M ÄNS VÅLD MOT KVINNOR

I regeringens skrivelse 2007/08:39 Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtyck samt våld i samkönade relationer innefattas hedersrelaterat våld och förtryck i de bredare satsningarna på våldsområdet. Skrivelsen lyfter dock det

48

hedersrelaterade våldets särskilda kollektiva karaktär och uttryck⁵⁰. Med utgångspunkt i regeringens handlingsplan har länsstyrelserna påbörjat ett arbete med att införliva arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck i det övergripande arbetet gällande mäns våld mot kvinnor. Länsstyrelserna har i införlivningsarbetet beaktat hedersvåldets särskilda uttryck och de utsattas särskilda behov i form av skydd och stöd. Nedan beskrivs externa aktörers och länsstyrelsers uppfattning om hur detta arbete har bedrivits under perioden sedan delrapporten, samt fördelar och risker med att arbeta gemensamt med HRV och andra former av mäns våld mot kvinnor.

4.3.1 Externa aktörers arbete

Ett antal externa aktörer framför i enkätundersökningen att de under perioden arbetat med hedersrelaterat våld och förtryck som en del av det övergripande arbetet mot mäns våld mot kvinnor. De verksamheter som arbetar samkört har utvecklat nya interna rutiner, anvisningar och handlingsplaner som behandlar HRV och ViNR tillsammans.

Respondenter från socialtjänsten lyfter att det samlade arbetet sker exempelvis genom att hedersrelaterat våld och förtryck behandlas utifrån SoL 5:11 (brottsofferparagrafen) eller att hot- och riskbedömningar görs utifrån bedömningsinstrumentet Patriark.

Aktörer från skolans värld nämner projektet Det handlar om kärlek som ett sätt att diskutera både mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck genom olika teman med både elever och vårdnadshavare.

4.3.2 Länsstyrelsernas arbete

Under perioden har länsstyrelserna arbetat för att införliva arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck under paraplyet mäns våld mot kvinnor. Det har man gjort genom att man samlar våldsområdet i länsövergripande samverkansgrupper, metod- och

kompetensstöd, nätverk och jämställdhetsstrategier. En del länsstyrelser lyfter frågan i forum som normalt inte behandlar våldsfrågor, genom att exempelvis informera om hbtq-personer särskilda sårbarhet i en hederskontext i samband med Pride-festivaler.

Andra sprider utbildningsmaterial kring hedersrelaterat våld och förtyck som tagits fram av Länsstyrelsen Östergötland vid övergripande insatser mot mäns våld mot kvinnor.

Inom ramen för samverkansgrupper och nätverk håller länsstyrelserna utbildningar och kompetenshöjande insatser och når därmed ut till yrkesverksamma från kommuner, landsting, den idéburna sektorn, kvinnojourer och en mängd andra aktörer som möter målgruppen inom sin verksamhet.

4.3.3 Fördelar

Länsstyrelserna anser att det har stora fördelar för övrigt arbete inom ramen för övriga uppdrag gällande mäns våld mot kvinnor att också inkludera hedersrelaterat våld och förtryck. Framförallt menar länsstyrelserna i enkätundersökningen att detta motverkar att man inom våldsområdet arbetar i stuprör och det tydliggör istället att både mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck är rotat i bristande jämställdhet och mänskliga rättigheter. Likaså menar länsstyrelserna att införlivning av HRV i arbetet mot mäns våld mot kvinnor visar på den stora komplexitet som finns både vad gäller våld som fenomen och arbetet mot det fjärde jämställdhetspolitiska målet och att se de båda som delar av en helhet är en förutsättning för att kunna arbeta förebyggande mot alla former av våld.

Länsstyrelserna ser stora fördelar med samverkan, metodstöd, kunskapsspridning och rättsäkerhet genom att ta ett helhetsgrepp om våldsområdet. Genom att arbeta med

33Regeringens skrivelse 2007/08:39

49

HRV och mäns våld mot kvinnor i samma nätverk underlättas arbetet för ansvariga i små kommuner eller län som annars inte skulle ha hunnit delta i flera olika forum.

Likaså kan det hjälpa till att motverka den konkurrens som länsstyrelserna ser mellan uppdragen ute i kommunerna. Länsstyrelserna kan exempelvis behöva kontakta samma person för samarbeten inom flera olika uppdrag, varpå den andra parten tvingas välja vilken insats som hinns med. Uppdragen vägs mot varandra och inte sällan väljs HRV bort, ibland beroende på att stödet från politiker och chefer är bristfälligt.

Vidare ser länsstyrelserna att införlivning av arbetet kring hedersrelaterat våld och förtryck i det övergripande arbetet mot mäns våld mot kvinnor leder till att fler inom relevanta yrkesgrupper får kunskap om och förståelse för målgruppens utsatthet och behov, genom exempelvis de kompetenshöjande insatser som genomförs i våldsnätverk runt om i landet. Genom att professionella arbetar med och utbildas inom

hedersrelaterat våld och förtryck inom ramen för deras ordinarie arbete med mäns våld mot kvinnor, tror länsstyrelserna att fler utsatta kan få rätt sorts hjälp. Detta därför att professionella har fått kunskap i att känna igen och förstå hedersrelaterad problematik också när ett ärende först verkar handla om andra former av mäns våld mot kvinnor.

I enkätundersökningen lyfter länsstyrelserna att den rädsla som ibland syns hos yrkesverksamma inom socialtjänst, skola, och hälso- och sjukvård i att bemöta och motverka hedersrelaterat våld och förtryck, minskar i och med att HRV blir en naturlig del av den ordinarie verksamheten gällande våld.

4.3.4 Risker

Den största risken med att integrera hedersrelaterat våld och förtryck i arbetet med mäns våld mot kvinnor framhålls av länsstyrelserna vara oron att förståelsen för hedersvåldets olika uttryck och hederskontextens komplexitet ska gå förlorad. Flera länsstyrelser och externa aktörer uttrycker att det finns en risk att arbetet kring våld generaliseras och att spetskompetens kring HRV faller bort om det inte tydligt framgår att det krävs särskilda kunskaper, insatser och handlingsplaner kring hedersrelaterat våld och förtryck.

Därför menar både länsstyrelserna och externa aktörer att det är viktigt att det

fortfarande finns tillräcklig kunskap om de särskilda hot och mekanismer som finns när det gäller hedersrelaterat våld och förtryck, för att inte riskera att barn och unga far illa som ett resultat av felaktigt bemötande. Det krävs också tydliga mål gällande arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck i länens handlingsplaner för mäns våld mot kvinnor, och särskilda rutiner inom varje berörd verksamhet.

4.3.5 Utvecklingsområden

För att stärka arbetet framåt anser länsstyrelserna att hedersrelaterat våld och förtryck bör inkluderas i skrivningar från regeringen, exempelvis genom att klargöra att det uppdrag länsstyrelserna har att tillhandahålla regionalt kompetens- och metodstöd gällande våld i nära relation⁵¹ berör alla delar av mäns våld mot kvinnor inklusive hedersrelaterat våld och förtryck. Dessutom, mot bakgrund av att den nationella jämställdhetspolitiken styr länsstyrelsernas arbete, menar en del länsstyrelser att

hedersrelaterat våld och förtryck också tydligare ska införlivas under mäns våld mot kvinnor i det fjärde jämställdhetspolitiska målet.

51 S2011/11337/FST (delvis)

50

Men, även om länsstyrelserna ser tydliga vinster med att integrera de båda områdena och göra dem till en tydlig del av jämställdhetsarbetet, kräver arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck fortsatta riktade uppdrag och särskilda strategier. Om inte

länsstyrelserna och andra berörda aktörer fortsätter att genomföra riktade satsningar finns det en stor or för att HRV försvinner i sammanslagningen och att målgruppens särskilda behov inte tas om hand.