8.1. Marknadsaspekter
Onekligen finns i det här demonstrerade fjärrvärmehuset intressanta aspekter som inbjuder till en marknadsintroduktion och därmed bredare användning. En del åtgärder kan betraktas som konvertering från elanvändning till värmeanvändning och kan således karakteriseras som energieffektiviseringsåtgärder. Andra delar är mera av typen lyxkonsumtion, vars användning bör ses som en ökning av levnadsstandarden. I vilken mån dessa ska få en bredare användning bör avgöras av användaren med hänsyn till eventuella miljöpolitiska restriktioner.
8.1.1. Vitvaror
En första kategori utgör vitvaror. Vitvarorna disk- och tvättmaskiner kan anses vara så pass spridda att de flesta människor har tillgång till dem. Enligt statistik från SCB [19]
är det dock endast ca 74 % av alla personer över 16 år som har tillgång till egen tvättmaskin och 60 % till egen diskmaskin. Om man vidare antar antalet samboende över 16 år i samma lägenhet till 2, så borde det finnas ca 2,1 miljoner diskmaskiner och 2,7 miljoner tvättmaskiner i Sverige. Beträffande fördelningen mellan småhus och flerbostadshus antar vi att disk- och tvättmaskiner är något högre representerade i småhus men något mindre vanliga i flerbostadslägenheter. Vi uppskattar således fördelningen av diskmaskiner till ca 1,3 miljoner i småhus och 0,8 miljoner i
flerbostadslägenheter. Beträffande tvättmaskiner så tycker vi att det är rimligt att anta att 90 % av småhusen har tvättmaskin. Detta innebär ca 1,9 miljoner tvättmaskiner i småhus och 0,8 miljoner i flerbostadsfastigheternas lägenheter. Därtill kommer de gemensamma tvättmaskinerna i bostadshusens tvättstugor, uppskattningsvis 200 000, vilket ger en total potential på ca 2,9 miljoner tvättmaskiner. Dessa siffror är ca 0,6 miljoner resp 1,0 miljon högre än vad som anges i IVAs rapport ”Energianvändning i bebyggelsen för disk- resp tvättmaskiner” [20], men vi antar att våra siffror är rimliga.
Torkskåp och torktumlare är däremot inte så utbredda, de ingår knappast i lägenhets-utrustningen, men väl i gemensamma tvättstugor och uppskattningsvis i 30 % av alla småhus, totalt alltså runt 0,8 miljoner enheter.
En grov uppskattning skulle alltså vara att det finns en betydande potential för fjärr-värmedrivna disk- och tvättmaskiner. Låt oss, för att förenkla diskussionen, anta att bådadera kan installeras i 400 000 fjärrvärmeanslutna småhus. Vidare ansluts i fjärrvärmeanslutna flerfamiljsbostäder (70 % av lägenheterna värms med fjärrvärme) ca 500 000 disk- resp tvättmaskiner. Eftersom det handlar om moderna maskiner är fjärrvärmepotentialen för båda maskinerna sammanlagt (400 kWh per maskinpar och år) runt 360 GWh/år.
Beträffande torktumlaren är villamarknaden och tvättstugor i flerfamiljsbostäder den största marknaden, uppskattningsvis totalt ca 500 000 maskiner i fjärrvärmeområden.
Med en fjärrvärmeanvändning av 330 kWh per enhet blir det en potentiell fjärrvärmemarknad på 165 GWh/år.
Om vi antar att livstiden på en maskin är tio år, så ersätts dessa maskiner alltså med 10
% per år. Varje år borde alltså 90 000 tvätt- resp 90 000 diskmaskiner kunna levereras till den svenska marknaden. Om vi vidare antar att denna är knappt 10 % av den europeiska fjärrvärmemarknaden, så borde det finnas en millionmarknad för fjärrvärmedrivna disk- och tvättmaskiner i Europa, vilket väl kunde motivera en utvecklingssatsning av vitvaruindustrin. Marknaden för övriga värmesystem, såsom pelletsvärme och solvärme, tillkommer. Härmed ska det uppmuntras till
informationsinsatser och samtal mellan fjärrvärmebranschen och vitvaruindustrin.
Maskinerna blir något dyrare än motsvarande elektriska produkt, eftersom de innehåller både elektriskt element (som hittills) och fjärrvärmeväxlare. Besparingen ligger i elanvändningen och i miljögärningen (ca 200 – 300 kg minskat CO2-utsläpp årligen per maskin), vilket säkert intresserar många kunder (rimligtvis borde också inköpt värme vara billigare än inköpt el).
Av vad som framgår ovan så är i Sverige den totala potentialen för vitvaror, som de flesta människor bör kunna använda sig av, ca 0,5 TWh/år. Denna marknadsandel kan åstadkommas enbart genom en omfördelning av produktinriktningen från
elanvändning till fjärrvärmeanvändning och innebär inte en ökning av energianvänd-ningen. Marknadspotentialen innebär samtidigt en minskning av elanvändning med ca 0,4 TWh årligen. Det är således nationalekonomiskt motiverat att satsa på tekniken.
8.1.2. Luftkonditionering
I det här sammanhanget är vi endast intresserade av luftkonditioneringstillämpningar för småhus. I flerfamiljshus och i kontorshus finns det en given användning för fjärrvärmedriven absorptionskyla alstrad av aggregat större än 30 kW och det finns för detta kommersiella produkter på marknaden, vilket dock inte behandlas här.
För småhustillämpningar utgår vi ifrån en potentiell marknad av 400 000 småhus som vi i denna studie uppskattar som fjärrvärmeanslutna. Med hänsyn till det svenska klimatet är luftkonditionering inget måste. De genomsnittliga utetemperaturerna i södra Sverige uppgår som bäst till ca 17°C, vilket innebär att ett genomtänkt luftcirkulationssystem med frikyla och inlagring av nattkyla i byggnadsstommen eller/och golvbjälklagen borde kunna garantera drägligt inneklimat sommartid. Men de flesta småhus är inte byggda på detta sätt, utan lätt konstruktion föredras av
kostnadsskäl, vilket kan innebära värmeproblem vissa varma sommardagar, som nyss i juli 2006. Vi utgår ifrån att en eller annan då önskade sig en luftkonditionering.
Moderna elektriska luftvärmepumpar, som redan finns i ca 5 % av alla småhus, erbjuder denna komfort. Vi bedömer, att en del av småhusägarna skulle ha passat på och installera ett absorptionsaggregat, om möjligheten funnits. Vi känner idag inte till en lågtemperaturdriven kylmaskin som är billigare än ca 200 000 SEK. Vår
bedömning är dock att ett luftkonditioneringssystem baserat på absorptionskyla vid massproduktion inte behöver kosta mer än 40 000 SEK och att det vid detta pris säkert finns en viss marknad, uppskattningsvis några tusen styck per år upp till några
tiotusen. Det är särskilt småhusägare med solvärmesystem som också är intresserade av produkten och som kan hjälpa till med marknadsintroduktionen. Energimässigt är marknaden alltså begränsad (100 000 installerade maskiner motsvarar ca 50 – 100 GWh, beroende på COP och husets behov). Men i samband med kraftvärmesystem utgör detta ett välkommet tillskott som sommarvärmelast.
8.1.3. Växthus
Växthuset i den valda formen som uterum och appendix till vardagsrummet är en produkt som många småhusägare drömmer om. Det här valda utförandet med
värmeglas är något exklusivt, men det finns produkter i storleksordningen mellan 2000 och 10000 SEK/m² på marknaden. Att förse växthuset med någon form av fjärrvärme, antingen radiator-, konvektor- eller golvvärme är lätt genomförbart och på inget sätt förknippat med väsentliga kostnader. Avgörande är främst husägarens initiativ och prioritering beträffande investeringar. Motsvarande teknik för såväl växthus som värmeutrustning tillhör dagens standard.
8.1.4. Badtunna (eller pool)
Badtunnan har karaktär av en livsstilsprodukt som många småhusägare kan tänka skaffa sig. Fördelen jämfört med en utomhuspool är uppenbar: Badtunnan kräver mindre plats, behöver mindre vatten, kan skötas lättare och erbjuder avkoppling i kroppsvarmt vatten under hela året och särskilt vintertid (poolen erbjuder däremot svalka och motion mest under sommaren). Tunnan utgör snarare ett instrument för socialt omgänge än en friskvårdskomponent.
Det driftsätt som är planerat i demohuset i Göteborg är helårsdrift och är relativt energikrävande: Vi uppskattar behovet till ca 3000 kWh värme och 900 kWh el per år.
Om värmen kommer från en miljövänlig värmekälla finns ingen invändning mot denna utökade värmeanvändning. Däremot kan det finnas en invändning mot den kontinuerliga driften som kräver en hel del el (ca 900 kWh per år i vårt exempel). Här måste en avvägning göras mellan hygien, friskvård och miljöhänsyn. Det finns inget enkelt svar på detta, troligtvis kommer marknaden själv att ha svaret.
Eftersom det handlar om en livsstilsprodukt så kommer en husägare som har råd med driftkostnaderna att skaffa sig tunnan oavsett energikostnad eller miljöskatt. Den fortsatta utvecklingen kommer sedan att se till att anläggningen blir så effektiv som möjlig. Jämfört med situationen idag så kommer vi säkert att se en ökad användning av tunnan och därmed ökad energianvändning. Nackdelen är att tunnan drar energi både sommar och vinter (enligt information från en tillverkare används tunnan väsentligt oftare under vintern än under sommarhalvåret).
Marknadspotentialen som vi ser liknar i omfattning den av luftkonditionerings-systemet, dvs några tusen per år till att börja med. Eftersom priset redan idag är väsentligt lägre än luftkonditioneringens, så borde tunnan relativt snabbt komma att kunna utvecklas till en fjärrvärmeprodukt. Fjärrvärmebranschen borde ta initiativet och hjälpa till med effektivisering av användningen. Med energimärkning och
rekommenderade driftrutiner borde man kunna se till att endast energieffektiva system används.