M ÖJLIGHETER OCH HINDER I S VERIGE

(Jag) Vad var det svåraste för dig med flytten hit?

(Svar) Att lämna min familj, att bestämma att lämna. Att lämna allt och börja om från noll.”

5.2. Möjligheter och hinder i Sverige

Detta avsnitt behandlar en av frågeställningar i studien, nämligen ” Vilka hinder och

möjligheter uppkom med deras nya liv?”. Här beskriver informanterna sina egna upplevelser av hinder och möjligheter i Sverige, senare i avsnittet kommer deras svar analyseras och sammanfattas.

Jamal berättade att han är icketroende och att han inte känner sig begränsad i Sverige.

” […]

(Svar) Jag är inte troende så jag känner min frihet här, att jag kan leva mitt liv, göra det jag vill.”

Sedan beskrev han Sverige som ett fritt land, ett land där människor får göra som dem vill, älska vem man vill och tycka hur man vill.

(Svar) Här i Sverige kan två kvinnor vara tillsammans, jag respekterar det. Det är deras liv, man ska respektera om de vill vara tillsammans med kvinnor.

[…]

(Jag) På vilket sätt skiljer sig Sverige och livet här från ditt land? […]

(Svar) Till exempel här kan man tycka… det är fritt, man är inte rädd, man får tycka, man får göra en massa grejer, skriva och kommentera på sociala medier utan att vara rädd.”

Vidare förklarade han att yttrandefriheten saknas i hans land, att människorna är rädda att säga något ”opassande” eftersom konsekvensen för det blir döden. Jamal berättade även om bättre arbetsvillkor i Sverige som i sig leder till mer tid för vila och fritidsintressen.

”(Svar) […] Om man vill göra något i Sverige, man kan göra det till exempel i mitt hemland är det svårt att försörja sig själv, man måste jobba hela tiden, man kan inte plugga, man hinner inte till sin träning. Man jobbar 12 timmar där, här jobbar man 8 timmar sedan har du din träning, lagar mat, det händer grejer.

(Jag) Så man har mer fritid?

(Svar) Fritid ja och det är roligt. Tiden går fortare”

Khaled i likhet med Jamal tyckte att Sverige är ett fritt land som inte är präglad av religion.

”(Jag) På vilket sätt skiljer sig Sverige från ditt hemland? Det kan vara både positiva och negativa saker.

(Svar) Det är ett fritt land, helt enkelt.

(Jag) Sverige?

(Svar) Ja, det är inte uppbyggt på religion.

(Jag) Är det inte lika baserat på religion?

(Svar) Nej, Syriens lagbok är uppbyggd på religion. Saker man inte får göra i Syrien är saker som islam säger att man inte får göra.

(Jag) Vad känner du kring det? Är det bra eller dåligt?

(Svar) Det är såklart dåligt, om länder ska bli bättre måste de sluta tänka på religiösa sätt, tycker jag.”

Khaled tog även upp några hinder och orättvisor han har mött i Sverige, det första han nämnde var ”beteendet” man ska ha för att bli accepterad i Sverige:

”(Svar) Alltså det finns svenskar som accepterar alla men jag märkte att de flesta accepterar dem som vill lära sig deras traditioner (min kommentar: det verkar som att innebörden av traditioner är omfattande) och bli som dem.”

Vidare berättade han om förväntningarna han hade innan flytten till Sverige, förväntningar som inte uppfylldes helt.

(Svar) Jag kan säga så här att innan jag kom till Sverige så hörde vi att Sverige är ett säkert ställe och att det är gemenskap som gäller här. Fast när jag kom hit visade det sig att det inte är säkert.

(Jag) På vilket sätt?

(Svar) Det finns många kriminella, det finns stora familjer, gangstrar .., om man har problem med de, kan man inte lösa det på rättvist sätt... Sveriges lagar funkar inte på dem. Det visste inte jag när jag var i Syrien.

(Jag) Att det är mycket kriminalitet?

(Svar) Ja, och att när man söker jobb dem som får jobb är dem som har kontakter. Jag visste inte att det är så i Sverige.”

Vidare berättade han om en situation på jobbet som han tog personligt och där han kände att han inte behandlas rätt.

” (Svar) En gång... jag pratar svenska hela tiden på jobbet...det finns ”antal personer” som kan tala samma modersmål som mig… jag sa en mening till min kollega ”på mitt språk” så kom det ”en högre uppsatt kollega” och sa ”Svenska”.

Jag försökte förklara till honom vad jag sa men han sa:” Jag bryr mig inte, prata svenska”. Sedan kollade jag på lagar, jag googlade och det visade sig att man inte får säga så till medarbetare.”

Sist men inte minst Ismails upplevelser av hinder och möjligheter i det nya landet. Han berättade om en rad olika positiva aspekter med livet i Sverige.

”(Svar) Jag tycker om regler här.

(Jag) Vilka regler?

(Svar) Alla. Exempelvis att man jobbar, att man betalar skatt…

(Jag) Varför är det bra att betala skatt?

(Svar) För att det är rätt. För att barnen ska få gå i skolan, barnen ska få medicin, kunna gå till tandläkaren. Det finns någon som tar hand om allt om man betalar skatt men i mitt hemland är det nästan ingen som betalar skatt, det är dåligt. Det är mycket bättre här.

(Jag) Är det något annat förutom skatten?

(Svar) Att man står i kön. I mitt land finns det inga ”köer”, man får bara hoppa in och betala.

(Jag) Är det bra eller dåligt?

(Svar) Det är dåligt där, men det är jättebra här. Socialen är bra här, att dem hjälper folk som inte hittar jobb, hjälper folk som inte kan klara sig själva.”

Med andra ord poängterar Ismail skillnaderna i välfärdssystemen mellan länderna, där han anser att Sverige har ett tryggt och fungerande system som hjälper invånarna. Han berättade även om skillnaderna i familjerelationer som han tyckte var mindre bra:

”(Svar) Där (min kommentar: i Syrien) är familjen samlad, där träffar man familjen väldigt ofta... här är det lite mindre. Man träffar familjen väldigt sällan.

Jag träffade min moster och faster varje dag i mitt hemland och här har jag många kompisar som säger att de nästan aldrig träffar sin familj och träffar aldrig sina barn om de är skilda med sin partner.

(Jag) Är det bra eller är det dåligt?

(Svar) Jag vet inte, det kanske är bra här i landet. För att landet är så, det kanske funkar här. Men det är inte bra för mig som kommer från ett annat land.”

Ismail angav även två exempel på orättvis behandling som sker i vardagen i Sverige:

Exempel 1: ”I vissa områden är det inte accepterat med folk som har hijab, människorna tittar lite konstigt och pratar med varandra om en.”

Exempel 2: ”När man åker kollektivt och ser en person med en annan hudfärg, märker man att andra tittar konstigt på hen. Det gillar jag inte. […]”

Den ovanstående informationen tyder på att informanterna i studien har en del erfarenheter av både hinder och möjligheter i Sverige. Både Jamal och Khaled ser på Sverige som ett fritt land, ett land som inte är uppbyggd på religion vilket de trivs med eftersom båda är

icketroende (Se avsnitt 5.1 Presentation av informanter). Ismail beskrev Sveriges

välfärdssystem och regler som en möjlighet och fördel för honom samt hans familj. Vid sidan om det har informanterna berättat om olika hinder och negativa upplevelser. Khaled

berättade om förväntningar som inte uppfylldes full ut. Han upptäckte att Sverige inte var lika säkert som han hade hört samt att det var svårt att hitta jobb här. Liknande tankar förekommer i kapitlet 2. Tidigare forskning. I Emma Lundgren Jörums studie beskrivs invandrarnas upplevelser av icke uppfyllda förväntningar, där det i likhet med Khaled framkommer att individer med utländsk bakgrund har svårare att komma in på arbetsmarknaden. Informanterna har även angett exempel på orättvis behandling av utlandsfödda, Khaled har egen erfarenhet av det medan Ismail har observerat det i vardagen. Även Ewa Skowronski har uppmärksammat i sin studie förekommande orättvis behandling i form av vardagsrasism mot personer med en annan bakgrund.

Informanternas upplevelser av möjligheter och hinder i det nya samhället kan ses om ett uttryck för deras subjektiva integration (se avsnitt 3.2. Integrationens beståndsdelar) som

enligt Diaz omfattar exempelvis upplevelser av hinder och synen på egna

levnadsförhållanden. Mer djupgående kommer denna integrationsdel beskrivas längre ner i kapitlet. Möjligheter och hinder utgör en del av livet i det nya landet samtidigt som dessa fenomen påverkar hur bra en individ kommer att trivas med sitt nya liv.