Det genomgångna materialet består av ett fyr-tiotal huslämningar från sydvästra Skåne (se tabell I och Fig. 1). Exemplen har valts ut efter storlek - d.v.s. om de varit 20 meter långa eller mer, och har därefter prövats enligt de kriterier som beskrivs ovan.
I Brågarp kan hus 1 tänkas ha manifesterat makt, med tanke på dess höjdläge och relativa storlek (se tabell I). Vad som talar emot att det rör sig om en fristående hall är att rapport-författaren Claes Pettersson antar att husets östra del har innehållit en stalldel, vilket inte stäm-mer med ovanstående kriterier (Pettersson 1996).
Av de hus på Fosie IV-komplexet jag tittat på är det endast hus 94 som, genom sin längd på 62,5 meter, skiljer ut sig. Tyvärr är detta hus ytterst osäkert, då det kan röra sig om upp till tre hus istället för ett långt. Vad gäller föremåls-kategorier har arkeologerna funnit några brons-och glasskärvor på området, men dessa är för fåtaliga för att kunna säga någonting. Det är ett problem att det finns så få fynd, men jag tror emellertid att det bör ha funnits en hall på en boplats av den storleken och kontinuiteten. San-nolikt är också att många artefakter, och även anläggningar som härdar, har försvunnit vid avbaningen (Björhem & Säfvestad 1993).
Längdmässigt har även i Hjärup ett
extraor-Boplats Husbeteckning Storlek (m) SID UP HBSL Högstatusföremål
Bjärred A 18,8 X 5,4-6
B 19,5 X 4,85-5,6
D 28 X 6-7,5
F <11 X 6,8-7
G 21 X 5,7-6,5
H 22,5 X 5,6-6,5
<11 X 5,5-6,2
J <17 x c:a 5
L 19 X 5,5-6
Brågarp <26 X 7,5 X
3 <17,6x8
Fjelie Il c:a 18 x 7
Fosie IV 36 <16,6*
37 22*
45 23,4*
47 24,6*
51 20,4*
94 62,5 X 6,3
97 c:a 24*
Hjärup I 50-55 X 5-6
Ilstorp V c:a 28 x 5
<12 X 4,5-5
II 33 X 6
III 20 X 5,5-6
IV 33 X?
Kyrkheddinge ÖK 124 <15 x c:a 5 ÖK 130 c:a 16 x 2-6
Kävlinge 3 c:a 20 x 5-7
4 c:a 20 x 5-7
Skabersjö <16 X 8
II <12x7
III 18 X 8
IV 30 X 8 X
Säby 5 <20 X 3-6,5
6 <20 X 4,7-6,5
Tygelsjö I 32-35 X 10 X
Västra Karaby VII 19 X 5
IX <16*
Tabell I Genomgångna boplatser. S ID
=
stora inre dimensioner; U P=
1itmärkande placering; H B S L=
härd bara som ljuskälla;* =
bredduppgift saknas. För mer utförliga beskrivningar se Andersson 1999.dinärt långhus grävts fram - hus I med en längd på 50-55 meter. Detta hus kan också ha haft ett invändigt öppet spann på omkring 8-9 meter, vilket dock enligt J anis Runcis är en osannolik tolkning. De många ingångarna talar för att hu-set haft många rum, vilket talar emot att det rör sig om en hall (Runcis & Arcini 1998). Alltså tror jag inte att hus I i Hjärup har varit en hall, utan snarare ett hus med många olika funktio-ner.
Vid en undersökning i Ilstorp fann man ovan-ligt långa hus runt en fyrkantig gårdsplan - en
tidig s.k. skånegård- som tyvärr saknade kultur-lager och innehöll få fynd. llstorp är beläget fem kilomeler fågelvägen söder om Södra Åsum, vilket är omnämnt som kungalev i Kung Valde-mars Jordebok 1231. I Ilstorp fanns ingen hall enligt ovannämnda kriterier, men däremot är det flera faktorer som talar för att det varit ett stormannafäste - som namnet Ilstorp i betydel-sen Iguls nybygge, gårdens storlek, men också grophusens placering i förhållande till den för-modade äldre långhusbebyggelsen och att kyrkan ursprungligen antas ha varit en
patronats-Fig. 1 Rekonstruktion av hall. Ill. Andersson
kyrka (Tesch 1996).
Under en grävning i Skabersjö 1984 påträf-fades fyra trelleborgshus med tillhörande grop-hus från sen vikingatid och tidig medeltid. Ett av dessa (hus IV) var 30 x 8 meter, men antas ha varit längre då det fortsätter söder om schaktet. I och med detta saknas den västra gaveln. Huset var beläget i öst-västlig riktning. Långvägga-rna var konvexa med en yttre rad av stolphål och en inre ränna, antagligen avsedd för stå-ende plank. I den östra gaveln fanns tydliga spår efter dörrstolpar, alltså en ingång. Här fanns också ett gavelrum. Mittrummet var stort, vilket är karaktäristiskt för trelleborgshus. Det finns likheter med danska hus, bland annat vägg-stolparnas lutning. Vad gäller fynd påträffades 78 keramikfragment. Liknande keramik har grävts fram i en avfallsgrop under Domkyrkans i Lund mittskepp, och den keramiken är daterad till 1000-talet. Väggrännan (A245) 14 C-datera-des till AD 999-1212 (Jeppsson 1996). Hus IV var troligen en hall, med tanke på dess längd och planlösning - med ett stort rum i mitten.
Även det faktum att det så kallade Skabersjö-spännet (Petre & Räf 1998:52) påträffats i sock-nen talar för förekomst av rikedom och makt, vilket i förlängningen närmast bekräftar en hall.
I Tygelsjö söder om Malmö fann man under en grävning 1984, med anledning av en plane-rad plane-radhusbebyggelse invid Sommarlustvägen, en boplats med ett hus och flera stolphål, sam-manlagt 135 anläggningar, varav de flesta kunde knytas till långhuset. Även vid tidigare under-sökningar i Tygelsjö har vikingatida lämningar påträffats (Kling 1992:63).
Huset (hus I), daterat till vikingatid, var ett
I \
rektangulärt treskeppigt långhus med raka lång-väggar och dito västgavel - bestående av tre kraftiga plankor eller stolpar. Antagligen har östgaveln sett ut på liknande sätt. Huset har troligen fortsatt åt öster. Långväggarna bestod av två stolphålsrader. Utanför den yttersta fanns ytterligare stolphål, vilka tolkats som att dessa snedställda stolpar fungerat som stöd för de tak-bärande stolpparen. Dessa har varit relativt kraf-tiga, med en diameter på 45-50 centimeter.
Antagligen har huset varit byggt av plankor.
Huset omfattade cirka 32 x 10 meter, men san-nolikt upp till 35 meter. Tyvärr har inte golv-lager eller någon eventuell härd bevarats.
Takkonstruktionen tycks ha bestått av tre stolppar med cirka sju meter mellan varje par.
Man tror dock att de takbärande stolpparen va-rit sex till antalet. Planeringen av huset har tol-kats till en eventuell öppen hall i mitten, och två mindre gavelrum
Gfr.
Fyrkat, Aggersborg).Keramik och ben har framkommit i husets stolphål (Kling 1992:63 ff.; Göthberg m.fl. 1995:94). Huset var troligen liksom hus IV i Skabersjö en hall, beroende på dess storlek och planlösning (se även Skabersjö). Då fynd och golvlager saknades kan dessa tyvärr inte stödja en sådan tolkning, men det faktum att huset verkar ha varit ett friliggande trelleborgshus talar för att så varit fallet, det var sannolikt en hall byggnad.
Ur fyndperspektiv är de flesta utgrävda husen svåra att analysera, då fynden är få, och nästan enbart bestående av keramik. Jag har försökt att utifrån befintliga planer, och med hjälp av jäm-förelser med bland annat Lejrehallen (Fig. 3), se på öppna konstruktioner etc. Vad härden
beträf-Pig. 2 Kana över berörda boplatser. 1. Bjiirred, 2.
Br, garp, . Fjelle, 4. Fosie TV 5. Hjärup, 6. Il torp, 7.
Kyrkheddinge, 8. Kävlinge. 9. Skabersjö, 10. S1iby, 11.
Tygelsjö, 12. V. Karaby.
far, är det, i de fall den överhuvudtaget finns, svårt att i rapporter se vad den använts till. Jag har under resans gång också konstaterat att min begränsning till hus från tjugo meter troligen var för vid, eftersom väldigt många hus tycks ha tangerat den längden.
Ett annat problem som uppstått vid mina för-sök att tolka huslämningar är avbaningsmetoden, vilken fört med sig att de fynd som eventuellt hört till huslagren, samt i många fall härd och golvlager, har schaktat bort. Detta försvårar i högsta grad mina lolkningsförsök angående husens användningsområde.
Under 1989 utförde UV Syd grävningar an-gående bebyggelselämningar från vendel- och vikingatid, medeltid och nyare tid inom den gamla bytomten i Gårdstånga som är betecknat som kungalev, det vill säga i kronans ägo, i Kung Valdemars Jordebok från 1231. Under 1800-ta-let togs dessutom två runstenar från 1000-ta1800-ta-let fram ur kyrkogårdsmuren i Gårdstånga - vilka nu finns placerade i Lundagård i Lund. Dessa stenar ingår i en runstensgrupp tillhörig Lundabygden som bland annat karaktäriseras av att fo1mule-ringen "i viking" förekommer, liksom att titeln Faelle likställs med titeln Dreng. Intressant med detta är att exempelvis Klavs Randsborg menar
• • • •
,. •
l •• •• •
m ::,
~ •
::, ~
(')
•
.. • ,, . • •
• • •
,.. .. • •
• ~ " f ... •
- • •
.... •
• • •
• •
- - •
"• ~~
"• •• .... •
w• • •
-m
~
:,
• •
-~ :, "
.. • • •
•
~-. • •
• ,• '
Cell ar
• ~ " "
C: ~E w
•
iom
Fig. 3. Exempel på plan över hall, i det här fallet Lejre (Christensen 1991 :23).
att stenarna kan vara resta över yngre män (Faelle, Dreng) som fick disponera jordagods i utbyte mot krigstjänstgöring (Söderberg 1995), alltså en slags förläning som eventuellt kan kopplas till en diskussion om följet/hirden.
Bengt Söderberg talar om att den äldre be-byggelsen hypotetiskt kan ha tillhört en stor-mannagård som eventuellt har annekterats av kungamakten - kanske vid något bötesförfarande.
Om detta stämmer bör sålunda en hallbyggnad ha funnits på platsen (Söderberg 1995). Oxie söder om Malmö var liksom Gårdstånga kunga-lev vid 1200-talets början (Thörn 1988), vilket kan tala för att en hall funnits också här.