• No results found

DEN LJUSNANDE FRAMTID ÄR HÄR?

In document Att stanna kvar (Page 150-180)

I kapitel 6 diskuterades hur de unga vuxna skapar mening kring och tolkar mobilitet. Den analysen visade att de förhåller sig till skilda värderingar av mobilitet vilket innebär en reflexivitet över den egna positionen. I kapitel 7 visade jag hur socialt kapitalanvänds på den lokala arbetsmarknaden och ger de unga vuxna olika möjligheter till arbete. I detta kapitel argumenterar jag för att kapitaltillgång också bidrar till att konstruera deras aspirationer inför framtiden (jfr. Bourdieu, 2000). Det är alltså de unga vuxnas aspirationer, i meningen strävan att komma in på en viss livsbana eller uppnå ett visst mål, och syn på framtiden som är i fokus för det här kapitlet.

Analysen riktar in sig på hur de föreställer sig och värderar det framtida livet i Skarvsjö och/eller på andra platser. Det handlar om vad de ser som möjligt och vad som är önskvärt och om relationen mellan det önskvärda och det möjliga, det vill säga relationen mellan aspirationer och realiseringen av dessa. Det som är önskvärt och det som är möjligt sammanfaller inte alltid även om de ofta är relaterade (Gale & Parker, 2015). Deras föreställningar om framtiden formuleras i relation till tidigare erfarenheter, nutida position och framtida aspirationer (jfr. Lundqvist, 2010). Även detta kapitel relaterar till frågan huruvida platsförankring är ett hinder eller en möjlighet för unga vuxnas livsval men i detta fall i formuleringen av aspirationer. I kapitlet ställs frågor om vad de unga vuxna strävar efter och hur de ser på sina möjligheter att realisera denna strävan. En ambition med kapitlet är att skissera de platsspecifika habitus som framträder bland de unga vuxna. Det görs genom att utforska rumsliga horisonter, aspirationer samt positioner i det sociala rummet och det geografiska rummet. Jag kopplar därigenom samman dessa dimensioner. Att vara nära varandra i det sociala rummet innebär ofta att vara nära varandra i det geografiska rummet (Bourdieu, 1999b). Eftersom Skarvsjö är en mindre ort innebär social närhet att de unga vuxna också befinner sig i varandras geografiska närhet. Genom den relationella platsanalysen blir det också möjligt att utforska skillnader inom orten, det vill säga att utforska deras skilda geografiska positioner i orten, hur dessa hänger samman med deras sociala positioner samt deras upplevda möjligheter i framtiden.

Kapitlet är strukturerat efter de unga vuxnas skilda rumsliga horisonter (Evans, 2016). Rumslig horisont innebär en föreställning om var framtiden äger rum, det vill säga hur de förhåller sig till plats och mobilitet i framtiden. Jag har identifierat fyra övergripande rumsliga horisonter bland de unga vuxna. Den första rumsliga horisonten är att föreställa sig en lokal framtid. Den andra är en platslös horisont och den tredje är en kluven horisont. Till sist följer en rumslig horisont som är föränderlig.

Lokal horisont

Att ha en lokalt orienterad framtidshorisont innebär att vara inriktad på att stanna kvar i kommunen. För de unga vuxna som tänker sig en framtid i Skarvsjö formuleras framtiden med platsen som utsiktspunkt. I detta avsnitt är fokus på hur det önskvärda och det möjliga konstrueras av de unga vuxna som föreställer sig sina framtida liv på orten. Inom den lokala framtiden finns unga vuxna med anpassningsbara aspirationer och unga vuxna med orealiserade aspirationer.

Anpassningsbara aspirationer

De unga vuxna med en lokal rumslig horisont och anpassningsbara aspirationer föreställer sig en framtid med ett stabilt och meningsfullt arbete kombinerat med familjeliv som tar plats i en villa belägen i eller strax utanför Skarvsjö. Eftersom flera av de unga vuxna redan har detta liv innebär framtiden en fortsättning på deras befintliga liv. Det finns således en förhoppning om kontinuitet. Det finns även en kontinuitet mellan generationer som bland annat yttrar sig genom att de unga vuxna tar över tidigare generationers boende. Lina berättar att huset de bor i är det hus där hennes man växte upp. Malin beskriver att det hus hon och hennes familj bor i ”var min mans farmor och farfars hus som vi flyttade till, de skulle flytta därifrån så då kom frågan upp om vi ville bo där istället” (Malin, 2016). Precis som de unga i den mindre ort i norra Sverige som Lundqvists (2019) studerat, hoppas många av de unga vuxna i Skarvsjö att livet ska utspela sig på ungefär samma sätt som för deras föräldrageneration i termer av att ha permanent arbete, familjeliv och ordnat boende. I flera

8. DEN LJUSNANDE FRAMTID ÄR HÄR?

I kapitel 6 diskuterades hur de unga vuxna skapar mening kring och tolkar mobilitet. Den analysen visade att de förhåller sig till skilda värderingar av mobilitet vilket innebär en reflexivitet över den egna positionen. I kapitel 7 visade jag hur socialt kapitalanvänds på den lokala arbetsmarknaden och ger de unga vuxna olika möjligheter till arbete. I detta kapitel argumenterar jag för att kapitaltillgång också bidrar till att konstruera deras aspirationer inför framtiden (jfr. Bourdieu, 2000). Det är alltså de unga vuxnas aspirationer, i meningen strävan att komma in på en viss livsbana eller uppnå ett visst mål, och syn på framtiden som är i fokus för det här kapitlet.

Analysen riktar in sig på hur de föreställer sig och värderar det framtida livet i Skarvsjö och/eller på andra platser. Det handlar om vad de ser som möjligt och vad som är önskvärt och om relationen mellan det önskvärda och det möjliga, det vill säga relationen mellan aspirationer och realiseringen av dessa. Det som är önskvärt och det som är möjligt sammanfaller inte alltid även om de ofta är relaterade (Gale & Parker, 2015). Deras föreställningar om framtiden formuleras i relation till tidigare erfarenheter, nutida position och framtida aspirationer (jfr. Lundqvist, 2010). Även detta kapitel relaterar till frågan huruvida platsförankring är ett hinder eller en möjlighet för unga vuxnas livsval men i detta fall i formuleringen av aspirationer. I kapitlet ställs frågor om vad de unga vuxna strävar efter och hur de ser på sina möjligheter att realisera denna strävan. En ambition med kapitlet är att skissera de platsspecifika habitus som framträder bland de unga vuxna. Det görs genom att utforska rumsliga horisonter, aspirationer samt positioner i det sociala rummet och det geografiska rummet. Jag kopplar därigenom samman dessa dimensioner. Att vara nära varandra i det sociala rummet innebär ofta att vara nära varandra i det geografiska rummet (Bourdieu, 1999b). Eftersom Skarvsjö är en mindre ort innebär social närhet att de unga vuxna också befinner sig i varandras geografiska närhet. Genom den relationella platsanalysen blir det också möjligt att utforska skillnader inom orten, det vill säga att utforska deras skilda geografiska positioner i orten, hur dessa hänger samman med deras sociala positioner samt deras upplevda möjligheter i framtiden.

Kapitlet är strukturerat efter de unga vuxnas skilda rumsliga horisonter (Evans, 2016). Rumslig horisont innebär en föreställning om var framtiden äger rum, det vill säga hur de förhåller sig till plats och mobilitet i framtiden. Jag har identifierat fyra övergripande rumsliga horisonter bland de unga vuxna. Den första rumsliga horisonten är att föreställa sig en lokal framtid. Den andra är en platslös horisont och den tredje är en kluven horisont. Till sist följer en rumslig horisont som är föränderlig.

Lokal horisont

Att ha en lokalt orienterad framtidshorisont innebär att vara inriktad på att stanna kvar i kommunen. För de unga vuxna som tänker sig en framtid i Skarvsjö formuleras framtiden med platsen som utsiktspunkt. I detta avsnitt är fokus på hur det önskvärda och det möjliga konstrueras av de unga vuxna som föreställer sig sina framtida liv på orten. Inom den lokala framtiden finns unga vuxna med anpassningsbara aspirationer och unga vuxna med orealiserade aspirationer.

Anpassningsbara aspirationer

De unga vuxna med en lokal rumslig horisont och anpassningsbara aspirationer föreställer sig en framtid med ett stabilt och meningsfullt arbete kombinerat med familjeliv som tar plats i en villa belägen i eller strax utanför Skarvsjö. Eftersom flera av de unga vuxna redan har detta liv innebär framtiden en fortsättning på deras befintliga liv. Det finns således en förhoppning om kontinuitet. Det finns även en kontinuitet mellan generationer som bland annat yttrar sig genom att de unga vuxna tar över tidigare generationers boende. Lina berättar att huset de bor i är det hus där hennes man växte upp. Malin beskriver att det hus hon och hennes familj bor i ”var min mans farmor och farfars hus som vi flyttade till, de skulle flytta därifrån så då kom frågan upp om vi ville bo där istället” (Malin, 2016). Precis som de unga i den mindre ort i norra Sverige som Lundqvists (2019) studerat, hoppas många av de unga vuxna i Skarvsjö att livet ska utspela sig på ungefär samma sätt som för deras föräldrageneration i termer av att ha permanent arbete, familjeliv och ordnat boende. I flera

fall har de unga vuxna kunnat ta över eller köpa hus som funnits inom familjen. Det bidrar till en viktig förståelse för villkoren för att stanna kvar, att flytta skulle innebära att inte kunna ta del av den här typen av resurser. Det visar också på en ytterligare aspekt av det lokala värdesystem som diskuterades i kapitel 6, det finns för en grupp unga vuxna ett värde i att förvalta tidigare generationers egendomar. Det skiljer sig från hur människor inom individualiseringsteorier förstås som lösgjorda från den typen av sociala sammanhang (Beck & Beck-Gernsheim, 2002). Istället är de unga vuxnas sociala position villkorad av att befinna sig i en kontext där vissa typer av tillgångar är tillgängliga.

Ett av de tydligaste exemplen är Viktor som vid den andra intervjun nyligen har tagit över familjegården som varit i familjens ägor i tio generationer. Vid den första intervjun är hans svar på frågan om hur han ser på framtiden att han hoppas att han inom några år har tagit över familjegården och balanserar arbetet med gården med sitt lönearbete som tekniker. I ett längre framtidsperspektiv hoppas han på att bilda en egen familj men i övrigt vill han att livet ska vara ”likadant”. Han beskriver ett önskvärt liv såhär:

Det är väl att man finner lite sin plats, just att det flyter på, att man har ett jobb som man trivs med /…/ att man har bra kontakt med sin familj och att man har en nära familj, det är ju jätteviktigt tycker jag /…/. (Viktor, 2016)

Hans syn på framtiden kan förstås i relation till diskussionen om platskänsla i kapitel 6. Att vilja att livet ”flyter på” kan ses som ett uttryck för en förhoppning om att livet ska vara bekvämt och tryggt. I Viktors fall är det också kopplat till en önskan att ha nära familjerelationer. Vid uppföljningsintervjun är han gårdsägare och han vill nu få en säker ekonomi och bli stadgad i sin livssituation. Han menar att han vill att det ska vara som det är ”i många år framöver” (Viktor, 2019) vilket också kan ses som ett uttryck för en önskan om kontinuitet. Det som har möjliggjort denna typ av kontinuitet är att hans aspirationer och de lokala möjligheterna har kunnat mötas. När Viktor tröttnade på arbetsmiljön i jobbet som snickare omskolade han sig till energitekniker på den lokala

yrkeshögskolan. När det visade sig svårt att få arbete inom det yrket och han var arbetslös under en period funderade han på att istället bli rörmokare genom att läsa ytterligare en yrkesutbildning. Han har således haft en tydlig orientering mot yrken som han också har kunnat realisera genom att det har funnits tillgång till yrkesutbildningar. Han har flera olika resurser som har möjliggjort denna anpassning, dels en vilja och möjlighet att utbilda sig dels har han under senare år tillskansat sig ett socialt nätverk av svaga länkar som beskrevs i kapitel 7.

Ett annat exempel på hur anpassning av aspirationer har gjorts, men i detta fall tidigt i livet, är Malin. I kapitel 7 diskuterades hur Malins sociala kapital har gett henne tillgång till information om lediga tjänster som hon sedan också har fått. Hon har genom det förvärvat positioner på arbetsmarknaden som motsvarar det hon önskar av sitt arbetsliv. När vi ses för intervjun ska hon precis påbörja ett arbete som butikssäljare. Inför sitt framtida arbetsliv menar hon att det ”är väl inte så att man måste göra karriär” (Malin, 2016) men hon vill gärna ha ett roligt arbete med varierande arbetsuppgifter. Hennes förhoppningar om arbete har således hittills gått att realisera på den lokala arbetsmarknaden och hon har aldrig sett någon anledning att flytta från Skarvsjö. Istället beskriver hon att hon ”älskar mitt liv och skulle nog inte vilja ha det på nåt annat sätt” (Malin, 2016). Det finns i Malins fall en överensstämmelse mellan det önskvärda livet och det som är möjligt. Hon är orienterad mot den typ av arbeten som finns på den lokala arbetsmarknaden. Hennes jobbaspirationer har dock förändrats över tid. Som tonåring ville Malin arbeta som journalist och gick därför mediaprogrammet på gymnasiet. Efter hand svalnade dock intresset. Hon förklarar varför:

Det blev väl inte riktigt nåt med det, jag tycker fortfarande det är väldigt kul att skriva och tycker faktiskt att det är väldigt kul att redigera och sådär också men Skarvsjö är ju rätt litet så att det är svårt med de möjligheterna. /…/. (Malin, 2016)

Att Malins aspirationer överensstämmer med de möjligheter som finns på den lokala arbetsmarknaden är således även ett resultat av att det önskvärda anpassats efter det möjliga. Malins tanke att arbeta som journalist försvann

fall har de unga vuxna kunnat ta över eller köpa hus som funnits inom familjen. Det bidrar till en viktig förståelse för villkoren för att stanna kvar, att flytta skulle innebära att inte kunna ta del av den här typen av resurser. Det visar också på en ytterligare aspekt av det lokala värdesystem som diskuterades i kapitel 6, det finns för en grupp unga vuxna ett värde i att förvalta tidigare generationers egendomar. Det skiljer sig från hur människor inom individualiseringsteorier förstås som lösgjorda från den typen av sociala sammanhang (Beck & Beck-Gernsheim, 2002). Istället är de unga vuxnas sociala position villkorad av att befinna sig i en kontext där vissa typer av tillgångar är tillgängliga.

Ett av de tydligaste exemplen är Viktor som vid den andra intervjun nyligen har tagit över familjegården som varit i familjens ägor i tio generationer. Vid den första intervjun är hans svar på frågan om hur han ser på framtiden att han hoppas att han inom några år har tagit över familjegården och balanserar arbetet med gården med sitt lönearbete som tekniker. I ett längre framtidsperspektiv hoppas han på att bilda en egen familj men i övrigt vill han att livet ska vara ”likadant”. Han beskriver ett önskvärt liv såhär:

Det är väl att man finner lite sin plats, just att det flyter på, att man har ett jobb som man trivs med /…/ att man har bra kontakt med sin familj och att man har en nära familj, det är ju jätteviktigt tycker jag /…/. (Viktor, 2016)

Hans syn på framtiden kan förstås i relation till diskussionen om platskänsla i kapitel 6. Att vilja att livet ”flyter på” kan ses som ett uttryck för en förhoppning om att livet ska vara bekvämt och tryggt. I Viktors fall är det också kopplat till en önskan att ha nära familjerelationer. Vid uppföljningsintervjun är han gårdsägare och han vill nu få en säker ekonomi och bli stadgad i sin livssituation. Han menar att han vill att det ska vara som det är ”i många år framöver” (Viktor, 2019) vilket också kan ses som ett uttryck för en önskan om kontinuitet. Det som har möjliggjort denna typ av kontinuitet är att hans aspirationer och de lokala möjligheterna har kunnat mötas. När Viktor tröttnade på arbetsmiljön i jobbet som snickare omskolade han sig till energitekniker på den lokala

yrkeshögskolan. När det visade sig svårt att få arbete inom det yrket och han var arbetslös under en period funderade han på att istället bli rörmokare genom att läsa ytterligare en yrkesutbildning. Han har således haft en tydlig orientering mot yrken som han också har kunnat realisera genom att det har funnits tillgång till yrkesutbildningar. Han har flera olika resurser som har möjliggjort denna anpassning, dels en vilja och möjlighet att utbilda sig dels har han under senare år tillskansat sig ett socialt nätverk av svaga länkar som beskrevs i kapitel 7.

Ett annat exempel på hur anpassning av aspirationer har gjorts, men i detta fall tidigt i livet, är Malin. I kapitel 7 diskuterades hur Malins sociala kapital har gett henne tillgång till information om lediga tjänster som hon sedan också har fått. Hon har genom det förvärvat positioner på arbetsmarknaden som motsvarar det hon önskar av sitt arbetsliv. När vi ses för intervjun ska hon precis påbörja ett arbete som butikssäljare. Inför sitt framtida arbetsliv menar hon att det ”är väl inte så att man måste göra karriär” (Malin, 2016) men hon vill gärna ha ett roligt arbete med varierande arbetsuppgifter. Hennes förhoppningar om arbete har således hittills gått att realisera på den lokala arbetsmarknaden och hon har aldrig sett någon anledning att flytta från Skarvsjö. Istället beskriver hon att hon ”älskar mitt liv och skulle nog inte vilja ha det på nåt annat sätt” (Malin, 2016). Det finns i Malins fall en överensstämmelse mellan det önskvärda livet och det som är möjligt. Hon är orienterad mot den typ av arbeten som finns på den lokala arbetsmarknaden. Hennes jobbaspirationer har dock förändrats över tid. Som tonåring ville Malin arbeta som journalist och gick därför mediaprogrammet på gymnasiet. Efter hand svalnade dock intresset. Hon förklarar varför:

Det blev väl inte riktigt nåt med det, jag tycker fortfarande det är väldigt kul att skriva och tycker faktiskt att det är väldigt kul att redigera och sådär också men Skarvsjö är ju rätt litet så att det är svårt med de möjligheterna. /…/. (Malin, 2016)

Att Malins aspirationer överensstämmer med de möjligheter som finns på den lokala arbetsmarknaden är således även ett resultat av att det önskvärda anpassats efter det möjliga. Malins tanke att arbeta som journalist försvann

i takt med att hon insåg att möjligheterna för att göra det var få i Skarvsjö. I detta fall framträder en platsspecifik aspekt av habitus och hur aspirationer och möjligheter formuleras utifrån vad som är möjligt i den lokala kontexten (jfr. Allen & Hollingworth, 2013). Malins uppfattning om vilka möjligheter som fanns tillgängliga för henne har sedan relativt tidig ålder haft en geografisk inramning. Hennes nuvarande position på arbetsmarknaden är ett resultat av hennes tillgång till socialt kapital. Det ger henne också en tillförsikt inför att hon kommer att kunna fortsätta sitt arbetsliv och liv på orten.

Ett annat sätt att anpassa sina aspirationer efter lokala möjligheter är genom att studera på högskola. Det är också ett sätt att hantera osäkerhet på arbetsmarknaden (jfr. Lundqvist, 2019). Som har framgått i tidigare kapitel blev Lina, under sin föräldraledighet, uppsagd från sitt jobb som säljare på ett företag som lade ner sin verksamhet i Skarvsjö. Uppsägningen ledde till att hon bytte karriärväg och började studera till lärare på en närliggande högskola. Malin, i det föregående exemplet, berättar att hon läste ett par månader på sjuksköterskeutbildningen när hon gått ut gymnasiet och inte visste vad hon ville göra. Ett annat exempel på hur förhandlingen mellan aspirationer och möjligheter går via utbildning är Josefin.

Vid den första intervjun med Josefin är hon föräldraledig och har inget arbete att återgå till. Som beskrevs i kapitel 7 upplever hon sitt nätverk som uttömt. När jag, vid den tidpunkten, ber henne föreställa sig sin framtid säger hon att hon om fem år tror att hon kombinerar arbete i kundtjänst med att ha en egen designbyrå. Hon har inga planer på att flytta från orten utan vill bo kvar i den villa hon och hennes familj bor inom överskådlig framtid.

När man var ung så drömde man ju om att flytta härifrån och det var lite därför jag pluggade i en annan stad också men jag kände ju

In document Att stanna kvar (Page 150-180)