• No results found

Möjligheter och begränsningar

5. Resultat och analys

5.3 Möjligheter och begränsningar

I detta avsnitt presenteras resultatet för de mönster av möjligheter och begränsningar som dels diskuterades i grupperna dels gick att urskilja vid bearbetningen av empirin. Kapitlet utgår från frågeställningen ”Hur talar eleverna om framtid, drömmar och begränsningar och sociala mediers porträttering av detta?” och kommer att analyseras med hjälp av begreppen genus (Connell och Pearse 2015) och handlingshorisont (Hodkinson och Sparkes 1997). Tidigare forskning kommer att presenteras som en jämförelse för det resultat denna studie visat.

5.3.1 Resultat och analys

När grupperna diskuterade sociala medier kom de hela tiden tillbaka till influensers. De personer som syns i sociala medier och tjänar pengar på att inspirera andra. När de pratade om synliga yrken så var det främst influensers, skådespelare, rappare och personer som tjänar pengar på att spela (gamers). Gällande personerna som syns och inspirerar på sociala medier sa gruppen med killarna på landsbygden:

Det är många som jobbat sig upp till toppen, de är inte kända men de har fina bilar. Är i Bora Bora och tar fina bilder och sådant. De har följare men man vet inte vad de jobbar med. Det handlar om vem man umgås med, om man känner en kompis som känner någon som är känd. Och så kan man bli upptäckt genom dem och få följare.

32

De pratar om möjligheten att bli upptäckt och därmed tjäna mycket pengar och kunna leva ett lyxigt liv. Man inspireras av det man ser på sociala medier och gruppen med killarna i staden diskuterade:

Jag vet inte om det är något speciellt men man vill ju bli framgångsrik och resa mycket. Vill man ha ett vanligt yrke när man blir stor så är inte den bästa källan att gå till Instagram och så. Där syns mer influensers och hobbys. Ja man tänker att ifall de har lyckats så kan jag också lyckas, någon gång har de också varit som jag. Men det är en på miljonen som lyckas och det är inte ett stabilt jobb för framtiden.

Eleverna associerar främst sociala medier med influensers som lever ett lyxigt liv. De ser det som att personerna som syns i medierna tjänar bra pengar men det går inte riktigt att se vad personerna egentligen arbetar med. Samtidigt som de lockas och inspireras av det goda livet som porträtteras så tar de avstånd från det och säger att det inte direkt är riktiga jobb och att bilden som visas inte är på riktigt. Hodkinson och Sparkes (1997) skriver att individer fattar sina karriärbeslut inom sin handlingshorisont. Identiteten utvecklas i den kultur individen befinner sig och börjar formas redan från barndomen. Eleverna i denna studie är uppväxta med ständig tillgång till sociala medier där samhällets normer och värderingar speglas (Fransson och Lindh 2004). Informationen och influenserna i sociala medier skulle därför kunna antas påverka och förändra de områden som är synligt utifrån elevernas handlingshorisont då den förändras och utvecklas genom ny kunskap genom utbildning eller erfarenhet (Hodkinson och Sparkes 1997).

En viss skillnad kan dock skådas i det som ungdomarna uppger att de ser i sociala medier och det som tidigare forskning visar att vi faktiskt påverkas av. Tydliga skillnader i femininiteter och maskuliniteter porträtteras i medierna (Kleberg 2006, Siivonen 2007 och Forsman 2014). Ungdomarna i denna studie tar avstånd mot det som visas men resultatet visar ändå att de följer den konstruerade genus-struktur med tydliga könsroller som så ofta porträtteras. Informanterna redogör exempelvis för alla de materiella ting av lyx som porträtteras i sociala medier och resonerar kring möjligheten att lyckas uppnå detta. Samtidigt finns det ett par faktorer som begränsar deras syn på vad som är möjligt. Gruppen med killarna i staden säger:

Delar av det livet vill man ha. Jag bryr mig inte jättemycket om att bli jätterik men jag strävar ändå efter det. Om jag får chansen till löneförhöjning så tar jag den. Men det är viktigt att se skillnaden på vad man kan uppnå och vad som är fantasi.

33

De pratar om att man måste inse vad som är möjligt och vad som är fantasi. Eleverna jämför det de ser i sociala medier med ”det verkliga livet” och det kan tyckas att den information och inspiration som ges genom sociala medier snarare ses som underhållning. Den fysiska kontext ungdomarna befinner sig kan därför tyckas ha större påverkan på deras handlingshorisonten.

Eleverna nämnder dock vid flertalet tillfällen att det som visas i medierna är det ”alla” strävar efter. Detta talar för att sociala medier skulle ha en lika stor påverkan som den fysiska kontext de befinner sig i, vilket kan liknas med resultatet av Noshina et al (2014).

På frågan om vad det perfekta jobbet hade varit, ifall drömmen var fri och inget var omöjligt diskuterade gruppen med tjejerna på landsbygden:

Vara en av ledarna, en av cheferna. Att ha eget företag och vara chef. Jag är intresserad av att bli servitris så om man hade kunnat skapa ett eget konditori när man väl har börjat jobba med det och utgå från det och bygga vidare. Att starta ett eget företag inom det och anställa personal och gå och servera folk det har varit drömmen. Ett jobb man trivs med.

En sak som var återkommande som faktor i att begränsas var tid. Tjejerna pratade om att det kan bli för sent för en tjej att skaffa familj och barn och därför är tiden viktig att ta hänsyn till. Båda tjejgrupperna pratade även om att kvinnor stannar hemma med barn och får sämre lön och jobb. Killarna pratade också om tid som en begränsande faktor, men för dem handlade om att inte slösa tid. Att inte våga chansa på grund av risken att tid blir förlorad. För killarna var det viktigt att inte förlora tid i jakten på framgång. I denna aspekt framkommer det Connell och Pearse (2015) skriver om socialt förkroppsligande. Ungdomarna är både agenter och objekt för den genusstruktur som råder och inte minst presenteras i medier (Kleberg 2006, Siivonen 2007, Forsman 2014). De är objekt för strukturen eftersom de gör det som förväntas, sett ur de genusstrukturer som råder. Även om de genom hela undersökningen visar motstånd och vill hävda att det är jämställt mellan könen (se avsnitt 5.2.1) så framgår det tydligt att de planerar utifrån de inlärda könsrollerna de har. De blir därmed agenter för genusstrukturen och bidrar till att könsrollerna reproduceras.

Platsen informanterna bodde på diskuterades också. Grupperna på landsbygden uttryckte byn som begränsande. Gällande detta sa gruppen med tjejerna på landsbygden:

34

Inte i denna byn men inte i stan heller, någonstans mittemellan där det är lugnt. Jag gillar inte stress och jag tänker att i städer är det mycket buller. Kanske lite större by men inte för stor så att där är fler saker att göra än här. Här finns ingenting. Jag tänker en by i samma kommun som är lite större. Där finns badhus, bowling, ett centrum. Man kan göra lite mer.

Man kan göra allt där. Det är lite större än denna orten.

Jag vill bo kvar i närheten, alla man känner bor här så jag vill inte flytta så långt ifrån där jag bor nu.

Gruppen med killarna på landsbygden diskuterade också det geografiska läget:

Att resa, för mig är det mer att kunna lära känna folk utanför denna cirkeln eller bubblan man lever i när man bor i en sådan här by. Man känner alla, man vet vem alla är och att komma till stan gör att man har mer möjligheter att lära känna andra.

Gruppen med killarna i staden diskuterade att det fanns bättre möjligheter till att göra karriär och tjäna mer pengar i exempelvis USA än i Sverige men uttryckte samtidigt att de inte hade bråttom ifrån sin stad:

Nej nej nej, jag vill göra klart allt här. Jag vill bli klar med min utbildning innan jag vill flytta. Jag vill bli klar så snabbt som möjligt. Jag hade nog kunnat leva kvar i (storstadens namn) länge till. Jag ska gå klart gymnasiet så jag kan studera direkt och få ett bra jobb och lägenhet. Alltså de flesta åker utomlands och så. Om man inte vill flytta från en stad så kan man resa utomlands istället och sen komma tillbaka.

Likt Roslund, Rönnlund och Johanssons (2018) resultat om geografisk påverkan, tycks det geografiska läget i denna undersökning påverka ungdomarnas handlingshorisont. På landsbygden begränsades killarna och sa att de snabbt ville flytta till en större stad för att kunna träffa nytt folk och få nya möjligheter. Gruppen med tjejerna på landsbygden pratade också om att det ville flytta men de ville inte flytta så långt utan nöjde sig med en lite större by där det fanns fler bekvämligheter som bowling exempelvis. Tjejgruppen på landsbygden begränsade sina drömmar och höll sig till realistiska diskussioner, som att bli servitris för att kunna öppna eget och få servera folk, till skillnad från en av killarna i staden som pratade om att bo i skyskrapa i USA och ha mycket makt.

Trots att eleverna uttrycker att det finns fler möjligheter i större länder än Sverige så verkar de inte ha bråttom ifrån sin stad.

35

Det tycks också vara självklart i den kulturella kontext ungdomarna i staden är uppväxta i, att ”de flesta åker utomlands”. Man hänvisar till det ett par gånger i gruppen. Det tycks vara självklart att de flesta reser någon gång per år och därför är det inte lika viktigt att flytta till annat ställe för att få uppleva andra kulturer och platser, till skillnad från eleverna på landsbygden som uttryckte att de hade bråttom iväg.

Related documents