Utgångspunkter för fortsatt utveckling av BHU
I pilotprojektet har större delen av utvecklingsinsatserna riktats mot att utveckla BHU. Samtidigt har alla andra lärosäten också utvecklat BHU inom sina verksamheter. I pilotprojektets uppdrag ligger både att fokusera utveckling av innehållet i högskolepedagogisk utbildning och att utveckla modeller för nationell och internationell jämförbarhet. Vi har i det arbetet kommit fram till att exemplifiering av kursuppläggningar eller rekommendationer om gemensamt innehåll inte kan fylla den funktion målet för projektet anger. Sådana rekommendationer skulle fungera som en direkt anvisning om hur BHU ska utformas från en utbildningsanordnare till en annan, på samma nivå. Vi har tidigare konstaterat att det ökade behovet av att kunna diskutera på vilken grund motsvarandebedömningar och jämförbarhet kan utvecklas även betyder att frågor om organisering av BHU och fortsatt högskolepedagogisk kompetensutveckling konkret flyttas uppåt i lärosätets organisation och får en mer strategisk karaktär. Inte heller skulle förslag om visst innehåll eller viss uppläggning kunna ligga till grund för att ta ställning till på vilka olika sätt BHU skulle kunna byggas på för en fortsatt pedagogisk karriär i högskolan. Vi anser därutöver att styrning genom innehållsanvisningar inte är det sätt som viktiga professionella utbildningar i högskolan ska utvecklas på, utan att varje lärosäte har det fulla ansvaret för att utforma BHU efter sina förutsättningar. Internationaliseringen av högre utbildning som den kommer till uttryck i Bolognaprocessen leder oss också fram till att behandla BHU och fortsatt högskolepedagogisk utbildning för lärare inom det perspektivet.
En grund för samordning och jämförbarhet kan enligt vår mening bäst uppnås genom att gemensamma mål för utbildningen utvecklas. De mål vi har formulerat är avsedda som förslag till varje lärosäte att ta ställning till, när det gäller utvecklingen av BHU. Frågor om motsvarandebedömning och jämförbarhet blir då i det första steget en fråga om på vilket sätt respektive högskola har tagit ställning till mål för BHU.
Resonemangen ovan samt i föregående avsnitt leder till följande ställningstaganden när det gäller BHU:
• Behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning bör anordnas utifrån målet att
deltagarna ska skaffa sig en pedagogisk grund för helheten i arbetet som lärare vid universitet eller högskola.
• Grundläggande högskolepedagogisk kompetens bygger på kunskaper som utvecklas i
tre olika sammanhang: ämnesutbildning/forskarutbildning, behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning och praktisk erfarenhet av att undervisa i högskolan.
• En integrering mellan den högskolepedagogiska utbildningen och erfarenhet av att
undervisa i högskolan behövs för att utveckla denna kompetens, vilket innebär att utbildningen bör vara arbetsintegrerad.
• Då den högskolepedagogiska utbildningen ska bygga på och kombineras med annan
utbildning på master- eller forskarutbildningsnivå, hör den hemma på den avancerade nivån, som den kommer att utformas i Bolognaprocessen för Sveriges del.
• Även när utbildningen anordnas i form av intern personalutbildning eller
uppdragsutbildning bör man i framtiden utforma kurserna som poänggivande och forskningsintegrerade.
De mål som vi har arbetat fram utgår från flera olika källor och ska även uppfylla krav som redan formulerats på flera olika nivåer. Resultaten från utvecklingsarbetet inom pilotprojektet utgör en grund, men målen har också diskuterats med berörda vid andra lärosäten under projektets rundresa under våren 2005. Förslagen bygger också på att scholarship of teaching
and learning utgör en fruktbar utgångspunkt både för högskolelärares pedagogiska utbildning
och fortsatta kompetensutveckling. I nästa avsnitt presenteras förslagen till mål. Därefter följer en argumentering och kommentar till deras utformning.
Mål för behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning:
Omfattning
Den behörighetsgivande utbildningen i högskolepedagogik omfattar sammanlagt minst 10 veckors heltidsstudier.
Förkunskaperna utgörs av krav på examen från grundläggande högskoleutbildning.
Mål
(utöver de allmänna målen i 1 kap. 9 § högskolelagen fram till 2007, och efter 1/7 2007 i enlighet med de målformuleringar som kommer att beslutas för den avancerade nivån.) Den behörighetsgivande högskolepedagogiska utbildningens övergripande mål är:
• att kursdeltagaren skall ha utvecklat kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som grund för att arbeta professionellt som lärare inom högskolan.
Detta innebär att kursdeltagaren skall ha utvecklat
• kunskaper om studenters lärande i högre utbildning utifrån teori och forskning med utbildningsvetenskaplig relevans,
• förmåga att planera, undervisa i, examinera samt utvärdera forskningsanknuten högskoleutbildning inom det egna kunskapsområdet och att stödja individers och gruppers lärande,
• ett reflekterande förhållningssätt till den egna lärarrollen och till värdegrundsfrågor, såsom vetenskaplighet, demokrati, jämställdhet och likabehandling i högre utbildning, • kunskaper om samhällets mål och regelverk för verksamheten inom högre utbildning, • förmåga att tillvarata, analysera och kommunicera egna och andras erfarenheter samt
relevanta forskningsresultat som grund för utveckling av utbildningen och av den egna professionen,
• och redovisat ett självständigt arbete som behandlar utbildning och undervisning inom det egna kunskapsområdet relaterat till utbildningsvetenskaplig teori och forskning.
Kommentarer till utformning av målen
Målen för BHU ligger således på en övergripande nivå. De är tänkta att fungera som en grund för överenskommelser och samordning mellan svenska lärosäten när det gäller pedagogisk utbildning för högskolans lärare. Därför har vi valt att utforma dem med utgångspunkt i examensordningens terminologi och format samt de förslag till begrepp som presenterades i Ds 2004:2. Vi gör det för att markera att BHU inte är en fristående utbildning utan utgår från och bygger vidare på en kvalificerad ämnesutbildning på högskolenivå. Vi har valt att försöka förenkla och koncentrera målen i så stor utsträckning som det har varit möjligt.
När ett lärosäte har beslutat om mål för sin BHU utgör utformning av kurser och innehåll en lokal fråga för den utbildningsorganisation som respektive lärosäte ger i uppdrag att
genomföra utbildningen. De kriterier som kursdeltagares insatser ska bedömas mot är därför en fråga för den lokala utbildningsanordnaren och de bör framgå av kursplan eller
motsvarande i relation till hur just den högskolepedagogiska utbildningen lagts upp. Målformuleringarna har arbetats fram inom pilotprojektet. De har flera olika källor. De bygger på de erfarenheter av att anordna högskolepedagogisk utbildning som byggts upp inom Lunds universitet under flera decennier och som vidareutvecklats inom pilotprojektet. I det avseendet handlar det om att målen ska ange karaktären på de kunskaper och färdigheter som är nödvändiga, lämpliga och möjliga att utveckla under en behörighetsgivande utbildning enligt erfarna kursanordnare och andra sakkunniga. Formuleringarna har också stämts av mot den kompetensbeskrivning som arbetats fram inom utvärderingen av pilotprojektet. Men målformuleringarna bygger också på en klar avsikt att tydliggöra och lyfta fram BHU, som en viktig del av kunskapsgrunden för akademiska lärare jämsides med utbildningen från det egna ämnesområdet. Formuleringarna har också bearbetats och justerats efter hearings med övriga lärosäten, för att kunna tjäna som en nationell modell. Nedan kommenteras bakgrunden till eller argumenten för varje del av målen var för sig.
Den behörighetsgivande utbildningen i högskolepedagogik omfattar sammanlagt minst 10 veckors heltidsstudier.
Omfattningen av BHU har tagits upp i flera olika underlag. Såväl SUHF (2000) som SULF (2002) och SOU 2001:13 nämner en omfattning på tio veckor eller poäng. En vanlig
omfattning på BHU är en omfattning på sammanlagt tio veckor (Bilaga 1). Vår huvudsakliga grund för förslaget handlar dock om de mål som bör uppnås för att ge en tillräcklig grund för utveckling av den pedagogiska kompetensen. Vi anser inte att man på en kortare studietid kan uppnå dessa. Den enkätstudie som Utvärderingsenheten genomfört visar att det är först när BHU omfattar upp till tio veckor som kursdeltagarna får en någorlunda god täckning av de innehållsområden som rankats som viktiga för lärarkompetensen. Sett i relation till de mål som föreslås är sannolikt 10v en kort tid.
Förkunskaperna utgörs av krav på examen från grundläggande högskoleutbildning.
För att bli lärare i högskolan krävs idag en examen från grundläggande högskoleutbildning (adjunkter) eller från forskarutbildning (lektor). Bolognaprocessen kommer att innebära en ny nivåindelning av svensk högskoleutbildning samt nya möjligheter att skapa avancerad
utbildning. Formuleringen om förkunskaper och anvisningen om att BHU ska bygga på målen för avancerad utbildning, är ett uttryck för att det är på den nivån - och med de resurser som hör till den när det gäller ekonomi, personal och forskning - som BHU ska anordnas (Jfr. s 13, Figur 1, nivå 5).
● Utbildningens övergripande mål är att kursdeltagaren skall ha utvecklat kunskaper,
färdigheter och förhållningssätt som grund för att arbeta professionellt som lärare inom högskolan.
Detta är en tautologisk målformulering av samma slag som förekommer i examensordningen när det gäller många professionella examina. Det väsentliga med formuleringen är att den markerar att kunskapsutvecklingen inom BHU ska lägga en grund för helheten i yrkesrollen som lärare (Jfr. s 13, Figur 1, nivå 4 & 5).
● Kursdeltagaren skall ha utvecklat kunskaper om studenters lärande i högre utbildning
utifrån teori och forskning med utbildningsvetenskaplig relevans.
Målet motsvarar den kunskapsgrund som idag anges som utgångspunkten för pedagogisk kompetens hos högskolans lärare och som kärninnehållet i SoTL. Stora delar av den kurslitteratur som används inom pedagogiska kurser bygger på forskning om studenters lärande. I den enkät som kursdeltagare vid fem lärosäten besvarat ingår olika synsätt på
lärande och teorier om lärandeprocessen bland de inslag som anses viktigast och som
medverkat mest till kompetensutvecklingen som lärare. Undervisningens relation till studenternas lärande står i centrum för kunskapsbildningen inom BHU enligt intervjuerna med kursledarna inom LU. BHU är en utbildning i högskolepedagogik, som ett professionellt område och som ett kunskapsområde. Utbildningsvetenskap har avgränsats som det
vetenskapliga område som är särskilt relevant för lärarutbildning men också innefattar forskning om lärande i vid mening (SOU 2005:31).
● Kursdeltagaren skall ha utvecklat förmåga att planera, undervisa i, examinera samt
utvärdera forskningsanknuten högskoleutbildning inom det egna kunskapsområdet och att stödja individers och gruppers lärande.
Detta centrala färdighetsmål sammanfattar det som en behörig lärare måste klara av att utföra i sitt arbete i högskolan och som BHU ska lägga grunden för. Vi har valt att benämna några aspekter (planera, examinera och utvärdera) som även skulle kunna ingå i begreppet
undervisning. Det gör vi för att lyfta fram deras betydelse för lärarkompetensen och den ökande betydelse de har fått för utvecklingen av högre utbildning nationellt och
internationellt. Genom formuleringen inom det egna kunskapsområdet vill vi markera att det kunnande som utvecklas är beroende av ett ämnesdidaktiskt sammanhang. I begreppet forskningsanknuten inrymmer vi även konstnärligt utvecklingsarbete.
● Kursdeltagaren skall ha utvecklat ett reflekterande förhållningssätt till den egna
lärarrollen och till värdegrundsfrågor, såsom vetenskaplighet, demokrati, jämställdhet och likabehandling i högre utbildning.
I detta mål fokuseras reflektion över värdegrundsfrågor som utgångspunkt för utveckling av professionellt förhållningssätt i arbetet som lärare i högskolan. Vi anser att ett sådant mål är nödvändigt, men vi kan också konstatera att varken kursledarnas bedömningar av den kompetens man strävar efter att uppnå inom BHU eller de kompetensbeskrivningar dessa bedömningar jämförts med (Tigelaar et al. 2004) innefattade etiska frågor. Inte heller enkäten till kursdeltagare tog upp detta. Däremot nämndes värdegrundsfrågor som ett försummat område vid granskningen av kursplaner för BHU vid fem lärosäten (Gran 2004, s.49). Ett reflekterande förhållningssätt till den egna lärarrollen lyftes fram vid flera av pilotprojektets hearings som ett önskvärt mål i anslutning till värdegrunden och som en väsentlig grund för utvecklingen av SoTL. Målet motsvarar en del av de professionella värden som lyfts fram i England av Higher Education Academy som en väsentlig aspekt av kompetensen (se s. 18).
● Kursdeltagaren skall ha utvecklat kunskaper om samhällets mål och regelverk för
verksamheten inom högre utbildning.
Målet avser att blivande lärare ska skaffa sig de kunskaper om högskoleutbildningens formella sammanhang som är nödvändiga bl a för att kunna sköta den myndighetsutövning som ingår i uppdraget som lärare på ett riktigt sätt. Kunskaperna som kursdeltagarna ska skaffa sig utgör också ett allt viktigare sammanhang för den internationaliserade
högskoleutbildningen.
● Kursdeltagaren skall ha utvecklat förmåga att tillvarata, analysera och kommunicera egna
och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat som grund för utveckling av utbildningen och av den egna professionen.
Utgångspunkten för detta mål är att lägga en grund för förmågan att utveckla utbildning och undervisning utifrån en kollegial kommunikation, för att utveckla kompetens i riktning mot SoTL. Målet understöds av resultaten från kursledarintervjuerna, då det motsvarar inslag i kategorierna utvärderingskompetens, kollegialitet samt förutsättningar för professionalism (se s. 43-45).
● Kursdeltagaren skall ha utvecklat och redovisat ett självständigt arbete som behandlar
utbildning och undervisning inom det egna kunskapsområdet relaterat till utbildningsvetenskaplig teori och forskning.
Det sista målet har en annan karaktär än de övriga, eftersom det föreskriver en redovisningsform – ett självständigt arbete. I examensordningen finns sådana mål för professionella examina. Vi har valt att låta det ingå av flera skäl. BHU kommer att anordnas på många olika sätt, som sammanhållna kurser eller som stegvis personalutbildning. Frågan bedömningens/examinationens karaktär när BHU anordnas som personalutbildning
diskuterades på Örenäskonferensen. Krav på att redovisa ett arbete kommer att underlätta utvecklingen mot en mer gemensam nivå oavsett utbildningssammanhang. Lärare som inte har gått BHU kommer att vilja bli bedömda genom att visa upp bevis för att de har utvecklat motsvarande kunskaper. Motsvarandebedömning underlättas. Observera att omfattningen av arbetet i relation till de tio veckorna inte anges utan kan variera. Arbeten som produceras inom BHU kommer att medverka till att öka den kollegiala kommunikationen inom lärosätena och kan skapa länkar mellan BHU och utvecklingsarbete. Motivet för en