21. Men in the post-factual world – masculinity revisited Kristofer Hansson1
1 Department of Arts and Cultural Sciences, Lund University, Sweden
The psychological term ‘Individual crisis’ was introduced in Sweden in the late 1960s. Too have a crisis was framed as natural and also meaningful in order to psy-chologically grow as a human being. Rather fast it became a term used in many differ-ent contexts. In movies and novels the term was used to describe the meaning of men in
Parallel to this development, a societal challenge also seems to occur where it were debated that men should be more engage in household chores and childcare. The men of the home. Men should now develop a Self that had a more ‘soft side’. But the criti-cism did not wait, and it was debated if the Swedish manhood was in a crisis. The term
‘velor dad’ was coined as a criticism against a soft and compassionated manhood that have lost the ability to be a solid guide for the family.
In this paper I am analysing how the world ‘crisis’ can be used as a keyworld (Williams 1976) to methodological analyse how discourses of masculinities came to matter in the 1970s. This will also be my empirical starting point to theoretically discus how crisis became central for ‘shaping of the private Self’ (Rose 1990).
21. Men in the post-factual world – masculinity revisited
1
1 Åbo Akademi, Nordic Folkloristics, Åbo Finland
Lately the notion of boyhood and masculinity have been elevated into pub-lic discourse in Scandinavia and worldwide. Issues of how boys ‘become men’ have
literary scrutiny (Göra Män, Söderlund 2015). Through issues like ‘gamer gate’ and
‘Wheaton’s law’, and the recent #meetoo twitter uprising the issue of ‘boys become men’, have gained an acute relevance in the public eye. At the same time, through examples such as gamer gate and ‘Wheatons Law’, one can see an apparent regression of masculinity into boyhood, based on post factual assumptions and affective
investment (Grossberg 1992).
The proposed paper aims to discuss my post-doc project, the aim of which is to do an analysis of qualia constructs (Herman 2009) in men’s re-telling of their childhood. The have a particular experience” (Herman 2009, 144). The paper will present the project aim and narratologic framework, and ponder the ethnographic/folkloristic questionnaire and method to combat post factual phenomena in the interpretation of boyhood and masculinity.
By analyzing men’s re-telling of their experience of boyhood, one can see how hood is created and upheld by affect and emotions. By discussing the qualia of boy-hood, one can shed light upon the relation of boyhood to masculinity and creation of meaning in masculine identity in the Nordic countries today.
21. Men in the post-factual world – masculinity revisited
1
1 Lund University, Department of Arts and Cultural Sciences, Division of Ethnology, Lund, Sweden
Extensive research show that news narratives of rape perpetuate myths and stereotypes about rape, rapists and rape victims. Though undoubtedly stereotype, it is argued in this paper that these narratives are charged with cultural meaning that is
par -essary relate to rape. The aim is to discuss how news narratives of rape are intertwined, or co-produced, with those societal threats or otherwise morally questioned phenome-non that are discursively dominating a certain time – in this case the HIV, the Internet, and the Cosmetic Surgery Industry. Empirically the paper draw from news reports on news reports independently named the rapist “the HIV-man”; secondly, also from the
90s, the case of the so called “Alexandra-man” who used the Internet to get in contact with numerous young women by pretending to be a woman himself; and thirdly a case from 2000s where the rapist was denominated “the Plastic Surgeon” in the extensive news reports. In her work on the emotionality of texts, Sara Ahmed writes that texts can be seen as performative in the sense that they, through the metonymic sticking of signs, materialize emotions. In this sense the paper will elaborate the processes of materializ-ing emotions about HIV, Internet and Cosmetic Surgery in the form of rape coverage, the Alexandra-man and the Plastic Surgeon.
Open panel
39. Other / Free
1
1 Åbo Akademi, Nordisk etnologi, Åbo, Finland
-lades både via ett etablerat informantnätverk och via en webbenkät. I materialet fram-kommer de osystematiska och pluralistiska sidorna hos lokala cykelkulturer och hur människor cyklar i marginalen av bilsamhället både i städer och på landsbygden. Fram-trädande i frågelistmaterialet är att svaren insamlade via webben och svaren insamlade via informantnätverket verkar tillhöra olika genrer.
Genom en närläsning av frågelistmaterialet undersöks informanternas erfarenhetsvärld genom att leta efter motsägelser och förändringspunkter. En framträdande intressepunkt i materialet är att både människor som brukar cykeln i sin vardag och människor som inte cyklar, eller beskriver sig som “bilister”, har besvarat frågelistan. Varför ventilerar människor som huvudsakligen använder bil som fortskaffningsmedel sina känslor, både negativa och positiva, om cykling i en frågelista fokuserad på vardagscykling? Vilken sorts kunskap kan detta frågelistmaterial ge om cyklingens känslolandskap?
39. Other / Free Karin Högström1
1 Stockholms universitet
Att hälsa med ett lagom fast handslag och samtidigt möta den andres blick framställs som det självklara, säkra och ”naturliga” alternativet i möten med okända människor och i viktiga sammanhang som anställningsintervjuer. Uppfattningar om hur vi bör bete oss i mötet med andra varierar dock i olika sociala miljöer, och förändras över tid. Handslaget har vid en viss tidpunkt betraktats som en närgången nymodighet.
Det är inte heller alltid i överensstämmelse med samtida ideal och traditioner. Det
gäller bland annat vissa av de sociala och kulturella kontexter som nyanlända immi-granter fostrats in i.
Att ta i hand på rätt sätt är en färdighet som kan behöva tränas in, särskilt för den som söker inträde i nya sociala sammanhang. Handslagets korrekta utförande lärs ut på kurser och beskrivs i etikettböcker. Utifrån exempel från kurser (Arbetsförmedlingen och SFI) och några etikettböcker (nedslag från 1800-tal till 2000-tal) diskuterar denna presentation hur handslaget uppfattas i olika historiska och sociala kontexter, och hur ett korrekt handslag beskrivs och lärs ut.
Vilka beteenden som framstår som självklara i olika kontexter säger något om normer intryck i det sociala livet. Vilka tar på sig lärarrollen? Hur förhåller de sig till de normer de lär ut, och hur tilltalas kursdeltagarna och de presumtiva läsarna? Detta kan ge in-blick i maktförhållanden och syn på auktoritet i olika sociala och historiska kontexter.
39. Other / Free Jørgen Burchardt1
1 Danmarks Tekniske Museum
Rige europæiske lande har de seneste år måtte forholde sig til fremmede kulturer med tilhørende religiøse aspekter. Terrorisme og religiøst baserede borgerkrige tæt på Europa har tvunget os til at tage stilling til forhold omkring fremmede religioner.
Der refereres i mange forbindelser til imamer som centrale personer for en politisk ra-dikalisering.
Måske overser vi folketroen, hvis form og styrke kan være forudsætningen for den litur-kultur og en moderne litur-kultur. Stats- og samfundsdannelsen har i århundreder bygget på eu-ropæisk religion og kultur, men stadig ligger den oprindelige kultur dybt i mennesker. Trods mange århundreders dominans af et katolsk ledet styre, er denne folketro stadig stærk.
Præsentationen vil anskueliggøre problemstillingen ved at vise nye ritualer omkring og der er i de seneste årtier opstået en alternativ begravelseskultur, hvor familier søger at behandle de afdødes sjæle efter gamle indianske traditioner. Ritualerne står stærkt i
Sy-ger for afdødes sjæle, animitaer, tæt på ulykkesstedet og vedligeholdt af familie. De små bygningsværker accepteres af myndighederne, og den katolske kirke forholder sig passiv.
Den folkelige forankring fremgår tydeligt af gravstederne med et stærkt islæt af folkekunst udsmykket med personlige kendetegn i tilknytning til selve ulykken – en lastvognschauffør får eksempelvis en model af sit køretøj.
Danmarks Tekniske Museum.
-39. Other / Free
Karin Salomonsson1
1 Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet, Lund
Trots alla goda skäl som talar för en övergång till en hållbar, delande eller kollaborativ ekonomi är skepsisen fortfarande stor inför att hyra, låna, byta, ge bort eller gratis få varor och tjänster. Miljömässiga, sociala och ekonomiska fördelar kan lätt räknas upp och är svåra att invända emot. Statliga och kommunala initiativ, liksom kommersiella företag, förespråkar delandet som en framtidsmodell. Storskaliga projekt för stadsplanering, liksom småskaliga, lokalt förankrade initiativ försöker på olika sätt implementera och sprida budskapet att ”dela mera”. Många säger sig vilja dela, men gör det trots allt inte. Varför är det så?
Jag studerar för närvarande en av delandets mikropraktiker, nämligen lån av prylar och pengar, både mellan privatpersoner och genom organisationer och företag. Syftet är att öka förståelsen för de sociala processer och den kulturella mening som får konsekvenser för praktiker, materialitet, normer, värderingar och makt som är förknippat med delande.
Förutom att studera olika lånesituationer och låneberättelser, är det nödvändigt att lyfta fram olika performativa tolkningar av fenomen som individualism, privatliv, gemenskap, social status och distinktion och vilka konsekvenser dessa kan få för uppfattningar kring
-miska, och att lånande i en kollaborativ ekonomi fortfarande riskerar att associeras med fattigdom snarare än ett ideologiskt ställningstagande.
Rethinking Heritage and Why It Still Matters so Much 1
Lizette Gradén1 2
1 Lund University, Division of Ethnology
2 Lund Univeristy, Division of Ethnology
2018 is the “European Year of Heritage” by the European Commission. As part of this celebration of heritage, the commission encourages the citizens of the EU is to do that by placing the concept of heritage, and how it is used, into a critical cultur-al perspective. Many of the groundbreaking texts that are still commonly referred to in -blatt-Gimblett, Barbro Klein, David Lowenthal and others, still inform our understand-ing of heritage. From these scholars we have learned that heritage involves processes through which the past is re-framed to meet the needs of the present. Heritage, after all,
“is made, not found” as Kirshenblatt-Gimblett argued (1998).
It’s hard to disagree. However, much has happened in the world since the 1990s. What new perspectives on heritage have developed, or need to be developed? In what ways have contemporary political processes, neoliberal market forces, and identity politics of the 21st century affected understandings of heritage? Has this changing context affect-ed the manner in which people invoke heritage and allow it “to play out in their daily lives” to paraphrase the European Commission’s words above?
This session invites papers (in English as well as the Scandinavian languages) that ad-dress aspects of tangible, intangible and natural heritage, and which strive to push the concepts in new directions.