Efter avslutad undersökning kan vi nu räta ut de frågetecken som ligger till grund för vår studie och forskningsfråga. I detta kapitel redovisar vi först de slutsatser som ger svar på våra nedbrutna forskningsfrågor, för att sedan fortsätta med en vidare diskussion om vad detta kan innebära för relationen mellan akademi och praxis samt hur vi kan förstå detta.
______________________________________________________________________
9.1 Hur skiljer sig sättet att gestalta arbetsmarknaden åt mellan de olika
utbildningarna?
Sättet, på vilket utbildningarna framställer arbetsmarknaden, är gemensamt bland de som deltar i undersökningen. Det undersökta materialet signalerar att utbildningarna har en heterogen syn på arbetsmarknaden som också stämmer överens med den bild som andra aktörer framställt i exempelvis tidigare forskning.
Den gemensamma berättelsen om arbetsmarknaden karaktäriseras av ord som:
Bred, Brokig, Föränderlig, Växande, Offentlig, Privat, Konsultbranschen, Omvandling, New Public Management.
9.2 Skiljer sig sättet att gestalta arbetsmarknaden mellan tal och skrift?
Berättelsen om arbetsmarknaden skiljer sig alltså inte åt mellan de olika utbildningarna, men det finns tydliga skillnader mellan den skrivna berättelsen och den muntliga. Den skriftliga berättelsen har som syfte att sälja in programmet till de presumtiva studenter som förväntas läsa programbeskrivningen. Här är berättelsen om arbetsmarknaden kanske något tillrättalagd och förskönad. I text gestaltar man arbetsmarknaden
mestadels genom att berätta om tänkbara yrkestitlar och arbetsområden på det som man kallar “kommuikationsområdet”. I den muntliga berättelsen problematiseras
arbetsmarknaden betydligt mer genom att, som vi tidigare nämnt, berätta om ett brett och brokigt fält under ständig förändring och där de MKV-utbildade ibland får konkurrera om jobben med journalistikutbildade.
Vi ser en tydlig skillnad i gestaltningen av relationen till arbetsmarknaden i skriven respektive muntlig framställning. Det är huvudsakligen i den muntliga framställningen som akademin lyfts fram som en viktig grund till yrkesområdet, i den skriftliga
framställningen består kontakten med arbetsmarknaden mest av en uppräkning av inslag som knyter utbildningen till arbetsmarknaden. Kanske beror detta på att utbildningarna ändå har kommit att förstå att studenterna idag är mest intresserade av att lära för arbetslivet.
En annan skillnad vi ser mellan programbeskrivningarna i skrift och intervjuerna är att man i intervjuerna gestaltar arbetsuppgifter som mycket mer strategiska och tron på kommunikatörernas kompetens är hög. Man gestaltar de utbildade personerna som tänkbara ledare med stor kunskap om organisationer. Detta framställs i mindre utsträckning i text.
31
9.3 Vilka kompetenser presenteras som något en kommunikatör behöver?
Gruppen “MKV-utbildningar och dess representanter” verkar ha en gemensam bild av hur MKV-fältet ser ut i form av arbetsuppgifter och kompetenser som krävs på
arbetsmarknaden idag. Det tyder på att det finns centrala gemensamma antaganden i den kultur som man skulle kunna säga att våra representanter tillhör. Då fältet inte är
någonting som framställs eller problematiseras i programbeskrivningarna, är det heller inga kompetenser som presenteras här.
De gemensamma kompetenser/ kompetensområden som muntligt framställs som något en kommunikatör idag behöver är:
Visuella medier, Strategiskt tänkande, Analytisk förmåga, Företagsekonomi, Projektledning, Omvärldsanalytiker, Språkexpert, Teoretisk blick, Skrivexpert, Medieteknik, Förmåga att kunna se och ta in nya kunskaper.
9.4 Hur markerar man närhet eller distans till arbetsmarknaden?
Utbildningarnas närhet respektive distans till arbetsmarknaden markeras i termer som vi väljer att kalla för akademisk närhet eller praktisk närhet och som vi i denna studie har kopplat till begreppet anställningsbarhet och perspektiven “nytta” eller “bildning”. Här positionerar sig programmen på en bred skala mellan att gestalta sig själva som mycket nära nyttoperspektivet till mycket nära bildningsperspektivet. Hur man positionerar sig på denna skala markeras genom vissa karaktäristiska ord.
De berättelser som markerar närhet till arbetsmarknaden och som där med kan kopplas till nyttoperspektivet kännetecknas av ord som:
Praktik, Näringslivskontakter, Advisory board, Branschkontakter, Arbetsmarknadsintroducerande.
De berättelser som istället markerar en distans till arbetsmarknaden och en närmare relation till akademin och bildningsperspektivet kännetecknas av ord som:
Teori, Närhet till forskningsfältet, “Inget så praktiskt som en god teori”, Generisk kompetens.
Om vi, trots den kvalitativa ansatsen ska ägna oss åt kvantifiering så kan vi konstatera att den större delen av utbildningarna positionerar sig i mitten av vår skala. Varken nära arbetsmarknaden eller nära akademin. Denna grupps berättelse karaktäriseras av en blandning av allt som de två mer extrema positionerna karaktäriseras av. De
berättar medvetet om vad som sker på arbetsmarknaden men även om vad som sker i akademin och hanterar dessa två “motpoler” på ett sätt som ger studenten det “bästa av båda världar”.
Denna berättelse kännetecknas av ord som:
Praktik, Teori, Näringslivskontakter, Forskningsnära, Branschråd, Arbetsmarknadsintroducerande.
32
9.5 Gestaltas den aktuella arbetsmarknaden samt lärosätenas relation till
denna på ett gemensamt sätt eller skiljer sig berättelserna från varandra?
Efter att ha svarat på de nedbrutna förskningsfrgorna kan vi nu också ge svar på den övergripande forskningsfrågan; Gestaltas den aktuella arbetsmarknaden samt
lärosätenas relation till denna på ett gemensamt sätt eller skiljer sig berättelserna från varandra?
Kortfattat kan vi konstatera att utbildningarna har ett gemensamt sätt att gestalta arbetsmarknaden, men att de har olika relationer till arbetsmarknaden och utifrån detta kan vi dra vissa slutsatser.
9.5.1 En gemensam kultur
Slutsatser vi kan dra av detta är att utbildningarnas gemensamma antaganden och värderingar skickas vidare till studenterna genom insocialisering och att detta i
förlängningen skulle kunna leda till gemensamma värderingar i det fält där studenterna sedan blir verksamma. Då utbildningarna tenderar att föra vidare de gemensamma normer och antaganden som de ansvariga uppvisar kan det leda till att alla studenter har en gemensam kulturell bas som sedan följer dem ut i deras yrkesroll och vidare ut i arbetslivet.
Eftersom MKV-utbildningarna gestaltar arbetsmarknaden på ungefär samma sätt som vi har sett i tidigare forskning om kommunikationsfältet ger det indikationer på att
utbildningarna har aktuell uppfattning av hur det ser ut på arbetsmarknaden och att de då kan förbereda studenterna på ett relevant sätt.
Detta kan innebära att studenterna därför når en viss grad av anställningsbarhet bara genom att förstå hur deras yrkesliv kan komma att se ut i framtiden.
Berättelsen om den önskade kompetensen är också gemensam och man gestaltar samma typer av kompetensbehov oberoende av om man är nära eller distanserad till
arbetsmarknaden. Det verkar som om alla utbildningar har samma mål, att ge
studenterna den kompetens som arbetsmarknaden efterfrågar, men att man har olika syn på hur man bäst skapar denna kompetens.
Sambandet mellan utbildningarnas syn på arbetsmarknaden kan liknas vid en cirkel där socialisering av nya medlemmar hela tiden sker. Nya studenter anländer till
utbildningen, de lär sig om gemensamma värderingar och antaganden som de sedan tar med sig ut i arbetslivet där dessa värderingar kanske omformas något i takt med att arbetsmarknaden förändras. När universiteten undersöker fältet genom forskning skapas nya antaganden som då i sin tur omformar utbildningarnas antaganden och på nytt överförs till de studenter som då läser MKV-utbildningar.
9.5.2 Ett medvetet ställningstagande
Det material vi har arbetat med visar att utbildningarna har en hög medvetenhet om hur hela samhället, och där med också arbetsmarknaden, genomgår en förändring. För att anpassa sig till detta har samtliga utbildningar gjort ett medvetet ställningstagande där man anpassar utbildningen för att kunna leverera “anställningsbara studenter” på det sätt som man tror är förmånligt. Med utgångspunkt i nyttoperspektivet,
bildningsperspektivet, eller en kombination av dessa två skapar man en utbildning som är nära eller distanserad till arbetsmarknaden utifrån vad man tror är hållbart på den föränderliga arbetsmarknaden.
33 Utbildningarna tar ställning till hur distanserad eller nära arbetsmarknaden man vill positionera sig. Detta ställningstagande ger en indikation på vilket sätt, och hur mycket, man tagit till sig Bolognaprocessen och det som kontraktet står för.
9.5.3 Relationen mellan akademi och praxis
Vad kan då detta betyda för relationen mellan akademi och praxis?
Eftersom arbetsmarknaden inte får göra sin röst hörd i denna undersökning kan vi inte säkert veta om arbetsmarknaden föredrar en utbildning som ligger nära
arbetsmarknaden eller nära akademin. Det kan givetvis också vara så att
arbetsmarknaden, liksom utbildningarna, har olika syn på anställningsbarhet och vilken väg som är bäst att gå för att få fram en anställningsbar student. Det skulle i
förlängningen alltså kunna vara så att utbildningarnas olika perspektiv på undervisning tillgodoser olika delar av arbetsmarknadens önskemål på kompetens. För att ta reda på detta skulle vissa vidare studier vara nödvändiga.
9.6 Förslag på vidare studier
Denna studie berör egentligen tre olika grupper; lärosäten, arbetsmarknad och studenter. De två senare, arbetsmarknaden och studenterna, får inte mycket utrymme i studien, men skulle kunna bidra med många nya infallsvinklar. Vid möjlighet till en utökad studie hade det varit intressant att undersöka begreppet anställningsbarhet ur dessa gruppers synvinkel.
Studenterna präglas av utbildningens perspektiv på anställningsbarhet och valet av närhet till arbetsmarknad eller akademi i undervisningen. Det skulle vara intressant att höra studenternas uppfattning om detta. Känner de sig anställningsbara? Får de jobb? Arbetsmarknaden skördar frukten av utbildningarna och att höra deras åsikter om vilket lärosäte som utbildar de mest anställningsbara studenterna eller vilka kompetenser som verkligen efterfrågas skulle vara intressant.
Studien skulle också kunna vara relevant ur ett longitudiellt perspektiv. Genom att göra samma studie igen om ett antal år skulle man kunna utläsa förändringar i berättelsen om hur man ser på arbetsmarknaden och relationen till den.
34
10. Referenser
10.1 Elektroniska referenser
1. Sveriges kommunikatörer [www] Hämtad 2015-04-10 från http://www.sverigeskommunikatorer.se/fakta-och-verktyg/om-yrket-kommunikator/definition/
2. European communikation monitor 2012
http://www.zerfass.de/ECM-WEBSITE/media/ECM2012-Results-ChartVersion.pdf 3. Kommunikatören 2014 [www] Hämtad 2015-04-23 från
http://hammerhanborg.com/globalassets/global/kommunikatoren/se/kommunikatoren_2 014.pdf
4. Sveriges kommunikatörer [www] Hämtad 2015-03-27 från http://www.sverigeskommunikatorer.se/fakta-och-verktyg/om-yrket-kommunikator/utbildningar-inom-kommunikation/ 5. Arbetsförmedlingen [www] Hämtad 2015-05-17 från http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Statistik- prognoser/Prognoser/Yrkeskompassen-extern-sokning.html?url=1119789672%2FYrkeskompassen%2FYrkesprognos.aspx%3Fy%3D 245%26s%3D2451%26b%3D6159&sv.url=12.172a79512211e45f0d800035 6. Universitetskanslerämbetet [www] Hämtad 2015-05-14 från http://www.uka.se/faktaomhogskolan/bolognaprocessen.4.782a298813a88dd0dad80001 3998.html 7. Nationalencyklopedien [www] Hämtad 2015-05-16 från http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/profilering 8. Antagning [www] Hämtad 2015-03-26 från https://www.antagning.se/se/start
10.2 Tryckta referenser
Berglund, Gun & Fejes, Andreas (2009) Anställningsbarhet: perspektiv från utbildning
och arbetsliv. Studentlitteratur AB: Lund
Bergström, Göran & Boréus, Kristina. (2012) Textens mening och makt: metodbok i
samhällsvetenskaplig text och diskursanalys. Studentlitteratur AB: Lund
Bryman, Alan (2008) Samhällsvetenskapliga metoder. Liber AB: Malmö
Falkheimer, Jesper & Heide, Mats. (2003) Reflexiv kommunikation - Nya tankar för
35 Falkhemier, Jesper & Heide, Mats. (2014, upplaga 2) Strategisk kommunikation - en
introduktion. Studentlitteratur AB: Lund
Goffman, Erwing (2014) Jaget och maskerna - En studie i vardagslivets dramaturgi. Studentlitteratur AB: Stockholm
Granberg, Otto (2014) Lära eller läras: om kompetens och utbildningsplanering i
arbetslivet. Studentlitteratur AB: Lund
Hansson, Jörgen (2005, upplaga 1) Kompetens som konkurrensfördel. Studentlitteratur AB: Lund
Illeris, Knud (2012) Kompetens - Vad, varför, hur. Studentlitteratur AB: Lund Johansson, Thomas (2004) Socialpsykologi. Studentlitteratur AB: Lund Johansson, Thomas & Lalander, Philip (2013, upplaga 2:1) Vardagslivets
socialpsykologi. Liber AB: Stockholm
Keen, Kerstin (2006) Kompetens - Vad är det? Idmans förlag: Malmö
Larsson, Larsåke (2005) Upplysning och propaganda - utvecklingen av svensk PR och
information. Studentlitteratur AB: Lund
Larsson, Larsåke (2014) Tillämpad kommunikationsvetenskap. Studentlitteratur AB: Lund
Rosengren, Karl-Erik & Arvidson, Peter (2005) Sociologisk metodik. Liber AB: Malmö Winther Jörgensen, Marianne & Phillips, Louise (1999) Diskursanalys som teori och
metod. Studentlitteratur AB: Lund
Sandström, Håkan (2011) Kontrollen över rollen, Linnéuniversitetet (Ej utgiven)
Sandström, Håkan & Palm, Göran (2005), Växjö Universitet (Ej utgiven)
Sandström, Håkan & Palm Göran (2013), Kommunikatörer - ett mellanskikt av sociala individualister Linnéuniversitetet (Ej utgiven)
36