Det material kring vilket hela min undersökning kretsar är Konjunkturinstitutets skrivhandledning Skrivtips, skrivregler, terminologi och tekniska hjälpmedel för Konjunkturläget och Lönebildningsrapporten.
Nedan följer en presentation av skrivhandledningens situationskontext.
Jag har delat in den i tre delar – verksamhet, deltagare och kommunikations-sätt, i enlighet med Hellspong & Ledin (1997:49 ff).
Underlag för nedanstående presentation av skrivhandledningens situationskontext består av information som jag fått dels genom samtal med Konjunkturinstitutets informationsavdelningen, dels genom information som tidigare redovisats i Gransell & Thunholm (2005).
2.1.1 Verksamheten
Konjunkturinstitutets skrivhandledning Skrivtips, skrivregler, terminologi och tekniska hjälpmedel för Konjunkturläget och Lönebildningsrapporten är en intern skrivhandledning, det vill säga den används enbart av Konjunkturinstitutets anställda.
Skrivhandledningen syfte är främst att vara behjälplig för de trettiotal skribenter som arbetar med Konjunkturinstitutets två publikationer Konjunkturläget och Lönebildningsrapporten. Det stora antalet skribenter har resulterat i svårigheter att producera språkligt enhetliga texter. Det är inte är frågan om bristande enhetlighet rörande prognoser och dylikt, utan på ett rent språkligt plan.
På Konjunkturinstitutet har man velat stävja det alltför personligt påverk-ade skrivandet. En lösning skulle kunna ha varit att låta någon korrekturläsa och redigera dessa språkliga differenser, men tidspressen med publikation-erna tillåter inte en sådan lösning.
Sammantaget skrivs fyra utkast. Utkasten läses och kommenteras av så kallade redaktionsgrupper. Dessa grupper består till en början av enhets-chefer, en skribent från respektive enhet samt en person från informations-avdelningen. När det är dags för nästföljande två utkast har gruppernas sammansättning förändrats något, enhetscheferna är kvar, men övriga personer har ersatts av generaldirektören eller prognoschefen. Det fjärde och sista utkastet läses av generaldirektören och prognoschefen. De har då endast 24 timmar till sitt förfogande. I egenskap av ansvarig myndighet för nationalekonomiska prognoser, strävar Konjunkturinstitutet självfallet efter att presentera så färska och stringenta prognoser som möjligt. Därför fokuseras den avslutande korrekturläsningen på själva prognoserna.
Slutligen får två så kallade jokrar – det vill säga två anställda som inte är in-blandade i skrivprocessen i övrigt – till uppgift att läsa och leta efter rena stavfel, felaktiga hänvisningar och liknande.
I ett försök att lösa skrivfrågorna på ett tidigare stadium beslutade generaldirektören, informationsavdelningen och publikationernas produk-tionsansvarige att låta ta fram en intern skrivhandledning. Förhoppningen var att denna ska hjälpa skribenterna att hålla sig till en mer enhetlig stil i texterna.
Allt eftersom problemområden uppdagats av såväl redaktionsgrupper som skribenter, har olika dokument tagits fram för att vara till hjälp i skriv-processen. Detta resulterade exempelvis i ett dokument för de tekniska hjälpmedel som finns till hands för att uppnå ett enhetligt grafisk uttryck i publikationerna. Det fanns också ett omfattande terminologidokument där man fastslog hur skribenterna skulle förhålla sig till, och använda sig av, vissa återkommande termer.
Konjunkturinstitutet har lagt ned extra mycket arbete på just termino-login. Terminologidokumentet föregicks, enligt uppgifter från informations-avdelningen, av omfattande diskussioner mellan inblandade skribenter och ansvariga chefer. Det är förstås viktigt att skribenterna är tydliga och stringenta i sin användning av facktermer, delvis på grund av att man på Konjunkturinstitutet har ambitionen att vara normgivande för makro-ekonomisk terminologi på svenska.
Så småningom fanns på Konjunkturinstitutet ett antal dokument som alla, i större eller mindre utsträckning, rörde det språkliga uttrycket i publika-tionerna Konjunkturläget och Lönebildningsrapporten. Det var förstås opraktiskt att arbeta med alla dessa olika dokument, och därför slogs doku-menten helt enkelt samman till ett enda, därav den allomfattande titeln – Skrivtips, skrivregler, terminologi och tekniska hjälpmedel för Konjunktur-läget och Lönebildningsrapporten.
Handledningen består av totalt nio kapitel. Kapitlen är följande, i tur och ordning:
• Gemensam skrivpolicy
• Skrivanvisningar
• Allmänna skrivregler
• Skrivregler – mer specifika för Konjunkturinstitutet
• Terminologi – några viktiga definitioner
• Tekniska hjälpmedel
• Checklista innan utkast lämnas
• Korrekturläsning
• Korrekturtecken
Eftersom skrivhandledningen endast finns tillgänglig på Konjunktur-institutets intranät, och dessutom är en intern produkt som inte är avsedd för spridning utanför institutet, ges tyvärr inte möjlighet för läsaren att ta del av den i form av bilaga eller dylikt. Men resultatredovisningen från min närläs-ning kommer förhoppnärläs-ningsvis att ge en god bild av innehållet.
Innehållet i skrivhandledningen uppdateras ständigt. Bakomliggande or-saker till dessa uppdateringar kan exempelvis vara att diskussioner upp-kommit kring vissa delar, exempelvis om hur ett ord eller en term bör
för-kortas. Ibland har också helt nya termer tillkommit. Det kan till exempel röra sig om ett nytt lagförslag som man måste ha en gemensam benämning för. Uppdateringarna sker inför arbetsstarten med ett nytt nummer av Konjunkturläget. Beslut om förändringarna fattas på ett skrivmöte, där led-ning och avdelled-ningschefer deltar.
Skribenterna får information om förändringarna vid det så kallade start-mötet, ett möte som fungerar som startskottet för arbetet med ett nytt nummer av Konjunkturläget. På skrivhandledningens förstasida anges också vilka förändringar som gjorts, och vilka eventuella nyheter som tillkommit, sedan förra versionen.
Den version av skrivhandledningen som jag har ägnat mig åt är daterad september 2006.
2.1.2 Deltagare
Skrivhandledningens mottagare är Konjunkturlägets och Lönebildnings-rapportens skribenter. Jag kommer fortsättningsvis att benämna dessa som just skribenter, för att de inte ska blandas samman med publikationernas mottagare/läsare.
Vilka är då handledningens sändare? Ledningen delegerade uppdraget att ta fram en skrivhandledning till den som är produktionsansvarig för tidigare nämnda publikationer. På en övergripande nivå är det förstås ledningen som står som avsändare för skrivhandledningen, men i praktiken är så gott som alla skribenter medvetna om att handledningen till största delen har tagits fram av en av deras kollegor – en skribent och tillika den person som är an-svarig för arbetet kring Konjunkturläget. Dessutom har personal från informationsenheten medverkat i vissa delar.
Jag har i denna undersökning inte gått närmare in på att undersöka vem som skrivit vad, eftersom jag inte har för avsikt att studera maktaspekter eller liknande. Jag nöjer mig med att konstatera att skribenterna är medvetna om vem som sammanställt skrivhandledningen.
2.1.3 Kommunikationssätt
Konjunkturinstitutets skrivhandledning finns publicerad som en pdf-fil på intranätet KIWI. Skrivhandledningen finns även tillgänglig på den så kallade startsidan. Startsidan uppdateras inför varje nytt nummer av Konjunkturläget och den innehåller information kring arbetet, så som tids-planer och dylikt.
Det ständiga förändringsarbetet som pågår – en ny version av skriv-handledningen presenteras varje kvartal – innebär att det inte är särskilt lämpligt att låta trycka handledningen för att dela ut till skribenterna.
Informatören har dock tipsat skribenterna om att själva skriva ut den del
som går under benämningen ”Den gemensamma skrivpolicyn” och placera den lättåtkomlig på sina anslagstavlor.