à 320kr 3 520

Veterinär 1ggr à 800kr 800

Försäkring (avelsförsäkring) 5 000

Byggnadsunderhåll, el 1 800

Arbete 160 tim à 150kr 24 000

Summa 65 010

(L-G. Nauclér & A. Olofsson, 2005)

att stå uppbunden, åka transport och även den vardagliga skötseln. Kostnader för övrig

Kraftfoder 2000kg à 2,50kr 5 000

Diverse foder 4 500

Strö 4 500kg à 1,00kr 4 500

Förbrukningsmaterial 2 000

Avmaskning 15ggr à 120kr 1 800

Hovvård 15ggr à 240kr 3 600

Hovvård 6ggr à 520kr 3 120

Veterinär 3ggr à 800kr 2 400

Försäkring 15 000

Byggnadsunderhåll, el 3år 5 400 Arbete 450 tim à 150kr 67 500

Summa 160 720

(L-G. Nauclér & A. Olofsson, 2005)

I dokument UNGHÄSTUTBILDARE - EFTERFRÅGAN OCH ARBETSMARKNAD (sidor 4-7)