• No results found

Under den period som Das 6-Tage-Spiel pågick var spe-let en av de mer uppmärksammade händelserna i öst-errikiska media (tillsammans med en tragisk gruvolycka i den österrikiska gruvorten Lassing). Varje timme försedde radiostationer lyssnarna med senaste nytt från spelet och från de försök som gjordes att stoppa aktio-nen. Många tidningar hade Das 6-Tage-Spiel på sina första sidor, till exempel Neue Kronen Zeitung den 5 och 7 augusti, samt Kurier den 5 och Der Standard den 7. Nyheten att Das 6-Tage-Spiel hade stoppats (som offentligt arrangemang) var till exempel huvudnyheten i Neue Kronen Zeitung fredagen den 7 augusti. Även den nationella televisionen uppmärksammade Das 6-Tage-Spiel.

5. Beskrivning och analys av

Das 6-Tage-Spiel

Debatten

Das 6-Tage-Spiel väckte starka reaktioner vilket avspeg-lades i media. Nitsch gavs epitet som blodkonstnär, religionsskändare och djurplågare (Tn: Walter 1998) Över 100-talet anmälningar lär ha inkommit till myn-digheterna med anledning av Das 6-Tage-Spiel (Ibidem).

Upprördheten gällde bland annat att så mycket skatte-medel användes till de gendarmer som skyddade spelet från motdemonstranter (fig. 15). Slutnotan för bevak-ning kom dock att sluta på 134␣ 000 ÖS alltså omkring 86␣ 000 SEK (Ei: Bezirkshauptmannschaft Gänserndorf 1999), inte på den million schilling som vissa källor gjorde gällande (Tn: Walter 1998: 13). Att Das 6-Tage-Spiel belastade allmänna medel var inte något som Nit-sch hade avsett. För honom var det viktigt att inget statligt stöd eller andra former av bidrag från offentliga medel använts för att genomföra Das 6-Tage-Spiel (L:

Spera 1999: 244). Nitsch ville med detta undvika den diskussion om hur skattemedel användes som ändå uppstod med anledning av de polisiära insatserna.

Kritiken mot Das 6-Tage-Spiel kom från i huvud-sak tre håll: kristna samfund, djurrätthuvud-saktivister och politiska högergrupper. De kristna reagerade framfö-rallt mot att man i Das 6-Tage-Spiel använde deras he-liga symboler. Evangeliska kyrkan uttalade sig mot o.

m. theater eftersom den uppfattades som ett new age-spektakel; en mischmasch av religiösa symboler som användes av ett privilegierat skikt till lustupplevelser och avreaktion (enligt en artikel uppsatt på en anslags-tavla på Schloß Prinzendorf, O: Sternudd 1998). Även katolska kyrkan visade sin avsky mot Das 6-Tage-Spiel;

Salzburgs Weihbischof dr. Andreas Laun hävdade i en debatt mellan honom och Nitsch att o. m. theater mo-biliserar mörka krafter som är svåra att kontrollera (Tn:

”Hartes Duell” 1998).

Djurrättsaktivisterna upprördes främst av att djur-kroppar och slakt av djur användes i en konstnärlig gestaltning. Ett av de mer spektakulära inslagen från djurrättsaktivister utgjordes av Brigitte Bardots press-konferens på Wiens flygplats (fig. 16).

De politiska högergrupperna vände sig emot att Nitschs verksamhet skulle få kallas konst, många av dessa kritiker kom från det populistiska partiet FPÖ, och argumenten kom ibland nära begrepp som ”entar-tete Kunst”. Enligt en engelsk journalist ska FPÖ-le-daren Jörg Haider ha betecknat Nitsch Das 6-Tage-Spiel som en

orgy as art ”in which children will abuse and lose their sexual integrity and where religious feeling will be crushed”. (Ei:

Connolly 1998).

En polisanmälan inkom från FPÖ medlemmen Schi-manek där Nitsch anklagades för brott:

a) eine Gefahr für Leib und Leben einer großen Anzahl von

Fig. 12 Schloß Prinzendorf.

Fig. 13 Entré från norr.

Beskrivning och analys av Das 6-Tage-Spiel

Menschen dadurch herbeigeführt (zu haben), daß er Tiere in der prallen sonne [sic] schlachtete und deren Kadaver aufhing, wodurch es zu Fäulnisbakterien und anderen übertragbaren Erregern gekommen sei (Nach einem Sachverständigengu-tachten wurde dieser Anklagepunkt jetzt jedoch zur-ückgewiesen)

b) religiöse Lehren einer im Inland befindlichen Kirche dadurch herabgewürdigt, indem er getötete Tiere und nackte blutverschmierte „Darsteller“ auf Kreuzen befestigen ließ,

c) Personen unter 16 dadurch sittlich gefährdet, daß er an oben genannter Veranstaltung Minderjährige teilnehmen ließ, obwohl im Rahmen derselben nackte Darsteller agierten, welche unter anderem Geschlechtsverkehr simulierten, um sich oder Dritte geschlechtlich zu erregen oder zu befriedigen,

d) Tiere roh mißhandelt und ihnen unnötige Qualen zugefügt, indem u.a. Stiere bereits beim Abtransport zur Veranstaltung verletzt wurden, und Schlachtungen vor dem Publikum erfolgten. (IE: Verein zur Förderung des O.M.Theater 1999)

Oppositionen mot Nitsch utgjordes alltså av grupper som, åtminstone vid ett hastigt påseende, verkar vara åsiktsmässigt oförenliga. Signaturen erich-moechel, som fungerade som moderator för Arge Daten under deras utsändning av första dagens aktioner på Internet, be-skrev gruppen som

die kleine Allianz für Zensur der Kunst von „autonomen“

Tierbefreiern, militanten Veganern & diversen anderen Fun-damentalist/inn/en, über betende Brüder und Schwestern, bis hin zu Anhängern der FPÖ &: deklarierten Nazis […]. (Ei:

erich-moechel1998)

Vissa röster höjdes även till stöd för Nitsch. Peter Weibel framhöll, enligt ett pressmeddelande från APA - Austria Presse Agentur, att Nitschs verk var ett viktig del av en europeisk konstnärlig tradition som inte gick att negli-gera (Op: wea 1998). Die Grünen tog också ställning för Nitsch, i ett uttalande från språkröret Monika Langthaler betecknas Nitsch ”als echten Tierschützer”

(Op: jl/wea 1998). Rudolf Scholten, tidigare konst-minister, menade att Österrike borde vara stolt över en konstnär som Nitsch och att han förtjänade allt skydd (Op: wea/ed 1998). Även författarförbundet IG Auto-rinnen Autoren kom med ett stöduttalande (Op: Ruiss 1998). Gerhard Rühm (Wiener Gruppe) försökte, i en artikel i Der Standard, gjuta olja på vågorna genom att relatera Nitschs verksamhet till det lidande som dagli-gen förekommer i djurindustrin och vid djurförsök (Tn:

Rühm 1998). Der Standard publicerade också en längre artikel/insändare av Lóránd Hegyi, dåvarande chef för MoMak i Wien, som förklarade Nitschs verksamhet ur ett konst- och religionshistoriskt perspektiv, och för-svarade den konstnärliga friheten (Tn: Hegyi 1998).

Den hetsiga debatt och de upprörda känslor som upptog så mycket av medias rapportering hade sin di-rekta motsvarighet utanför portarna till Schloß

Prinzen-Fig. 14 Södra fasaden.

Fig. 15 Entré åt väster.

dorf (fig. 18–19). Ett stort antal människor samlades tidigt den första dagen för att uttrycka sitt missnöje med Das 6-Tage-Spiel. Redan 5:30, i samband med slak-ten av den första tjuren, uppger moderator Erich-Mochel att ljudet från visselpipor, sirener och ropen:

”Mörder, Mörder” nådde in över murarna (Ei: erich-moechel 1998).

Antalet demonstranter varierade under veckan. I samband med tjurslakterna under första, tredje och sista dagen var antalet märkbart större. I rapporteringen för-kom olika uppgifter om antalet demonstranter. Upp-skattningsvis 50–100 demonstranter samlades och dessa bevakades av 60–80 gendarmer (åtminstone under de första dagarna då känslorna var som mest upprörda).

Demonstranterna gjorde sitt bästa för att störa Das 6-Tage-Spiel. Eftersom de hindrades att handgripligt stoppa spelet försökte de att med hjälp av ljud störa aktionen. Man kunde under veckan ofta höra ett siren-liknande tjut (i själva verket rundgång från en mega-fon), skrik, trummanden och religiösa sånger. Detta oväsen utgjorde en oplanerad ljudkuliss till Das 6-Tage-Spiel. Under första dagen hölls också ett, av media väl-bevakat, framträdande av FPÖ representanten Wessenfelder ( fig. 18). I sitt tal anklagade Wessenfelder Nitsch för hädelse och lagöverträdelser. Han menade att det var en stor skam att Nitsch utomlands sågs som en representant för österrikisk kultur och anklagade regeringen för passivitet. Hädanefter är allt tal om djur-skydd från regeringens sida tomt prat, sa Wessenfelder.

Många av besökarna till Das 6-Tage-Spiel beskrev den olust de kände när de passerade de uppretade de-monstranter som samlats. Fysiskt våld inskränkte sig, så vitt jag kunde se, till knytnävslag på transportfordon som var på väg in till slottet. Organisationen kring spelet förhöll sig ganska lugn i förhållande till protest-grupperna. Man tillät till exempel demonstranterna att söka skugga inne på Nitschs område, så de slapp ha sina protestmöten ute på fältet där solskenet var obarm-härtigt.

Många hot framfördes till Nitsch före och under spe-let. På en anslagstavla i slottets portik sattes ett urval av hotelsebreven upp. Bland annat kom brev från några som kallade sig Die freiheitliche Armee som bland an-dra mer eller mindre välformulerade hot lovade att slita huvudet av Nitsch (Ei: Hermann Nitsch Orgien Mysterien Theater 2002). Under andra dagen av Das 6-Tage-Spiel stördes spelet av ett bombhot som medförde att slottsgården fick utrymmas medan den genomsöktes (Tn: Horny 1998). Den hotbild som fanns kring Das 6-Tage-Spiel medförde att alla deltagare kroppsvisitera-des vid entrén, medhavda väskor och dylikt genom-söktes. Nitsch sågs ofta med livvakter i sin närhet (all-tid då han gick utanför slottet).

Fig. 16, 17 Neue Kronen Zeitung den 2 och 7 augusti, första sidor.

Beskrivning och analys av Das 6-Tage-Spiel

Uppgifterna om hur Nitschs grannar förhöll sig till Das 6-Tage-Spiel går isär. I en starkt kritisk artikel av Hannes M. Pum i Die ganze Woche beskrev några bybor, inklusive byprästen Franz Engel, sin avsky och känsla av vanmakt inför Nitschs aktion (Tn: 1998). Enligt vissa uppgifter höll den lokale katolske prästen kyrkklockorna tysta under de sex dagar som aktionen pågick som en protest mot o. m. theaters religiösa blas-femi. Han uppmanande till en bojkott som dock inte hörsammades av det 30-tal bybor som antog Nitsch inbjudan till den tredje dagens aktiviteter (Ts: Chris-tophs 1998). Å andra sidan beskrev en lokal journalist för mig hur populär Nitsch var i Prinzendorf. – Även om de inte förstår vad han håller på med så vet de att han är en rejäl man, menade han (O: Sternudd 1998).

Naturligtvis påverkade turbulensen kring spelet dess genomförande. I en intervju i filmen Nitsch, Alles über das 6-Tage-Spiel in Prinzendorf uttalar sig en synbarli-gen upprörd Nitsch över att spelet hotas av ”politiska gangsters” (V: Dolezal & Rossacher 1998). Alla inves-teringar som gjort inför Das 6-Tage-Spiel skulle vara bortkastade om aktionen stoppades. I efterhand före-faller Nitsch misströsta om möjligheterna att genom-föra spelen i fortsättningen. Alla ansträngningar att förklara avsikterna med o. m. theater förefaller ha varit fruktlösa, menar Nitsch. Han anklagar oansvariga jour-nalister, som genomförde en systematisk smuts-kastningskampanj i tabloidpressen inför spelen. Dessa, menar Nitsch, har stor skuld i att spelen framkallade så upprörda känslor (L: Nitsch 1999:1. s 25).

Den våldsamma reaktionen på spelet tog Nitsch med överraskning. I och med att hans uppsättning av operan Jules Massenets Hérodiade, på Wiener Staatsoper (1995) rönt stor uppskattning och hyllats i pressen så hade Nitsch uppfattat det som om det österrikiska sam-hället till slut börjat acceptera hans konst (Ibidem s.

244). Nitsch verkar mest besviken över djurrätts-aktivisternas protester. Han reagerade kraftigt mot de mordanklagelser som riktades mot honom; att dödandet av djur jämställdes med mord. Att högern angrep honom fann han inte så anmärkningsvärt, ef-tersom de ”är obildade”(Ibidem).