För att tydliggöra målen för eleverna måste man vara väldigt tydlig och förenkla dem
förklarar Anna på Kronskolan. Varje måndag så skriver eleverna ett matematikmål som Anna har valt ut från läroplanen. Detta mål skriver de in i sin loggbok och på fredagen utvärderar de om de uppnått målet. Med hjälp av läroplanen har Anna förklarat för eleverna varför de måste ha matematik, eller varför de måste vara i skolan så länge om dagarna. Anna tycker att en viktig del av hennes läraruppdrag är att man som pedagog ska har kontroll på att eleverna uppnår målen och ser att de förstår vad de håller på med så att de inte får någon lucka.
Matematik fungerar så att om man inte förstår ett kapitel så kan det vara svårt att fortsätta. För att följa elevernas utveckling och för att Anna ska vara uppdaterad på hur eleverna ligger till så kontrollerar Anna hela tiden deras böcker och rättar. Hon tycker att på så sätt kan hon kontinuerligt uppdatera sig om elevernas nivå. Eleverna på Kronskolan får även göra diagnoser efter varje kapitel, beroende på resultatet där får de göra uppgifter med liknande svårigheter. Det är viktigt att man förklarar för eleverna vad de ska kunna när de slutar femman och varför de ska kunna det. Ett bra sätt att göra detta förståligt för eleverna är att göra som Anna gör och ge dem ett mål i veckan. Det verkar enkelt och lättförståligt. Anna anser att det är viktigt med uppföljning därför är den uppföljning som hon gör med eleverna gör i slutet av veckan så viktig.
Henry berättar att han tar hjälp av tidigare nationella prov för att kartlägga elevernas situation och hur de ligger till. Han berättar också att boken inför varje nytt kapitel klargör de mål som eleverna ska uppnå. Efter varje kapitel testas eleverna sedan i en diagnos som visar om de uppnått de målen eller inte, men han poängterar att ett sådant prov bara visar vad barnen kan just då och om de hade gjort samma prov långt senare hade förmodligen resultatet sett annorlunda ut. Han säger också att han vid de gemensamma genomgångarna, där det är eleverna som ska vara aktiva, skapar sig en uppfattning om vad den enskilde eleven kan och inte kan. Barnen får även göra en utvärdering som är kopplad till boken. Där får de utvärdera sig själva och vad de kan utifrån målen. Henry använder sig alltså av diagnostiska material, tidigare nationellaprov, observationer och elevutvärderingar för att kartlägga barnens situation vilket vi tycker borde skapa en bra tillförlitlig helhetsbild över var den enskilda eleven
läroplaner som bestämmer vad det är man ska kunna, men att vägen dit bestämmer man själv som pedagog, dvs. i princip det samma som Anna berättade för oss tidigare. Det som är viktigt är att en matematiklärare har god ämneskunskap och känner sig trygg i sin roll, först då har eleverna riktigt goda förutsättningar att lära sig, utvecklas och uppnå målen. Vi får även veta att skolans lokala arbetsplan ligger ute på nätet och att det är en önskan att både elever och föräldrar tar del av den. Henry förefaller väl medveten om vad eleverna ska kunna och jobbar aktivt mot detta vilket ger eleverna en god chans och goda förutsättningar till att nå målen. Genom att han kontinuerligt gör observationer och andra ”test” för att se var eleverna befinner sig, skapar han i god tid möjligheter att fånga upp dem som inte hunnit färdigt med något moment.
Sammanfattning
Eleverna på båda skolorna får ta del av målen, men på olika sätt. Anna på Kronskolan hon har delat upp målen så att eleverna inte måst ta del av alla samtidigt, det gör att eleverna har lättare att uppnå och kunna utvärdera målen. Henry visar alla målen på en gång detta kan göra det svårt för eleverna att ta in allt. Ännu svårare blir det när de ska utvärdera målen. Målen som är uppsatta i kursplanen för matematik är viktiga och påverkar i högsta grad
undervisningen. Än om eleverna är medvetna om att de finns är det osäkert om de förstår hur mycket de styr.
5 Slutdiskussion
Vi vill här koppla tillbaka till de frågeställningar vi gjorde i början av arbetet och diskutera kring detta. Har vi fått svar på dem genom vår undersökning? Det ska vi ta reda på här nedan. Vi kommer också kritiskt reflekterar kring vårt arbete, vår insats/roll och själva processen samt om framtida forskning.
5.1 Hur arbetar pedagogerna på de utvalda skolorna för att elever i
årskurs fem ska uppnå målen i matematik?
Med tanke på den höga siffran av elever på Kronskolan, som inte blev godkända på nationella proven i årskurs 5 på skolan 2006, så kan man fråga sig hur de arbetar förebyggande med detta? När vi frågade läraren på skolan visste denna inte hur många de var som inte blev godkända. Den siffran fick vi hitta i stadens kvalitetsredovisning av skolan. Vi förvånades över att personalen på skolan inte var medvetna om att eleverna har ett ganska dåligt resultat och tycker att det borde finnas en handlingsplan. Det har tidigare funnits ett högstadium på Kronskolan och antalet underkända i nionde klass är ännu högre. Detta försöker skolan jobba med. Vi menar att det viktigt är att det samtidigt läggs tid på att förankra en god
grundläggande matematik redan i de yngre åldrarna
Att ingen av eleverna har svenska som modersmål påverkar inte att de är sämre på att räkna, men man måste vara lite noggrannare med att förklara begrepp. Ord som kan vara självklara att förstå för elever med svenska som modersmål kan vara krångliga för dessa elever och kan leda till missförstånd när de ska lösa uppgifter.
Med tanke på resultaten på de nationella proven under föregående läsår på Backaskolan , förefaller man i än högre grad ha vidtagit åtgärder för att öka måluppfyllelsen. Man har arbetat om den lokala arbetsplanen, förtydligat målen för elever och föräldrar samt fått utbildning i hur man återupprättar ett åtgärdsprogram. Målen i den lokala arbetsplan stämmer överens med de nationella och är nedbruten i mindre delar som gör de enklare att se om eleverna har det svårt med ett specifikt moment.
Alla de lektioner vi har observerat på de båda skolorna tyder på att undervisningen utgår från en lärobok, detta stämmer väl överens med elevernas enkätsvar och intervjun med pedagogen Anna på Kronskolan. Varje lektion ser nästan likadan ut och man använder sig gärna av boken då denna är tydlig och strukturerad på ett bra målinriktat sätt. Henry på Backaskolan har dock en annan vision om hur matematiken ska bedrivas, en vision som närmar sig det man kallar triangelmodellen (Kronqvist & Malmer, 1993) där man lägger boken helt åt sidan och utgår från den barngrupp man har att göra med. Men detta var inte något vi fick se, utan det var ändå en undervisning av mer traditionellt slag, vilket vi här menar är när eleverna räknar enskilt i sina böcker. Vi drar därför slutsatsen att matematikundervisningen på de båda skolorna i mångt och mycket utgår ifrån läroböcker och att det är den som till stor del styr i arbetat med att uppnå målen i årskurs fem. 1990 gjordes en nationell utvärdering som visade samma resultat (Ljung & Petterson) och 13 år senare visade skolverket (2003) i sin rapport
lusten att lära - med fokus på matematik en liknande tendens. I pressmeddelandet
Matteundervisningen måste förändras (B 2003) från skolverket beskrevs att läroboken måste
stå tillbaka för andra läromedel för att eleverna ska nå målen. Det framkom att eleverna ofta efter några år i skolan tappar intresset för matematik och att de tycker att ämnet är svårt och tråkigt.