Mångfald av didaktiska faktorer

Majoriteten av lärarna beskriver i sina berättelser en mångfald av didaktiska faktorer i relation till användning av digitala resurser, utöver de övertygelser som presenterats som de mest framträdande. När intervjumaterialet och livshistoriekonstruktionerna analyserades för att hitta den mest framträ-dande övertygelsen gjordes en struktur med de olika motiveringar som åter-fanns i varje lärares berättelse. Med hjälp av denna struktur framträdde hos de deltagande lärarna flera liknande gemensamma sätt att beskriva olika didaktiska faktorer som verkar ha en direkt relation till användningen av

digitala resurser. Det tyder på att det är ett sätt att positionera sig för lärare med digital didaktik som kan härledas till lärares sätt att tala om och iden-tifiera sig själva och sina övertygelser när de motiverar användningen av digitala resurser.

Lärarna beskriver sig som drivande eftersom de beskriver att de själva till största del har varit engagerade och entusiastiska i sin egen digitaliserings-process. De beskriver att de kan ägna mycket tid åt att skapa digitalt under-visningsmaterial och de upplever det som roligt och givande. De anser att de som lärare bör vara ledare och driva det didaktiska arbetet. Lärarna talar om att de tycker om att leda och stå inför en grupp och i deras berättelser beskriver de hur de använder de digitala resurserna som komplement i detta ledarskap.

En annan faktor som syns tydligt i lärarnas berättelser är att de beskriver sig som flexibla när de motiverar sin användning av de digitala resurserna.

De berättar hur digitaliseringen har bidragit till den här flexibiliteten i både tid och rum. Flexibiliteten visar sig i hur de bedriver undervisningen och hur de arbetar med ett flexibelt undervisningsutbud. Flera av dem beskriver ex-empelvis korta genomgångar följt av individuellt arbete med hjälp av digi-tala resurser och hur de kan anpassa undervisningen efter elevgruppen.

Andra ger exempel på hur de genom nätbaserad undervisning kan erbjuda en flexibilitet med avseende på var eleverna befinner sig och hur de didak-tiskt genomför lektionerna.

Lärarna beskriver det didaktiska arbetet som framtidsförberedande när de talar om digitaliseringen. Den yrkesförberedande läraren är den som mest talar om att eleverna måste förberedas på den väntande arbetsmark-naden, eftersom de yrken som eleverna utbildas i digitaliseras kontinuerligt.

Lärarna inom de humanistiska yrkena talar mer om att förbereda eleverna på att var källkritiska och granska det som sprids på sociala medier. Bild- och medieläraren ser framtidsperspektivet som självklart eftersom det inte skulle fungera att undervisa inom vissa kurser utan att ha de digitala resur-ser och den kompetens som krävs. Alla talar på olika sätt om hur de digitala resurserna varit bidragande i denna process.

Framför allt de naturvetenskapliga och yrkesförberedande lärarna be-skriver att digital resurser förenklar. Förenklingen nämns både med avse-ende på dem personligen, men också med avseavse-ende på att det har förenklats för eleverna som exempelvis nu kan fotografera en laborationsrapport och skicka in fotografiet med mobilen till lärplattformen. Bild- och medieläraren talar om hur de digitala resurserna förenklat för alla elever att nå ett bra resultat. Alla lärare medger att det tar längre tid att initialt skapa digitala

resurser i undervisningen, men att det i längden lönar sig för det förenklar de flesta delarna av läraryrket.

Lärarna beskriver att de digitala resurserna möjliggjort för dem att vara mer individanpassande. Individanpassande faktorer framhålls med avse-ende på alla elever, men speciellt nämner lärarna möjligheterna för elever med särskilda behov och elever med ett annat modersmål. De lärare som undervisar eller undervisat inom vuxenundervisningen nämner hur elever med exempelvis neuropsykiatriska funktionshinder med hjälp av de digitala resurserna kan arbeta mer i sin egen takt och efter egen förmåga. Samtidigt beskriver de hur eleverna har behov av individuella vägledningssamtal. Det krävs en noggrann didaktisk tanke och återkoppling med dessa elever. Den yrkesförberedande läraren berättar hur de virtuella programmen ger förut-sättningar för eleverna med andra modersmål att översätta och kunna ar-beta i den utsträckning det behövs hemma. Lärarna är överens om att de digitala resurserna utökat möjligheterna för individanpassning, men de framhäver betydelsen av att det finns lärare som vägleder och stödjer ele-verna.

Kommunicerande är en faktor som lärarna nämner med avseende på di-gitaliseringen. Digitaliseringen har utökat vägarna för kommunikation och sätten att kommunicera. Exempelvis beskriver språkläraren som undervisar nätbaserat hur eleverna kan kommunicera med både elever och kurskamra-ter via chatten samtidigt som lektionen pågår, vilket inte är möjligt på samma sätt i ett traditionellt klassrum. Samtidigt betonar språkläraren och också sociologiläraren svårigheten när en elev inte kommer till en nätbase-rad lektion och befinner sig fysiskt på en annan plats. Lärplattform, mobil-telefon, sociala medier, inspelade föreläsningar och streamingtjänster är ex-empel på hur möjligheterna till kommunikation utökats. Gruppdiskussioner online både i text och via videokonferenssystem gör att samarbete mellan elever och lärare och elever emellan inte nödvändigtvis behöver ske i det fysiska rummet.

Lärarna talar om hur didaktisk användning av digitala resurser hjälper dem att vara mer strukturerande. Här nämner flera av dem speciellt skolans lärplattform där de strukturerar upp undervisningsmaterial av olika slag och som en resurs för elevportfolio och dokumentation. Naturkunskapslä-raren beskriver exempelvis hur han innan digitaliseringen kunde känna en osäkerhet ifall en elev hade lämnat in en uppgift eller inte, trots att han använde mappar som portfolio för eleverna. Nu beskriver han hur digitali-seringen medfört en säkerhet eftersom han alltid kan koppla upp sig och se

om uppgiften ligger där och återkoppla och bedöma. Även språkläraren be-skriver hur mycket enklare det blev att använda sig utav en digital portfolio där alla elevernas arbeten och färdighet kan samlas på skolans plattform.

Lärarna beskriver också att användningen av digitala resurser är utveck-lande. De berättar att det är utvecklande att skapa eget digitalt undervis-ningsmaterial, men de syftar också på elevernas utveckling när det gäller framställandet av digitalt material. Bild- och medieläraren berättar om hur de digitala medierna hjälpt eleverna att utvecklas mer vilket bidrar till en stärkt självkänsla. De digitala medierna har i alla ämnen gett utökade möj-ligheter till hur elever kan utveckla sina arbeten eller redovisa presentat-ioner. Alla de deltagande lärarna i studien beskriver hur de upplever det som utvecklande att arbeta med digitala resurser. Den mångfald av faktorer som lärarna motiverar sin användning av digitala resurser med kan illustre-ras i bild 6.

Bild 6. Mångfald av gemensamma didaktiska faktorer relaterat till digital didaktik

Den här mångfalden av didaktiska faktorer som i den här studien visar sig i relation till digital didaktik, kan naturligtvis också ses hos lärare utan att digitala resurser används. Anteckningar på papper kan komplettera doku-mentation och struktur, men även en lärare som sällan använder digitala

resurser för troligtvis in närvaro och betyg digitalt, använder en skolas di-gitala plattform eller digital film och olika medier för att engagera eleverna i undervisningen och digitala mobiler för att kommunicera. Det digitala samhället medför att artefakterna för mediering och stöttning i huvudsak är digitala. Värt att beakta är att i ett icke digitalt samhälle hade de här moti-veringarna sannolikt också framträtt för en grupp av lärare som kan betrak-tas som ryggraden av de som driver det didaktiska arbetet på en skola (Goodson, 2005; Goodson, Moore, & Hargreaves, 2006).

Att beskriva övertygelser som en mångfald av gemensamma didaktiska faktorer motsäger inte att varje lärare har en övertygelse som är den mest framträdande utan visar att läraryrket är mångfacetterat. Övertygelser, överväganden och val i livet bör inte tas ur sitt sammanhang eftersom hela den större kontexten som en person lever i är en del i ett symbios samspel i en situerad social praktik vilket presenteras i nästa del.