• No results found

M ETODDISKUSSION

Vi har i vår undersökning använt oss av kvalitativ semistrukturerad intervju som metod, av den anledningen att vi utgått från en strukturerad intervjuguide men även lämnat stort utrymme för följdfrågor och förskollärarnas egna upp-levelser (Christoffersen och Johannessen, 2015). Då vi var intresserade av för-skollärarnas egna tankar och erfarenheter så valde vi att göra kvalitativa inter-vjuer. Vi valde detta datainsamlingsinstrument för att få en så övergripande datainsamling som möjligt. Till en början så tänkte vi använda oss av enkätun-dersökning som datainsamlingsinstrument, men när vi diskuterade och fördju-pade oss i syftet med vår undersökning så konstaterade vi att ett sådan instru-ment skulle begränsa de svar som vi sökte. Det på grund av att frågorna skulle bli mer slutna och svaren inte så utvecklade som när vi använt oss av semi-strukturerade intervjuer.

Vi har utgått ifrån en intervjuguide med strukturerade frågor som grund. Uti-från det har vi ställt följdfrågor där det var befogat och diskussion uppstod.

Detta har medfört att vi fått in en omfattande mängd data att analysera. Vi valde att presentera intervjuguiden först vid intervjutillfället, vilket vi i efterhand har funderat på om det skulle varit en fördel om vi hade lämnat ut den innan inter-vjun. Till exempel i samband med utskicket av informationsbrevet. Informan-ten hade då kunnat förbereda sig och tänkt ut ett svar i förväg, vilket kan på-verka tillförlitligheten. Vi valde därför att inte delge frågorna innan intervju-tillfället.

Vi hade gärna kompletterat undersökningen med att även använda observation som metod i kombination med intervjuer. Detta för att kunna få en bättre in-blick i verkligheten och med egna ögon se hur barnen och förskollärarna sam-spelar kring den fysiska aktiviteten och i miljön. Dessvärre drog en pandemi över världen, vilket inte tillät oss att besöka förskolorna för att observera. Där-emot är vi, som vi tidigare nämnt, bekanta med respondenterna och förskolorna där de arbetar, och det har bidragit till en ökad förståelse hos oss för hur arbetet faktiskt kan se ut.

Vi blev tilldelade vårt önskade tema Hälsa, kost och rörelse till vårt självstän-diga arbete, vilket vi uppskattade då det är ett ämne som vi personligen finner intressant och betydelsefullt. Till en början visste vi inte var vårt fokus skulle ligga inom temat, vi velade mellan kost, psykisk ohälsa och rörelse. Vi ville undersöka psykisk ohälsa hos barnen då det kan ha ett samband med kost och fysisk rörelse, men insåg att det skulle vara svårt att mäta då det handlar om barn i en yngre ålder och att ämnet kan vara för abstrakt för dem. Vi landade i att fokusera på rörelse i förskolan och av eget intresse hur förskollärarna arbe-tar med att motivera barnen till fysisk aktivitet, då vi anser att det är av stor

34

vikt att grunden för rörelseglädje och dess positiva hälsoeffekter läggs redan i förskolan.

6.3 Slutsats

Slutsatsen av studien är att förskollärarna genom sitt arbete omedvetet främjar barnens inre motivation till rörelse. Syftet med vår studie är att synliggöra hur förskollärarna arbetar för att stimulera barnens motivation till rörelse. Förskol-lärarna i vår undersökning bekräftar att det inte regelbundet förekommer pla-nerad rörelseaktivitet, men att det känns viktigt och borde uppmärksammas mer.

o Hur arbetar förskollärarna för att stimulera barnens inre motivation till rörelse?

o Hur arbetar förskollärarna för att skapa en stimulerande fysisk miljö som motiverar till rörelse?

För att knyta an till frågeställningen kan vi se att förskollärarna arbetar med fysisk aktivitet i förskolan, dock handlar det oftast om spontan rörelseaktivitet.

Det är inget ämne som verkar prioriteras i den planerade undervisningen mer än vid några fåtal tillfällen. Med resultatet som utgångspunkt kan man tänka sig att mer fokus på planerade rörelseaktiviteter och ett medvetet motivations-stärkande förhållningssätt kan få större utrymme i den planerade undervis-ningen. Ett sådant förhållningssätt kan bidra till att motivationen till rörelse synliggörs i förskolan, vilket har visat ha positiva effekter på barnens själv-känsla och inre drivkraft till rörelse (Rudisill och Johnson, 2018). Undersök-ningen visar att förskollärarna har ett stort engagemang i att bemöta barnens visade intresse för rörelse. Genom att skapa stimulerande inom- och utomhus-miljöer, uppmuntra genom delaktighet och vara lyhörd för olika behov hos barnen visar studien att förskollärarna omedvetet arbetar med att stärka bar-nens inre motivation till rörelse.

Vi vill med vår studie bidra till att förskollärare blir med medvetna om kärnan till att skapa ett lustfyllt och aktivt rörelseklimat. Kärnan i vår undersökning är den inre motivationen som är drivkraften till fysisk aktivitet, och förhopp-ningen med denna studie är att inspirera förskollärare att planera fysisk aktivi-tet utifrån ett motivationsfrämjande perspektiv.

35

I vidare forskning inom området skulle det vara intressant att göra observat-ioner för att få en tydligare helhetsbild av hur motivationen till fysisk aktivitet uppmuntras och genomsyrar förskolans undervisning. Observationer skulle kunna ge en tydligare bild av hur undervisningen ser ut och hur förskollärarna arbetar med att motivera barnen. Observationer kan tydliggöra sådant som för-skolläraren själv inte ser, vilket vi i vår studie upplever att de inte alltid gör.

Observationer kan också ge en mer tillförlitlig undersökning där verkligheten speglas utifrån, det är även något som Christofferssen och Johannessen (2015) nämner som lämpligt för att samla in tillförlitliga data.

36

REFERENSER

Christoffersen, L., & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstu-denter. (1. uppl.). Studentlitteratur.

Ericsson, I. (2019). Rör dig - Lär dig: Motorik och lärande. (1 uppl.). Sisu idrottsböcker.

Fejes, A., & Thornberg, R. (red.) (2019). Handbok i kvalitativ analys. (3 uppl.).

Liber.

Folkhälsomyndigheten (2020). Fysisk aktivitet - rekommendationer. Hämtad 2021-06-02, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-lev- nadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor/fysisk-aktivitet--rekommen-dationer/

Fysisk aktivitet. (u.å.). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2021-06-02, från https://www.ne.se/s%C3%B6k/?t=uppslagsverk&q=fysisk+aktivitet Grindberg, T., & Langlo Jagtøien, G. (2000). Barn i rörelse: fysisk aktivitet

och lek i förskola och skola. Studentlitteratur.

Lindqvist, A. (2019). Bortglömda kroppar i ett akademiserat förskollärarpro-gram?: om förskollärares lärprocess. På Spissen Forskning Dance Artic-ulated, Special Issue Bodily Learning, 5(1), 43-64 DOI:

http://dx.doi.org/10.18862/ps.2019.501.4

Motivation. (u.å.). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2021-06-02, från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/motivation O’Dwyer, V. M., Fairclough, J. S., Ridgers, D. N., Knowles, R. Z., Foweather,

L., & Stratton, G. (2013). Effect of a school-based active play interven-tion on sedentary time and physical activity in preschool children. Health education researched, 28(6), 931-942. https://academic.oup.com/her/ar-ticle/28/6/931/598241

Pramling Samuelsson, I., Williams, P., & Sheridan, S. (2015). Stora barngrup-per i förskolan relaterat till läroplanens intentioner. Tidsskrift for nordisk

barnhageforskning, 9(7),

1-14. https://journals.oslomet.no/index.php/nbf/article/view/1012/1173 Raustorp, A. (2004). Att lära fysisk aktivitet: bildning i rörelse: livsstil och

hälsa. (2., uppl.). Kunskapsföretaget.

Rudisill, E. M., & Johnson, L. J. (2018). Mastery Motivational Climates in Early Childhood Physical Education: What Have We Learned over the

37

Years?. Journal of Physical Education, Recreation & Dance, 89(6), 26-32. https://doi.org/10.1080/07303084.2018.1476940

Rörelse. (u.å.). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2021-06-02, från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/rörelse

Statens Beredning för medicinsk och social Utvärdering. (2007, 1 mars). Me-toder för att främja fysisk aktivitet. https://www.sbu.se/sv/publikat-ioner/sbu-kommentar/framjande-av-fysisk-aktivitet-hos-barn/

Sevimli-Celik, S., & Johnson, E. J. (2013). I need to move and so do the chil-dren. International education studies, 6 (5), 1–10. DOI:

http://dx.doi.org/10.5539/ies.v6n5p1

Skolverket (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. Skolverket

Svanbäck-Laaksonen, M. (2020). Tvååringars spontana utövande av grundläg-gande motoriska färdigheter i daghem. Forskning om undervisning och lärande, 8(2), 25-45. https://forskul.se/wp-content/uplo-ads/2020/12/ForskUL_vol_8_nr_2_s_25-45.pdf

Szklarski, A. (2019). Fenomenologi. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Hand-bok i kvalitativ analys. (3 uppl., ss. 148-164). Liber.

Thuresson, H., & Quennerstedt, A. (2020). Barns och elevers inflytande i för-skolan och för-skolan: En forskningsöversikt. Educare – Vetenskapliga skrifter, (2), 92-116.

Timmons, B W., Naylor, P-J., & Pfeiffer, Karin A. (2007). Physical activity for preschool children - how much and how? Applied Physiology, Nutri-tion and Metabolism, 32(S2E). DOI: https://doi.org/10.1139/H07-112 Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådet.

Wagnsson, S., Löfdahl, A., & Segerblom, L. (2012). ”Vi går till skogen” – En kartläggning av den planerade grovmotoriska träningen i förskolan. KA-PET. Karlstads universitets pedagogiska Tidskrift, 8(1), 67-90.

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:589220/FULL-TEXT01.pdf

Wikland, M. (2013). Att bedöma stödjande miljöer för fysisk aktivitet i för-skolan. Socialmedicinsk tidskrift, (4), 561-571. https://artikelsok-ip-btj-se.bibproxy.kau.se/article/2274829

Yıldırım, G., & Özyılmaz Akamca, G. (2017). The effect of outdoor learning activities on the development of preschool children. South African Jour-nal of Education, 37(2), 1-10.

38

https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1143993.pdf

39

BILAGOR

BILAGA 1

Informationsformulär

Vi vill med detta informationsformulär informera om vad deltagandet i vår forskningsstudie innebär för dig som deltar. Deltagandet i undersökningen är alltid frivillig, och du kan när som helst välja att avbryta din medverkan.

Information om studien

Vi studerar på förskollärarprogrammet vid Karlstads universitet och ska ge-nomföra den här studien som en del i vårt examensarbete. Syftet med vår studie är att synliggöra hur förskollärarna arbetar för att stimulera barnens motivation till rörelse

Förfrågan om deltagande

Vi har valt att intervjua legitimerade förskollärare då vår studie syftar till att undersöka vad förskollärarna har för förhållningssätt till rörelse i undervis-ningen. Vi tillfrågar därför dig som är utbildad förskollärare.

I studien använder vi oss av digitala intervjuer via Teams för datainsamling.

Intervjuerna kommer att spelas in med hjälp av ett instrument för ljudinspel-ning, därefter sker transkribering av data och avslutningsvis raderas den inspe-lade ljudfilen. Den skriftliga data kommer att sparas under studiens gång för att kunna återgå till den vid eventuella kompletteringar. Du som deltagare kommer att psedonymiseras i det tryckta arbetet, det innebär att ingen kan iden-tifiera ditt deltagande i studien.

Du kommer personligen intervjuas av oss båda studenter som bedriver den här studien. Intervjun beräknas ta ca 30 minuter.

Personuppgifterna behandlas enligt ditt samtycke som du vid deltagande kom-mer att fylla i via en samtyckesblankett. Deltagande i studien är helt frivilligt, och du kan när som helst avbryta din medverkan utan att ange orsak. Alla upp-gifter som kommer oss till del behandlas på ett sådant sätt att inga obehöriga kan ta del av dem.

40

Uppgifterna kommer att bevaras till dess att uppsatsarbetet godkänts och bety-get har registrerats i Karlstads universitets studieregister för att sedan förstöras.

Karlstads universitet är personuppgiftsansvarig. Enligt personuppgiftslagen (dataskyddsförordningen från och med den 25 maj 2018) har du rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om dig som hanteras och vid behov få eventuella fel rättade. Du har även rätt att begära radering, begränsning eller att invända mot behandling av personuppgifter, och det finns möjlighet att inge klagomål till Datainspektionen. Kontaktuppgifter till dataskyddsombudet på Karlstads universitet är dpo@kau.

Intresseanmälan sker muntligt, eller till: lindboma03@student.kau.se eller emellind108@student.kau.se

Kontaktuppgifter vid frågor

Emelie Lindman, kontakt via e-post: emellind108@student.kau.se Linda Boman, kontakt via e-post: lindboma03@student.kau.se

Handledare i arbetet är universitetslektor Peter Carlman. Kontakt via e-post:

peter.carlman@kau.se

41

BILAGA 2

Intervjuguide

Task:

- Utövas planerad fysisk aktivitet eller rörelse i förskolan? På vilket sätt?

- Kan du beskriva hur barnen utmanas efter sin förmåga i fysisk aktivi-tet?

Authority:

- Hur skulle du beskriva barnens inflytande i den fysiska aktiviteten?

Recognition:

- Hur skulle du beskriva hur du uppmuntrar till fysisk aktivitet och på vilket sätt du bekräftar eller berömmer det?

Grouping:

- Hur tänker du vid gruppindelning i en planerad fysisk aktivitet?

- Grupperar du de som är lika i sin förmåga eller olika? Hur och varför just så?

Evaluation:

- Hur kan barnen själva ta del av sin egen utvecklingsprocess och kun-skapsinhämtning inom rörelse och fysisk aktivitet? Kan vara bra att ge ett exempel.

Time:

- Hur anpassas tempot i instruktioner och aktivitet efter barnens olika förutsättningar?

Miljö:

- Hur arbetar du för att skapa en stimulerande miljö som motiverar till rörelse?

- Vad anser du behövs, eller vad skulle du vilja förändra, för att skapa den ultimata miljön för att öka motivation till rörelse?

42

BILAGA 3

Samtyckesblankett

Samtycke till att delta i studien:

Syftet med rörelse i förskolan samt hur motivation till rörelse främjas.

Jag har skriftligen informerats om studien och samtycker till att delta. Jag är medveten om att mitt deltagande är helt frivilligt och att jag kan avbryta mitt deltagande i studien utan att ange något skäl.

………..

Underskrift

……… ………..

Namnförtydligande Ort och datum

Kontaktuppgifter:

Emelie Lindman, kontakt via e-post: emellind108@student.kau.se Linda Boman, kontakt via e-post: lindboma03@student.kau.se

Handledare i arbetet är universitetslektor Peter Carlman.

Kontakt via e-post: peter.carlman@kau.se

Related documents