Möjliga felkällor

I alla vetenskapliga undersökningar är det av största vikt att försöka reducera möj- liga felkällor, eller åtminstone hantera dem på ett så balanserat sätt som möjligt så att resultaten ändå kan anses vara vetenskapligt hållbara. Nedan följer en beskriv-

ning av olika möjliga felkällor i föreliggande avhandlingsarbete.

Lärarnas ledarskap, arbetsinsatser och förhållningssätt spelar roll för elevernas lärande och motivation. För att minimera den faktor, som skulle kunna påverka resultatet i den ena eller andra inriktningen, diskuterades noggrant under förbere- delsestadiet lärarnas förhållningssätt till genomförandet av grammatikmomentet. Lärarna förväntades genomföra en så god undervisning som möjligt oavsett metod. De skulle alltså tänka på att inte framhålla någon av metoderna eller vara mer entusiastiska inför någon strategi. Lärarna förväntades vara medvetna om såväl verbal information (exempelvis ordval), som icke-verbala signaler. Eleverna tolkar självfallet även det icke-verbala språket (t.ex. gester, mimik, röstläge, känslomäs- siga betoningar, ögonrörelser), vilket kan vara svårt att ha kontroll över och helt bortse från i en undersökning av det här slaget. Sättet att undervisa är en faktor (lärarnas undervisningsstil), men alla lärare utgick från samma material och anvis- ningar under undersökningens genomförande. Alla fick exakt likadant material för just den metod de skulle arbeta med. För att följa upp denna viktiga punkt om för- hållningssätt i förhållande till metod, intervjuades samtliga lärare samt tolv elever, vilket redogörs för i avsnitt 4.5.

Att åtta olika lärare deltog i projektet kan vara en annan möjlig felkälla. Med så många elever skulle det dock vara omöjligt att bara låta en lärare delta. Åtta lärare kan inte göra exakt samma arbetsprestation, men alla hade exakt samma material. Ett tjugotal svensklärare tillfrågades inför studien och de åtta som deltog anmälde sig frivilligt. Alla sade sig ha stort intresse för grammatik och didaktik och alla fick undervisning och handledning om lärstilar. Ingen av dem visste i förväg vilken me- tod de skulle komma att arbeta efter under grammatikmomentet. Lotten avgjorde arbetssätt för varje enskild lärare. Innan studien genomfördes fortbildades lärarna under ca åtta timmar (se 3.6.5). Denna lösning kan vara ett sätt att balansera för- fattarens personliga åsikter om att lärstilsmetodikens effekter skulle kunna påverka resultatet (se diskussionen nedan om min egen position). Med åtta olika lärare utan direkta kopplingar till den lärstilsanpassade undervisningens eventuella positiva återverkningar, kan påverkan för den strategien reduceras.

Hur de olika lärarna skulle kunna anpassa arbetssätten till sin personliga under- visningsstil analyserades också. Eftersom samtliga lärare ansåg sig vara flexibla och utgick från eleverna, ansåg de att detta inte var något problem. Alla var beredda att tillämpa den ålagda metoden. Egentligen handlade den stora diskussionen om lärstilsmetodik. Den andra strategin, dvs. den traditionella undervisningen, kände de sig väl förtrogna med.

Denna variation av olika lärarpersonligheter kan ses som en styrka i undersök- ningen, därför att många fler röster kommer till tals i analyserna, vilket ger en bredare och mera komplex bild av lärarnas insatser. Dessutom finns det en större möjlighet att reducera faktorn negativ gruppdynamik. Med flera lärare involverade

i projektet är säkerheten större att lärarens ledarstil passar fler elever jämfört med bara en lärare. Tilläggas bör att varje klass bara träffade en lärare under arbetet.

Nya arbetssätt för lärare kan medföra förändringar i humör och beteenden. Vissa kan uppleva glädje och lust inför oprövade strategier, medan andra kan känna olust och oro inför okända metoder (Stensmo, 1997). I föreliggande arbete anmälde sig lärarna frivilligt och i intervjuerna med lärare och elever penetrerades och utvär- derades frågan om humörsvängningar. Det gällde både lärarna som undervisade traditionellt och de som arbetade med elevernas lärstilar som grund (se 4.5).

Hawthorne-effekten (uppmärksamhetseffekten) kan också aktualiseras. När människor ges uppmärksamhet i form av observationer eller deltagande i experi- ment, uppstår interaktiva effekter och detta kan begränsa möjligheterna att isolera sambanden mellan orsak och verkan i en studie. I min studie uppmärksammades samtliga nio klasser, vilket skulle kunna ge samma effekt i alla klasser och därmed reducera risken för felkällor. Dessutom avtar Hawthorne-effekten markant efter ett par gånger av uppmärksamhet (De Poy & Giltin, 1999). För att verkligen undvika denna felkälla delades skolklasserna upp i fyra grupper, varav två arbetade till hälf- ten traditionellt och till hälften med anpassade metoder (se 3.6.5). Med tanke på den experimentella designen torde denna eventuella felkälla inte föreligga.

Forskarens egen position kan också betraktas som en möjlig felkälla. Underteck- nad har arbetat med såväl traditionell undervisning som lärstilsanpassad metodik. Den senare har i min praktiska vardag påvisat påtagliga effekter i elevernas moti- vation och resultat. Därför har jag förundrats över effekterna av lärstilsanpassade metoder, sökt mera kunskap genom att utbilda mig till Learning Style Trainer vid St John´s University, New York samt publicerat några böcker i ämnet. Dessutom är jag vald till ordförande för en nybildad ideell förening, Sveriges LärstilsCenter, vars huvudsyfte är att utforska och utveckla lärstilsteorier. Intentionen med denna avhandling är att kritiskt granska The Dunn & Dunn Learning Style Model i grammatikundervisning på gymnasienivå. Av största vikt är mitt kritiskt gran- skande förhållningssätt till genomförande och resultat. För att utveckla ett kritiskt ställningstagande till lärstilarnas grunder och för att bättre skapa en helhetsbild av lärande i gymnasiegrammatik har jag jämfört denna lärandeteori med andra (se 2.3).

I denna undersökning är det troligt att vissa individer är mer motiverade för grammatikmomentet och andra mindre. Även om så är fallet, är ingångsvärdet för hela undersökningsgruppen konstant: utgångsläget för attityder och förprovets resultat. Vissa elever som var omotiverade redan i början av studien kanske blev ännu mindre motiverade under arbetets gång beroende på t.ex. metod, andra som var omotiverade kanske ökade motivationen efterhand och ytterligare andra hade ett positivt utgångsläge och behöll eller ökade sin positiva attityd. Eftersom de nio utvalda skolklasserna var typiska gymnasieklasser eller vuxenstuderandegrup-

per och inga extremklasser, är det rimligt att anta att samtliga varianter för ökad, minskad eller konstant motivation förekommer i samtliga grupper. Dessutom om- fattade samtliga skolklasser mer än 30 elever, vilket anses vara ett gränsvärde för att göra statistiskt hållbara jämförelser av grupper. Med kovariansanalys utjämnades eventuella skillnader i ingångsvärden.

En annan möjlig felkälla kan vara alla elevers insikter om den egna lärande- strategin. Hur påverkade denna kunskap de elever som arbetade traditionellt med grammatiken? Tog de till sig sin personliga strategi för att utnyttja den i arbetet med grammatiken? Blev denna insikt en faktor som förbättrade prestationerna för samtliga deltagare i studien? Tanken bakom kartläggningen av alla elevers lärstilar var att kunna genomföra hela studien enligt forskningsdesignen, men även att und- vika den ovan nämnda uppmärksamhetseffekten. Men å andra sidan kan denna kunskap i kontrollgruppen möjligen förbättra deras resultat och därmed påverka hela studien.

En möjlig felkälla som skulle kunna uppstå i dylika studier är provkonstruktio- nen. Hade proven på samma svårighetsgrad eller skiljde de sig markant åt? När de olika testerna konstruerades var intentionen att göra proven lika lätta/svåra. Exem- pel är att olika begrepp bytts ut i de olika versionerna, att de olika diskussionsfrå- gorna bedömts likvärdiga i svårighetsgrad samt att lika stor del av ordklasser som av satslära fannits med i samliga provversioner.

Slutligen kan den kvalitativa infallsvinkeln diskuteras. Hur pass styrande var de halvstrukturerade frågorna? Hade det varit bättre att använda en annan typ av intervjumetodik? Fanns det ytterligare frågor att diskutera med lärare och elever? Hur pass giltiga och rymliga var tolkningarna? Naturligtvis finns många ytterligare aspekter i detta avhandlingsarbete och syftet och hypoteserna har styrt de metodis- ka ansatserna. Ett konkret exempel var att utifrån den hermeneutiska teorin ställa halvstrukturerade frågor och denna intervjumetodik för, enligt Gadamer (1997) samtalen vidare och djupare (se avsnitt 3.3.1).

Sammanfattningsvis kan konstateras att det finns områden där felkällor kan förekomma som kan påverka resultatet, men ambitionen är att hela tiden balansera och utvärdera dessa eventuella påverkansfaktorer.

4. Resultat

Inledning

I den empiriska delen redovisas tre delstudier som behandlar prestationer och min- nesbehållning, attityder samt uppfattningar om nyttan av grammatik och bedöm- ning av momentet. Alla tre delstudierna har grammatikinlärning på gymnasiet som grund och en utvärdering sker av såväl elever i ungdomsskolan som studerande vid vuxenutbildningen. Allt empiriskt material kan av naturliga skäl inte redovisas inom ramen för detta arbete, men kan erhållas efter kontakt med författaren. Vi- dare kompletteras den kvantitativa redogörelsen med kvalitativa data.