Målens fokus

De fokusområden som förekommer i studien omfattar resursmål, processmål, prestationsmål och effektmål. Resultatet visar att det vanligast förekommande

fokusområdet är effektmål. Effektmål beskriver vad som ska uppnås vilket handlar om att göra rätt saker (Modell & Grönlund, 2006). Effektmål är i stor utsträckning

övergripande formulerade och beskriver oftast samhällsutveckling eller kundnytta (Latham m.fl. 2008; Oates, 2013). Vidare visar resultatet att processmål är det näst vanligaste fokusområdet. Processmål fokuserar på hur något ska uppnås och kan exempelvis utgöras av arbetsmetoder (Almqvist & Högberg, 2003). Slutligen visar resultatet att prestationsmål inte förekommer i någon större utsträckning. Prestationsmål beskriver vilka prestationer som ska utföras och omfattar oftast antal av något samt är

en vidareutveckling av processmål (Svensson, 1997). Inga verksamhetsmål i form av resursmål förekommer.

På kommunnivå visar resultatet att 9 av 30 kommuner redovisar övergripande verksamhetsmål inom ett fokusområde, 14 kommuner inom två fokusområden och 7 kommuner inom tre fokusområden.

IV. Kategori Antal kommuner Andel

1. 1 fokusområde 9 30,0%

2. 2 fokusområden 14 46,7%

3. 3 fokusområden 7 23,3%

Totalt 30 100,0%

Tabell 4 Antal fokusområden per kommun

Resultatet visar följande fördelning på kommunnivå:

 7 kommuner redovisar processmål, prestationsmål och effektmål.

 10 kommuner redovisar processmål och effektmål.

 2 kommuner redovisar prestationsmål och effektmål.

 9 kommuner redovisar effektmål.

Tillsammans utgör resursmål, processmål och prestationsmål kommunernas

produktivitet, med det förstås att göra saker på rätt sätt (Modell & Grönlund, 2006). Risken med dessa mål är att man bara säkerställer en kostnadseffektiv verksamhet och saknar kopplingen till att verksamheten ska vara ändamålsenlig (Modell & Grönlund, 2006; proposition 2003/04:105). Detta kan vara fallet inom hemtjänstens

verksamhetsområde. För att effektivisera hemtjänsten kan man fokusera på

organisatoriska förbättringar exempelvis ruttoptimering eller arbeta för att höja direkt kundtid i förhållande till tillgängliga personaltimmar med mera. Alla insatser av det här slaget kan leda till en mer kostnadseffektiv verksamhet men de tar inte hänsyn till kundens behovstäckning. Kundens behovstäckning kan i det här fallet innebära att få hjälp en bestämd dag och vid en bestämd tid, resultatet av ruttoptimering kan i det fallet innebära att hjälpen ges vid en annan tidpunkt eller kanske även en annan dag för att det är effektivare utifrån ruttoptimeringen. Resultatet kan då bli effektivare verksamhet men sämre kundnytta.

Risken med effektmål utgörs av dess inriktning att göra rätt saker men inte tar hänsyn till att det även måste göras på rätt sätt för att säkerställa en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet (proposition 2003/04:105). Effektmål utan hänsyn till produktivitet kan istället leda till högre kundnytta och mer kostsamma verksamheter.

Genom att utarbeta alla mål utifrån ett resursomvandlingsperspektiv där hänsyn tas till de resurser, processer och prestationer som behövs samt de effekter man vill uppnå bör ovanstående problematik kunna överbryggas (Modell & Grönlund, 2006).

Utifrån de förekommande fokusområdena har totalt 240 stycken övergripande verksamhetsmål identifierats, av de 240 övergripande verksamhetsmålen utgör 179 stycken effektmål (74,6 %), 38 stycken processmål (15,8 %) och 23 stycken prestationsmål (9,6 %).

IV. Kategori Antal mål Andel

1. Resursmål 0 0,0%

2. Processmål 38 15,8%

3. Prestationsmål 23 9,6%

4. Effektmål 179 74,6%

Totalt 240 100,0%

Tabell 5 Målens fokusområde

5.2.1 Fokusområde: Resursmål

Resursmål beskriver vanligtvis utnyttjade resurser i förhållande till insatta resurser, exempelvis utförd tid hos kund i förhållande till total tillgänglig tid (Modell &

Grönlund, 2006). Att utarbeta resursmål innebär således att det finns tydliga gränser för vad målet ska omfatta. Då kommuner ofta utarbetar generella mål för att i så stor utsträckning som möjligt kunna täcka många olika intressenters krav kan resursmålens begränsningar och kommunernas övergripande behovstäckning vara orsak till att det inte förekommer några resursmål (Latham m.fl. 2008; Oates, 2013).

5.2.2 Fokusområde: Processmål

Processmål behövs för att avgöra om prestationer utförts på ett tillräckligt bra sätt eller med andra ord för att veta att vägen för att nå målet är den rätta (Mattsson, 2011). Resultatet visar att nästan alla identifierade processmålen har utformats att omfatta flera

”Verksamheten ska bedrivas effektivt och ändamålsenligt.”(Nyköpings kommun, Budget 2012, Flerårsplan 2013-2014)

”Kommunens tjänster ska kännetecknas av effektivitet och budgetföljsamhet.” (Knivsta kommun, Mål och budget 2012 och Planeringsramar 2013-2015)

Resultatet visar att processmålen är av generell karaktär. Motiveringen för detta kan återigen vara ett resultat av den behovstäckning kommuner vill uppnå (Latham m.fl. 2008).

5.2.3 Fokusområde: Prestationsmål

Med prestationsmål avses mål formulerade utifrån processer, ofta utrycks prestationsmål i antal enheter (Almqvist & Högberg, 2003; Svensson, 1997).

”En medborgare skall få återkoppling på ett ärende antingen med svar eller med namngiven handläggare inom 2 arbetsdagar.” (Staffanstorps kommun, Budget 2012, Flerårsplan 2013-2014)

Resultatet visar att prestationsmål förekommer i liten utsträckning, de som förekommer är tydliga och konkreta. Vidare är flera prestationsmål riktade till specifika

verksamheter.

”Bostadsbristen ska minska, därför ska det under året byggas cirka 2 500

bostäder.” (Göteborgs stad, Förslag till budget 2012 och flerårsplaner2013-2014 för Göteborgs Stad)

Även om målutformningen är specifikt verksamhetsinriktad kan målet ändå vara av intresse för flera intressenter. Exempelvis kan prestationsmålet angående bostäder vara av intresse för bland annat medborgare, politiker och väljare men då utifrån olika

perspektiv. Politiker kan marknadsföra sin politik med bostadsmålet för att locka väljare samtidigt som väljare kan rösta för eller emot beroende av inställning till det uppsatta målet. Detta förstärker ytterligare teorin om den behovstäckning kommuner försöker uppnå.

5.2.4 Fokusområde: Effektmål

Effektmål är vanligast förekommande och beskriver vad som ska uppnås (Modell & Grönlund, 2006). Många av effektmålen är av generell karaktär.

”Invånarna ska uppleva en professionell service av hög kvalitet och ett gott bemötande för all kommunal service.” (Österåkers kommun, Budget 2012 och plan 2013, 2014, angående effektmål)

”Aktiva och trygga medborgare.” (Knivsta kommun, Mål och budget 2012 och Planeringsramar 2013-2015, angående effektmål)

Den stora förekomsten av effektmål kan vara ett resultat av att kommuner har gått från centraliserad styrning och processmätning till att mer fokusera på effektivitetsmätning, utvärdering och uppföljning (Montin & Granberg, 2013; Modell & Grönlund, 2006). Ytterligare förklaring kan återigen vara den hänsyn kommunerna behöver ta till de många olika intressenterna (Latham m.fl. 2008; Oates, 2013).

5.3 Inre- och yttre effektivitet

Inre effektivitet handlar om att göra saker på rätt sätt och omfattar resurser, processer och prestationer (Modell & Grönlund, 2006). Med det förstås kommuners produktivitet eller med andra ord dess förmåga att bedriva en kostnadseffektiv verksamhet. Yttre effektivitet handlar om att göra rätt saker och omfattar effekter (Modell & Grönlund, 2006). Med det förstås att bedriva en ändamålsenlig verksamhet.

21 av 30 kommuner anger övergripande verksamhetsmål inom mer än ett fokusområde, det medför att det finns hänsyn tagen till både inre- och yttre effektivitet. Nio

kommuner anger endast effektmål. Då effektmål omfattar den yttre effektiviteten kan detta medföra en risk för snedvridna effekter för dessa nio kommuner. Snedvridna effekter innebär att något eller någon verksamhet i organisationen blir lidande till förmån för något annat eller någon annan verksamhet (Smith, 1993; Modell &

Grönlund, 2006). För att undvika snedvridna effekter behöver kommunerna fokusera på att både göra saker rätt och att göra rätt saker (Smith, 1993; Modell & Grönlund, 2006). Kommunerna kan i det avseendet vidareutveckla sina effektmål genom att kartlägga hur

de på effektivaste sätt kan uppnå sina effektmål, med det förstås att det behöver finnas ett samband mellan resurser, prestationer, resultat och effekter.

Mora kommun är en av nio kommuner vilka endast anger effektmål men utmärker sig på ett bra sätt genom att för sina effektmål ha en inledande beskrivning av vad man vill uppnå samt hur och vad de behöver göra för att uppnå effektmålen. Ytterligare fem av de nio kommunerna har för sina effektmål utvecklat antingen indikatorer eller utvecklat målformuleringen och därmed i någon utsträckning anger hur eller vad som behöver göras för att uppnå verksamhetsmålen. Tre av de nio kommunerna har en

målutformning som saknar en beskrivning av vad man vill uppnå samt hur och vad de behöver göra för att uppnå målet. Orsaken till skillnaderna mellan de nio kommunerna vilka bara redovisar effektmål är svårt att konkretisera. Det vi har identifierat mellan bästa kommun och sämsta kommun är följande:

En av de bästa kommunerna är Mora, som har direkt koppling till god ekonomisk hushållning för sina effektmål. Vidare förs även ett resonemang om vad god ekonomisk hushållning innebär för Mora.

En av de sämsta kommunerna är Leksand, som inte har direkt koppling till god

ekonomisk hushållning för sina effektmål. Leksand saknar även ett resonemang om vad god ekonomisk hushållning innebär för kommunen.