Makroekonomiska förutsättningar och beslut och beslut

Skillnaden mellan utfallet och de beräknade ut-gifterna i den ursprungliga statsbudgeten, som fastställdes av riksdagen den 19 december 2008, redovisas i tabell 5.18.

Utfallet för statsbudgetens utgifter m.m. blev 106,8 miljarder kronor högre än i den ursprung-liga statsbudgeten. Denna skillnad delas i detta avsnitt upp i tre kategorier: skillnad till följd av förändrade makroekonomiska förutsättningar,

skillnad till följd av beslut och skillnad till följd av övriga förklaringsfaktorer.

Tabell 5.18 Skillnad mellan utfall och statsbudget för 2009 Miljarder kronor

Totalt Makro-

förutsätt-ningar Beslut Övrigt² Utgiftsområden,

exklu-sive räntor¹ 12,2 5,5 22,6 -15,9 Statsskuldsräntor m.m. 2,6 -3,6 5,1 1,1 Myndigheters m.fl. in-

och utlåning i RGK³ 92,0 0,9 98,3 -7,2 Statsbudgetens

utgif-ter m.m. 106,8 2,8 126,0 -22,0

1 Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket.

2 Under Övrigt för Utgiftsområden, exkl. räntor ingår förändring av anslagsbe-hållningar enligt ursprunglig statsbudget.

3 RGK:s nettoutlåning och posten Kassamässig korrigering.

Skillnader till följd av den makroekonomiska ut-vecklingen

Förändrade makroekonomiska förutsättningar medförde att utgifterna blev 2,8 miljarder kronor högre än i statsbudgeten. De makroekonomiska förutsättningarna redovisas i tabell 5.19.

Tabell 5.19 Makroekonomiska förutsättningar Miljoner kronor

SB

2009 Utfall

2009 Utfall-SB

2009 Utfall 2008 Procentuell förändring

från föregående år:

BNP (fp) 1,3 -4,9 -6,2 -0,2 KPI (årsgenomsnitt) 2,4 -0,3 -2,7 3,4 Antal sysselsatta,

16-64 år 0,0 -2,3 -2,3 0,9

Nivåer:

Öppen arbetslöshet,

16-64 år, procent¹ 4,7 6,5 1,8 4,6 Personer i åtgärder,

procent av fp=fasta priser, SB=Statsbudget.

1 Exklusive heltidsstuderande arbetssökande

2 Regeringens prognos i SB avser 6-månaders ränta

Utgifterna för statsskuldsräntor blev 3,6 miljarder kronor lägre, främst på grund av lägre marknadsräntor än beräknat (se vidare av-snitt 5.4.26).

Utfallet för utgiftsområden exklusive utgifts-område 26 Statsskuldsräntor m.m. blev 5,5 miljarder kronor högre till följd av den mak-roekonomiska utvecklingen. Högre arbetslöshet samt betydligt fler personer i arbetsmarknads-politiska program ökade utgifterna med 4,7 miljarder kronor.

Skillnader till följd av beslut

Statsbudgetens totala utgifter blev 126,0 miljarder kronor högre till följd av beslut.

Den stora skillnaden under Myndigheters m.fl.

in- och utlåning i Riksgäldskontoret förklaras i huvudsak av Riksbankens lån på 95,3 miljarder kronor för att fylla på valutareserven. Riksban-ken lånade under den finansiella krisen ut ameri-kanska dollar till svenska banker, ingick så kal-lade swap-avtal med centralbankerna på Island, Lettland och Estland samt utökade engage-mangen i Internationella valutafonden (IMF).

Vidare utbetalades ett kapitaltillskott (nyemis-sion) till Nordea på 5,6 miljarder kronor.

Utfallet för utgiftsområden, exklusive utgifts-område 26 Statsskuldsräntor m.m., blev till följd av beslut 22,6 miljarder kronor högre än beräk-nat i statsbudgeten och den största skillnaden återfinns under utgiftsområde 25 Allmänna bi-drag till kommuner. Lågkonjunkturen har slagit hårt mot kommunernas och landstingens finan-ser. För att minimera risken för uppsägningar inom sektorn och därmed risk för försämrad kvalitet i den sociala välfärden fick kommuner och landsting ett kraftigt ökat ekonomiskt stöd från staten. Hälften av tillskottet på 14 miljarder kronor tilldelades i vårtilläggsbudgeten och hälften i hösttilläggsbudgeten. Enligt beslut ökade ålderspensionsavgifterna på arbetsmark-nadsområdet med 1 miljard kronor och ett ka-pitaltillskott till SAS ökade utgifterna med 1,3 miljarder kronor. På tilläggsbudget anvisades 1,6 miljarder kronor till utgiftsområde 4 Rättsvä-sendet.

Från 2009 anslagsavräknas myndigheternas förvaltningsutgifter kostnadsmässigt. Över-gångseffekten belastade 2009 ett särskilt anslag inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

med 5,1 miljarder kronor och betalas under 2009–2013 till myndigheternas räntekonton un-der Riksgäldskontoret nettoutlåning. Betal-ningen till räntekontot 2009 uppgick till 3,2 mil-jarder kronor medan utbetalningar gjordes på 2,2 miljarder kronor. Skillnaden mellan beloppen beror på att Försvarsmakten inte fått samtliga

anslagsmedel utbetalde under året, vilket ledde till en kassamässig korrigering på 1,9 miljarder kronor. Posterna är sammanlagt neutrala för statsbudgetens saldo.

Skillnader till följd av övriga orsaker

Statsbudgetens totala utgifter minskade till följd av övriga orsaker med 22,0 miljarder kronor jämfört med ursprunglig statsbudget.

Utgifterna för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp blev 4,8 miljarder kronor lägre. Det beror främst på att antalet sjukpenningdagar blev lägre än vad som beräknades i statsbudgeten.

För utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap blev utfallet 1,5 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten.

För utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev utfallet 2,7 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten, bland annat för att me-del för tandvårdsförmåner inte utnyttjats fullt ut.

I kapitel 6 Utfall per utgiftsområde m.m. finns detaljerade kommentarer till skillnaden mellan utfall och anvisat belopp i den ursprungliga statsbudgeten.

5.3.2 Sammanfattning

Skillnaderna per utgiftsområde i förhållande till anvisade medel redovisas i tabell 5.20.

En större förbrukning än totalt anvisade me-del kan finansieras genom att myndigheterna ut-nyttjar ingående anslagssparande eller anslags-kredit eller genom att regeringen beslutar om s.k. medgivet överskridande.

Statsbudgetens utgifter m.m. uppgick till 885 673 miljoner kronor och blev därmed 106 797 miljoner kronor (13,7 procent) högre än beräkningen i den ursprungliga statsbudgeten. I förhållande till totalt anvisat (statsbudget och tilläggsbudget) blev utgifterna 67 555 miljoner kronor högre. Riksgäldskontorets nettoutlåning som inte tas upp på tilläggsbudget blev 93 638 miljoner högre än totalt anvisat, framför-allt med anledning av lån till Riksbanken på 95 252 miljoner kronor för att återställa valutare-serven. Utgifterna för de 27 utgiftsområdena blev 781 270 miljoner kronor, vilket är 14 822 miljoner kronor (1,9 procent) högre än i beräkningen i statsbudgeten. Samtidigt blev det 24 321 miljoner lägre än totalt tilldelat. Summa utgifter för utgiftsområden, exklusive

utgiftsom-råde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev 12 230 miljoner kronor högre än i statsbudgeten.

Utfallet för utgiftsområdet 25 Allmänna bi-drag till kommuner uppgick till 81 589 miljoner kronor, vilket är 14 550 miljoner kronor högre jämfört med beräkningen i statsbudgeten. Ök-ningen hänförs framför allt till ett tillfälligt kon-junkturstöd till kommuner och landsting för att upprätthålla grundläggande välfärdstjänster i kommunsektorn och dämpa nedgången i syssel-sättningen inom sektorn samt åtgärder för att minska effekterna på den ordinarie hälso- och sjukvården i anslutning till influensaepidemin.

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv uppgick till 60 620 miljoner kronor, vilket är 4 674 miljoner kronor mer än beräknat i stats-budgeten. Arbetslösheten och därmed utgifterna för arbetslöshetsersättningen blev högre än vad som beräknades i statsbudgeten. Utgiftsområde 26 Statsskuldräntor m.m. uppgick till 36 463 miljoner kronor, 2 592 miljoner högre än anvisat på statsbudgeten. Orsaken till det högre utfallet är övergångseffekter i samband med införandet av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter. Ett anslag för övergångseffekterna anvisades endast med ett formellt belopp på 1 miljon kronor. Utfallet på detta anslag blev 5 107 miljoner kronor, 5 106 miljoner mer än anvisat på statsbudgeten.

Räntor på statsskulden uppgick till 31 143 miljoner kronor, vilket är 2 557 miljoner kronor lägre än anvisat på statsbudgeten.

Både antalet sjukpenningdagar och medeler-sättningen per nettodag blev lägre än budgeterat, vilket bidrog till att utgiftsområde 10 Ekono-misk trygghet vid sjukdom och handikapp blev 3 958 miljoner lägre än statsbudgeten. Även ut-giftsområde 6 Försvar och samhällets krisbered-skap blev lägre än beräknat. Utfallet uppgick till 42 106 miljoner kronor vilket är 2 601 miljoner kronor lägre än beräknat. Utgifterna för de internationella insatserna har blivit lägre än beräknat i statsbudgeten då reserver inte behövt utnyttjas och t.ex. transport- och drivmedelskostnader samt löner blev lägre än beräknat.

Utöver den vanliga vårtilläggsbudgeten och hösttilläggsbudgeten har riksdagen beslutat om ytterligare två tilläggsbudgetar under 2009. I Fi-nansutskottets betänkande 2008/09:FiU18 anvi-sades 1 198 miljoner kronor för åtgärder för jobb och omställning. I Finansutskottets betänkande 2008/09:FiU40 anvisades 1 300 miljoner kronor för att regeringen för statens räkning skulle kunna delta i nyemission i SAS AB.

Tabell 5.20 Statsbudgetens utgifter m.m.2009 Miljoner kronor

Statsbudget

Tilläggs-budget Totalt anvisat Utfall Skillnad mot

statsbudget Skillnad mot totalt anvisat UO 1 Rikets styrelse 12 373 211 12 583 12 152 -221 -432

UO 2

Samhällsekonomi och

finansförvalt-ning 11 900 58 11 958 12 006 1106 48

UO 3 Skatt, tull och exekution 9 460 51 9 511 9 434 -25 -76 UO 4 Rättsväsendet 32 624 1 572 34 197 33 645 1 020 -552 UO 5 Internationell samverkan 1 643 215 1 858 1 815 172 -43

UO 6

Försvar och samhällets

krisbered-skap 44 707 16 44 724 42 106 -2 601 -2 617 UO 7 Internationellt bistånd 30 109 -322 29 788 29 600 -509 -188 UO 8 Migration 5 899 299 6 198 6 521 622 323

UO 9

Hälsovård, sjukvård och social

om-sorg 54 807 982 55 790 53 065 -1 742 -2 725

UO 10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

handikapp 113 927 950 114 877 109 969 -3 958 -4 908 UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 42 456 42 456 42 304 -152 -152

UO 12

Ekonomisk trygghet för familjer och

barn 68 466 68 466 68 080 -386 -386

UO 13 Integration och jämställdhet 5 473 5 473 5 332 -141 -141 UO 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 55 946 12 673 68 618 60 620 4 674 -7 999 UO 15 Studiestöd 21 452 329 21 781 21 022 -430 -759 UO 16 Utbildning och universitetsforskning 50 189 164 50 353 49 263 -926 -1 090

UO 17

Kultur, medier, trossamfund och

fri-tid 10 287 5 10 292 10 269 -18 -23

UO 18

Samhällsplanering, bostads- försörj-ning, byggande samt

konsumentpoli-tik 1 677 135 1 812 1 906 228 94

UO 19 Regional tillväxt 3 502 3 502 3 204 -298 -298 UO 20 Allmän miljö- och naturvård 5 338 -6 5 332 5 161 -176 -170

UO 21 Energi 2 811 1 2 813 3 045 234 233

UO 22 Kommunikationer 40 223 1 861 42 084 40 573 350 -1 511

UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med

an-slutande näringar 17 573 104 17 678 16 369 -1 205 -1 309 UO 24 Näringsliv 5 186 1 363 6 549 6 565 1 378 15 UO 25 Allmänna bidrag till kommuner 67 039 14 548 81 587 81 589 14 550 2 UO 26 Statsskuldsräntor m.m. 33 871 33 871 36 463 2 592 2 592 UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 19 878 3 933 23 811 19 192 -686 -4 619 Förändringar anslagsbehållningar -2 371 -2 371 2 371 2 371

Summa 766 448 39 143 805 591 781 270 14 822 -24 321

Riksgäldskontorets nettoutlåning 11 036 11 036 104 674 93 638 93 638 Kassamässig korrigering 1 392 1 392 -270 -1 662 -1 662 Summa statsbudgetens utgifter m.m. 778 876 39 143 818 019 885 673 106 797 67 655 Anm.: Med statsbudgeten avses här den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2008, exkl. tilläggsbudget.

5.3.3 Indragningar

Enligt 8 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten får regeringen besluta att medel på ett anvisat an-slag inte ska användas, om detta är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska skäl. Under 2009 har det gjorts indragningar av anslagsmedel uppgående till totalt 30 741 miljoner kronor. Det är en ökning med 5 232 miljoner kronor jämfört med 2008. Med anledning av övergångseffekter av kostnadsmäs-sig anslagsavräkning drogs 2 238 miljoner kronor in på totalt 167 anslag. De 29 största indragning-arna svarar för 88 procent av totalbeloppet under 2009. I tabell 5.21 särredovisas samtliga indrag-ningar som är större än 100 miljoner kronor.

Den största indragningen uppgick till 9 574 miljoner kronor och avser räntor på stats-skulden. Den näst största indragningen uppgick till 4 196 miljoner kronor och avser bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Båda dessa indragningar avser indragning av anslags-sparande. De största indragningarna med anled-ning av övergångseffekter av kostnadsmässig an-slagsavräkning har gjorts på anslagen för För-bandsverksamhet och beredskap med 416 miljoner kronor, Polisorganisationen med 341 miljoner kronor, Försäkringskassan med 298 miljoner kronor och Vidmakthållande, av-veckling m.m. av materiel och anläggningar med 229 miljoner kronor.

Tabell 5.21 Indragningar 2009 Miljoner kronor

Anslag 03 01 003 Tullverket 117

04 01 001 Polisorganisationen 343 06 01 001 Förbandsverksamhet och beredskap 570

06 01 004

Vidmakthållande, avveckling m.m. av

materiel och anläggningar 230 06 06 02 2008 Materiel och anläggningar 105 07 01 001 Biståndsverksamhet 176 08 01 002 Ersättningar och bostadskostnader 105 09 01 004 Tandvårdsförmåner m.m. 1 364 09 02 009 Insatser för vaccinberedskap 216

09 05 001

Stimulansbidrag och åtgärder inom

äldrepolitiken 610 10 01 001 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 2 620 10 01 002 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 1 437 10 01 004 Arbetsskadeersättningar m.m. 226 10 02 001 Försäkringskassan 299 11 01 001 Garantipension till ålderspension 265

13 01 002

Kommunersättningar vid

flyktingmot-tagande 1 061

14 01 001

Arbetsförmedlingens

förvaltningskost-nader 143

14 01 002

Bidrag till arbetslöshetsersättning och

aktivitetsstöd 4 196

14 01 003

Kostnader för arbetsmarknadspolitiska

program och insatser 851 14 01 011 Bidrag till lönegarantiersättning 320 15 01 002 Studiemedel m.m. 1 131

16 01 005

Utveckling av skolväsende,

förskole-verksamhet och skolbarnsomsorg 108

16 01 010

Fortbildning av lärare och

förskoleper-sonal 240

16 02 009

Stockholms universitet:

Grundutbild-ning 103 16 02 027 Mittuniversitetet: Grundutbildning 106

18 34 01 2003

Stöd till lokala investeringsprogram för

ekologisk hållbarhet 117 22 02 003 Grundläggande betaltjänster 124

23 01 012

Intervention och exportbidrag för

jord-bruksprodukter 445 26 01 001 Räntor på statsskulden 9 574

Övriga indragningar 3 540

Summa 30 741

5.3.4 Överskridanden

In document Regeringens skrivelse 2009/10:101. Årsredovisning för staten 2009 (Page 148-153)