Svenska företag konkurrerar med andra länders företag på både export- och hemmamarknaderna. Tabell 5.20 belyser bland annat den geografiska inriktningen av Sveriges utrikeshandel med varor januari–september 2014.
De fem största exportmarknaderna var i nämnd ordning Norge, Tyskland, Storbritannien, Danmark och Finland. Tillsammans var dessa fem länder mottagare av knappt 42 procent av den svenska varuexporten. Motsvarande andel för euroområdet var 39 procent och för EU 59 procent. De fem viktigaste importländerna var Tyskland, Norge, Nederländerna, Danmark och
Storbritannien.
Tabell 5.20 Utrikeshandeln med varor (jan–sept 2014) i procent Exportvikter Importvikter Förändring export
2014/2013
Förändring import 2014/2013
Tyskland 10,2 17,1 3 5
Frankrike 4,4 4,4 -3 18
Italien 2,4 3,0 9 7
Belgien 4,6 3,9 -5 8
Finland 6,9 5,1 1 -2
Nederländerna 5,0 7,7 0 12
Spanien 1,8 1,4 9 14
Euroländer 38,8 48,7 2 7
Danmark 7,0 7,4 9 -4
Storbritannien 7,2 6,3 12 14
Polen 2,9 3,2 15 7
Övriga EU-länder 2,6 3,2 9 15
EU, totalt 58,6 68,8 4 7
Övriga Europa 15,2 15,3 -1 6
Därav: Norge 10,4 8,4 1 -3
Ryssland 1,9 5,1 -3 24
Norden 24,4 20,9 3 -3
Nordamerika 7,6 2,8 11 -7
Därav: USA 6,8 2,5 13 -8
Central-och Sydamerika
2,1 1,3 -8 -1
Asien 11,9 10,0 -2 8
Därav: Japan 1,3 0,9 -4 7
Kina 3,5 4,5 2 13
Indien 0,9 0,5 9 10
BRIC 7,3 10,5 1 18
Övriga länder 4,6 1,9 7 9
Totalt 100,0 100,0 3 6
Källa: SCB
USA och Asien är viktigare som marknader för svensk export än som exportörer till Sverige, medan motsatt förhållande gäller för i synnerhet Tyskland, Nederländerna och Ryssland.
Som framgår av diagram 5.18 har det skett tydliga förskjutningar i handels-mönstren det senaste decenniet. Storbritannien och USA har minskat avsevärt i betydelse som mottagare av svensk export. Den sammanlagda exportandelen för dessa bägge länder har de senaste dryga 15 åren sjunkit från cirka
20 procent till 14 procent. Under 2014 ökade dock exporten till USA med
13 procent och med 12 procent till Storbritannien. Ökningen kan troligen förklaras både av en starkare konjunktur i dessa bägge länder och av en försvagning av kronan mot dollarn och pundet.
Även de krisdrabbade GIIPS-länderna (Grekland, Italien, Irland, Portugal och Spanien) har minskat i betydelse som exportmarknader från drygt 8 procent före finanskrisen 2008 till cirka 5 procent 2012. Även här har nedgången planat ut under senare tid och med undantag för Grekland steg exporten till dessa länder mer än den totala exporten 2014.
Diagram 5.18 Procentuell andel av Sveriges export till vissa länder och länderområden
Källa: SCB
Exporten till närområdet i Norden har ökat i betydelse jämfört med läget i början av 2000-talet. Det är i synnerhet Norge som blivit en viktigare exportmarknad. Under 2014 stagnerade dock exporten till såväl Norge som Finland, medan exporten till Danmark ökade i relativt god takt. Exportandelen till BRIC-länderna, det vill säga Brasilien, Ryssland, Indien och Kina, har mer än fördubblats det senaste decenniet. En svag utveckling i exporten till Ryssland och Brasilien innebar att exporten till BRIC-länderna bara ökade marginellt 2014. Importen från BRIC-länderna fortsatte dock att öka i snabb takt.
Kina världens största ekonomi 2014
Under 2014 beräknas Kina ha kommit ikapp och passerat USA som världens största ekonomi och 2015 bedöms Kina även ha gått om EU (diagram 5.19).
Under 2014 svarade såväl Kina som USA för drygt 16 procent av global BNP.
Motsvarande andelar i början av 2000-talet var 7 procent för Kina och 21 procent för USA. Andelarna baseras på att faktisk BNP korrigeras för ländernas prisnivåer för att ge ett mått på vilken köpkraft en viss inkomst ger.
Eftersom en given inkomst uttryckt i dollar ger väsentligt högre köpkraft i Kina än i USA på grund av Kinas lägre prisnivå kommer den köpkraftskorrigerade BNP-nivån i Kina att bli väsentligt högre än den okorrigerade nivån. Detta innebär också att den snabba tillväxten i Kina och andra framväxande ekonomier får ett större genomslag i global tillväxt om man använder köpkraftskorrigerade siffror än om beräkningen görs okorrigerat för olika prisnivåer.
GIIPS Tyskland Storbritannien BRIC Norden USA 25,0
22,5 20,0 17,5 15,0 12,5 10,0 7,5 5,0 2,5
25,0 22,5 20,0 17,5 15,0 12,5 10,0 7,5 5,0
1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2,5
Diagram 5.19 Andelar av global ekonomi, köpkraftskorrigerat, procent
Källa: IMF, World Economic Outlook October 2014
Sålunda har den globala ekonomin växt med 3,9 procent de senaste 15 åren i köpkraftskorrigerade termer medan motsvarande ökning utan korrigering är 2,7 procent. Den första siffran är mest relevant om man ska beskriva den globala inkomstutvecklingen, men när det gäller utrikeshandeln är den andra siffran mer intressant. Kineserna måste betala sin export i faktiska dollar oberoende av prisnivån i Kina. Den snabba tillväxten i Kina har ändå medfört att den
kinesiska marknaden blivit allt viktigare de senaste 15 åren (diagram 5.20).
Diagram 5.20 Export till Kina, andel av total varuexport, procent
Källa: Macrobond
Svensk export till Kina har vuxit jämförelsevis långsamt Vid millennieskiftet gick en förhållandevis stor andel av Sveriges export till Kina om man jämför med andra länder. Ser man till Kinaexportens andel 2013 låg Sverige däremot ganska nära genomsnittet av de länder som ingår i diagram 5.28. Därmed har de flesta jämförbara länder ökat sin exportandel till Kina mer än Sverige. Till exempel gick drygt 6 procent av den tyska
0 5 10 15 20 25
Kina USA EU
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
0 1 2 3 4 5 6 7 8
2000 2013
Belgien Schweiz
Neder länderna Sverige
Danmar k
Norge
Tyskland Italien
Frank rike
Finland Österrik
USA e
varuexporten till Kina 2013. Motsvarande andel för Sverige var 3,6 procent, trots att Sverige hade en högre andel än Tyskland år 2000.
Den svenska varuexporten till Kina domineras av maskiner och transportmedel som utgjorde knappt hälften av exportvärdet 2013. Andra viktiga exportvaror är papper, järn och stål samt läkemedel. Sammansättningen av exporten till Kina har genomgått en relativt dramatisk förändring under 2000-talet. Det gäller framför allt teleprodukter som i början av 2000-talet stod för hälften av varuexporten medan motsvarande andel 2013 bara var några procent. Den kraftiga nedgången i exporten av teleprodukter är en viktig förklaring till att Kinas andel av svensk export ökat förhållandevis långsamt. Samtidigt har exporten av andra produkter som läkemedel och medicinska produkter ökat kraftigt, liksom till exempel fordon.
Kinas andel av den svenska exporten lär även fortsättningsvis öka. En successivt något lägre kinesisk tillväxt, som dessutom drivs mindre av investeringar och export när Kinas ekonomi styrs om till mer konsumtions-driven tillväxt, talar dock för att Kinas andel av svensk export ökar i långsammare takt framöver.