Mål- och resultatstyrning operationaliseras

Tidigare presenterades mål- och resultatstyrningen som styrfilosofi och den

operationaliserades med strategiska utmaningar och styrkort. Den tidigare

generaldirektören i Trafikverket har beskrivit att möjligheten att driva

myn-digheter med strategier delvis är ett resultat av betoning på mål- och

resultat-styrning som styrfilosofi.

Myndigheternas möjlighet att driva egna strategier har under de senaste

decennierna ökat till följd av en mer mål- och resultatorienterad

styr-ning samt en ökad betostyr-ning av ”kundfokus” där input från samhället

blivit ett viktigt komplement till politiska signaler. Kundperspektivet

skapar ytterligare utrymme och legitimitet för myndigheter att definiera

egna strategier för vad de ska göra och hur de ska göra det.

(Trafik-verket, 2015, Vägen till Trafik(Trafik-verket, s. 48)

Den dåvarande generaldirektören illustrerar att strategier genom mål- och

resultatstyrning, input från ”kunder” och politiska signaler har blivit ett

107

legitimt sätt att styra i myndigheter. Denna sammanvävning har möjliggjort

att strategi som begrepp används för att hantera visioner och politiska mål.

Innehållet i Trafikverkets styrkort delas in i fem perspektiv: Uppdragsgivare,

Kundperspektiv, Ekonomi, Arbetssätt och Medarbetare (Trafikverket, 2013,

Verksamhetsplan 2014–2016). Till varje perspektiv kopplas ett antal mål och

indikatorer. Styrkortet syftar till att tydliggöra politiska mål, visioner och

strategier genom att de målsätts och mäts. Därtill ges verksamhetsstyrningen

i myndigheten en strategisk riktning (Trafikverket, 2014, Styrkortsmodellen,

s. 1). Här ser vi, likt andra styrteknologier som har behandlats, att innehåll

sammanlänkas och utgör styrkortet.

[…] vi har obligatoriskt krav på styrkort för Trafikverket och

verksam-hetsområdesnivå […]. För verksamhetsområdena är det en nivå till. Det

är avdelningsnivån så det är tre nivåer, där. Sedan kan man på frivillig

basis styrkort sätta längre ner. Jag vet inte hur många styrkort vi har,

men det bör röra sig om 100 stycken i alla fall. (Respondent 1, Chef,

Central funktion)

En anledning till att styrkort introducerades i myndigheten var att både

Ban-verket och VägBan-verket hade använt sig av styrkort för att möjliggöra

syste-matisk mål- och resultatstyrning och för att lyfta fram prioriteringar och

samband mellan mål och mätning, samt för att förbättra resultatdialoger.

Styrkortet introducerades under sent 1990-tal i Vägverket (Vägverket, 2012,

10 år med styrkort), och har använts av flera andra myndigheter för att

oper-ationalisera mål- och resultatstyrningen (ESV, 2006:11). Styrkortet har ”haft

stor betydelse för att möjliggöra en tydlig mål- och resultatstyrning […]” och

beskrivs som ”ett kraftfullt verktyg och dess tydlighet är dess styrka”

(Väg-verket, 2012, 10 år med styrkort, s. 230). Inspiration till styrkortet kom från

att styrkort användes i flera myndigheter, men dessutom från möjligheten att

kunna styra prestationer som görs utvärderingsbara genom mätning.

Under hösten 2010 formulerades också en övergripande strategisk inriktning

i Trafikverket som innehöll sex strategiska utmaningar som arbetades fram

(Trafikverket, 2015, Vägen till Trafikverket). De strategiska utmaningarna

blev: Ett energieffektivt transportsystem, Välfungerande resor och transporter,

Effektiva transportkedjor för näringslivet, Robust och tillförlitlig

infrastruk-tur, Mer nytta för pengarna (vilket kopplas till att öka effektiviteten) och

Trafikverket – en modern myndighet. De strategiska utmaningarna definieras

som kritiska fokusområden som behöver särskilt fokus för att verksamheten

ska kunna uppnå de transportpolitiska målen och för att rikta aktiviteter och

mätningen av dem mot det som är ”avgörande för att lyckas med att uppnå de

strategiska målen och visionen” (Trafikverket, 2014, Trafikverkets

styrfor-mer). Mer precist är det kritiska ett identifierat gap mellan rådande tillstånd

och önskvärt tillstånd.

För det första hade vi en definition för det här som heter strategisk

utmaning och det var ett område där vi såg att det var stort gap mellan

något slags önskvärt tillstånd och någon slags förväntad utveckling att

det är områden som vi måste jobba hårt med. Där vi ligger långt ifrån.

(Respondent 4, Strateg, Central funktion)

När de strategiska utmaningarna utvecklades fanns det några kriterier som

vägledde valet av utmaningar. Dessa var att en strategisk utmaning är: (i) ett

område där det finns ett stort gap mellan nuläge och önskvärt tillstånd med

avseende på behoven hos användarna av transportsystemet; (ii) ett område där

det finns stor potential för innovation och effektiviseringar och (iii) ett område

där angreppsätt eller kunskap saknas (intern Powerpointpresentation om

fram-tagning av de strategiska utmaningarna, 2010). Det fanns ytterligare ett

krite-rium som togs bort under arbetes gång, vilket var att utmaningen är ”ett

område som [Trafikverket] inte får misslyckas med” (intern

Powerpointpre-sentation om framtagning av de strategiska utmaningarna, 2010, s. 3).

Innehållet i både styrkortet och de strategiska utmaningarna är en

samman-slagning av strategiarbetet i de tidigare myndigheterna Banverket och

Vägver-ket. Som nämnts tidigare använde några de nedlagda myndigheterna

styrkor-tet.

[…] när vi började det jobbet så hade vi med oss saker i bagaget från

Vägverket och Banverket. Vägverket hade en strategisk plan och

Banverket hade någonting som liknande det. Det var liksom en input i

det här. Det som var gjort tidigare i verken. (Respondent 4, Strateg,

Central funktion)

Den tidigare generaldirektören beskrev det som:

Dessa utgick i stor utsträckning från de utmaningar som Vägverket och

Banverket identifierat sedan tidigare. (Trafikverket, 2015, Vägen till

Trafikverket, s. 50)

Vad de strategiska utmaningarna skulle innefatta baserades på

problem-områden som identifierats inom de nedlagda myndigheterna (Trafikverket,

2015, Vägen till Trafikverket). I en intern utvärdering 2015 beskrevs

styrfilo-sofin som fundamentet och utgångspunkten för styrningen i myndigheten

109

(Trafikverket, 2015, Rapport utvärdering av Trafikverkets styrning, s. 1).

Styrfilosofin beskriver vad som ska känneteckna tankesättet i myndighetens

verksamhetsstyrning (Trafikverket, 2014, Trafikverkets styrformer). Med

andra ord omfattar styrfilosofin en uppsättning uttalade normer för

verksamheten.

Med den allmänna mål- och resultatstyrningen följer en uppsättning

påståen-den om att styrfilosofin är nödvändigt för att nå framgång, att myndigheter

tydligt ska följa upp resultat och att myndigheter behöver vara

resulta-torienterade och ha en resultatkultur för att vara effektiva. Dessa påståenden

är generella för mål- och resultatstyrningen. För den strategiska inriktningen

och styrkortet lyfts liknande påståenden. Påståendena som sammanlänkas med

den strategiska styrningen styrkortet är att verksamhetsstyrningen i

myndig-heten ska ha ett strategiskt fokus, ha en helhetssyn, bidra till resultatkultur och

till lärande samt bidra till förbättringar (Trafikverket, 2013, Arbetsordning,

TDOK 2010:14). Påståendena artikulerar ambitioner med de strategiska

utmaningarna och styrkortet genom att styrteknologierna ska bidra med att

generera en resultatkultur, att prestationer inom viktiga strategiska områden

ska lyftas fram och synliggöras samt att myndigheten ska ha en effektiv

verksamhet.

Skapandet av Trafikverkets strategiska inriktning och mätning genom styrkort

avgränsar och framhäver kritiska områden. Det kritiska sammanfattas som

områden där myndigheten inte får misslyckas. Dessa områden blir därmed

också utvärderingsbara genom mätning och uppföljning, vilket innebär att de

strategiska utmaningarna och styrkortet avgränsar kritiska områden och gör

dem till föremål för styrning. De kritiska områdena blir synliggjorda genom

de strategiska inriktningarna och styrkortet uttrycker vad som är kritiskt.

In document Kim Eriksson (Page 122-125)