Medvetenhet om stress

I dokument Det sitter i väggarna (sidor 32-46)

7 Diskussion .1 Metoddiskussion

7.2.2 Medvetenhet om stress

Några av respondenterna ansåg sig inte påverkas av stressorer som trötthet vid en akut situation. Detta skulle kunna förklaras med att stress är en individuell

upplevelse, det är personens tidigare erfarenheter och bedömningen av den aktuella situationer som kommer att ge uttryck för hur personen kommer reagera (Cassidy, 2003). I alla kulturer finns det olika personlighetstyper, alla individer har ett visst mått av att både vara individualistiska och kollektivistiska. Det som utmärker den mer individualistiska personlighetstypen är att den uppskattar utmaningar och att utmanas (Botond, 2017). Kanske kan det vara så att de respondenter på sjukhus 1 är mera individualister och ser den akuta situationen som en utmaning. Alternativt är att de som inte upplever att de blir påverkade av trötthet i en akut situation, har med sig erfarenheter, som gör att de bemästrar den aktuella situationen enligt dem på ett adekvat sätt. Det är dock viktigt att vara självreflekterande. Det är först i

reflektionen av sitt handlande i den aktuella situationen man kan få kännedom om sitt agerande. Att vara självreflekterande leder till att vårdaren uppmärksammar sig själv i det egna vårdandet (Ekebergh, 2015). Detta kan speglas i en tidigare studie av Anton, Montero, Howley & Brown (2015), där nästan hälften av de kirurger som deltog hade bevittnat intraoperativa komplikationer som en direkt följd till att opererande kirurgen var stressad. Men det var endast 15% av dem som ville kännas vid att de själva orsakat en komplikation för att de var stressade (Anton et al., 2015). Att medvetandegöra sitt eget agerande kan öka vårdarens självkännedom. När insikten i och förståelsen av sitt handlande ökar minskar risken att tillfoga patienten ett vårdlidande (Kasén et al., 2008). Om vi då återkommer till dygdetiken så är dygder enligt Sandman och Kjellström (2018) något annat än de skickligheter eller yrkeskunnande som man kan träna i sin profession. Dygder är något man förvärvar genom sitt handlande i livet, handlingsmönster som påverkar hela din person och hur du är. Dygderna är något som leder till att en person handlar rätt, de får alltså till följd att man gör det rätta (Sandman & Kjellström, 2018). Att skydda patienten mot ett vårdlidande innebär för vårdaren att känna igen tecken på lidande hos en annan person. Genom samtal i arbetsgruppen, reflektion och övning kan mötet med den lidande personen förvandlas till möjligheter av utveckling för båda parter. Det här är en kvalitets- och kompetensaspekt vården måste ta på största allvar (Arman, 2015). Resultatet om att medvetenheten till stress skilde sig mellan sjukhusen kan speglas i det sociala klimatet som finns i arbetsgruppen. Det är de gemensamma normerna och värderingarna som finns i arbetsgruppen som ger synen på arbetet och den vård som utförs (Rytterström,2015). Eklöf et al., (2014) beskriver att det finns tendenser i

vården att acceptera arbete vid hög stress utan att klaga. Detta tillsammans med att personalen tar riskabla arbetsförhållanden för givet. Såsom en hög arbetsbelastning och långa arbetspass samt ett stort ansvar för patienten i förhållande till erfarenhet och kompetens är ett hot mot säkerheten. Ett försvar blir då att arbeta hårdare i stressade situationer för att skydda mot risker. Personalen känner ett personligt engagemang och kurage för att kunna upprätthålla sin professions värderingar (Eklöf et al., 2014). Ovanstående resonemang skulle å ena sida kunna betyda att sjukhus 1 ser stressen som något i deras dagliga arbete, de har accepterat stressen och det gör att de inte är medvetna om hur det påverkar dem. Å andra sidan skulle det kunna förklaras motsatt, att de lever med stressen dagligen och är därav inte medvetna om den. I en kultur som har mål i att få ut mer på mindre tid tvingar personalen till att sluta tänka för att kunna överleva stressen. Detta förhindrar den professionella utvecklingen och personalen lämnas i ett läge där de ger upp hoppet om att kunna vara där för patienten. Det skapas en sinnesstämning som inte alltid gå i linje med personalens etiska värderingar (Lindwall & von Post, 2008). I det långa loppet kan stressen ge en känsla av hopplöshet och försämrad kontroll, en bristande inställning till arbetet med ett minskat engagemang och ansvar. Detta kan ge långvariga konsekvenser på hälsan som trötthet och depression, eller till ett risktagande som leder till skada både mot medarbetare eller patienter (Eklöf et al. 2014). Lögde, Rudolfsson, Rask-Andersen, Wålinder & Arakelian (2018) beskriver vad som kan inverka på att perioperativa sköterskor slutar sitt jobb. Där omänskliga arbetsförhållande beskrivs kunna orsaka negativa hälsoeffekter och att arbetet påverkade deras privatliv så pass mycket att de upplevde att deras familjer blev åsidosatta (Lögde et al. 2018)

8 Slutsats

Resultatet i studien visade inte på några skillnader mellan professionerna men det fanns skillnader mellan sjukhusen på två faktorer vilka var, uppfattning om ledning och medvetande om stress. Resultatet påvisade att förbättringar inom

säkerhetskulturen finns i arbetet utanför operationssalen, där det finns behov av en större tydlighet i dialogen mellan medarbetare och chefer, vilket skulle kunna vara walkarounds och patientsäkerhetsdialoger. Resultatet visade även på en hög arbetstillfredsställelse. Vilket tolkas som att organisationen har medarbetare med positiva attityder vilket är en styrka i kampen mot vårdskador. Organisationen måste ge personalen de förutsättningarna som krävs för att kunna bedriva en säker och etisk vård. Genom att frigöra tid till utbildning och reflektion samt uppmuntra till samtal med patienten kan kvaliteten på vården förbättras och medarbetarna känna sig värderade och uppskattade. Förslagsvis skulle tid kunna frigöras genom att organisationen drar ner på produktionstakten eller effektivisera flöden och andra logistiska lösningar. Att bemanna upp är vad vi ser inget alternativ då personal med rätt kompetens är en bristvara.

Det finns inga tidigare nationella studier som jämför operationssjuksköterskor och opererande läkare i avseende patientsäkerhetskultur, våra skillnader fann vi mellan sjukhusen det kan indikera på att skillnaderna inte finns i professionernas vårdkultur utan i organisationernas vårdkultur. Förslag till fortsatt forskning är att undersöka ledarnas uppfattningar till patientsäkerhetskulturen

9 Referenslista

Anton, N.E, Montero, P.N, Howley, L.D & Brown, C. (2015). What stress coping strategies are surgeons relying upon during surgery? The American Journal of

Surgery, 210, 846-851. doi: 10.1016/j.amjsurg.2015.04.002

Arakelian, E., Gunningsberg, L., & Larsson, J. (2011). How operating room efficiency is understood in a surgical team: a qualitative study. International

Journal for Quality in Health Care, 23, 100-106. doi:10.1093/intqhc/mzq063

Arman, M. (2015). Vårdande med grundvärden - värdighet, helhet och caritas. I M. Arman, K. Dahlberg & M.Ekebergh. (Red), Teoretiska grunder för vårdande. (s. 180-188). Stockholm: Liber

Billhult, A. (2017a). Analytisk statistik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig Teori

och Metod - Från idé till Examination inom Omvårdnad (upplaga 2 s.275-284).

Lund: Studentlitteratur.

Billhult, A. (2017b). Enkäter. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig Teori och Metod

- Från idé till Examination inom Omvårdnad (upplaga 2 s.121-132). Lund:

Studentlitteratur.

Blomberg, A-C., Bisholt, B., Nilsson, J., & Lindwall, L. (2015). Making the invisible visble-operating nurses perceptions of caring in the perioperative practice.

Scandinavian Journal of Caring Sciences, 29, 361-368. doi: 10.1111/scs.12172

Blomberg, A-C., Bisholt, B & Lindwall, L. (2018). Value conflicts in perioperative practice. Nursing Ethics, XX (X). doi:10.1177/0969733018798169

Botond, A. (2017). Kulturell psykologi. Lund: Studentlitteratur.

Bäckström, G. (2012). Operationssjusköterskans proffesion. I G. Myklestul Dåvoj, P. Hege Eide & I Hansen (Red.), Operationssjukvård – operationssjuksköterskans

perioperativa omvårdnad. (s. 29-45) Lund: Studentlitteratur.

Carlström E, Kvarnström S, & Sandberg H. (2013). Teamarbete i vården. I Edenberg A-K, Ehrenberg A, Friberg F, Wallin L, Wijk H, & Öhlén, J. (Red).

Omvårdnad på avancerad nivå - kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden (s. 29- 62). Lund: Studentlitteratur.

Carney, B.T., Mills, P.D., Bagian, J.P. & Weeks, W.B. (2010). Sex differences in operating room caregiver perceptions of patient safety: a pilot study from the Veterans Health Administration Medical Team Training Program. Quality Safety

Health Care, 19, 128–131. doi:10.1136/qshc.2008.028233

Catchpole, K., Mishra, A., Handa, A. & McCulloch, P. (2008). Teamwork and errors in the operating room. Analysis of skills and roles. Annals of Surgery ,247, 699-706. doi:10.1097/SLA.0b013e3181642ec8

Collin, K., Paloniemi, S. & Mecklin, J-P. (2010). Promoting inter-professional teamwork and learning - the case of a surgical operating theatre. Journal of

Education and Work, 23(1), 43-63. doi: 10.1080/13639080903495160

Danielsson, M., Nilsen, P., Öhrn, A., Rutberg, H., Fock, J. & Carlfjord, S. (2014). Patient safety subcultures among registered nurses and nurse assistants in Swedish hospital care: a qualitative study. BMC nursing, 13, doi:10.1186/s12912-014-0039-5 Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna. Lund:Studentlitteratur. Ejlertsson, G. (2014). Enkäten i praktiken. Lund:Studentlitteratur.

Ekebergh, M. (2015). Reflektionens roll för vårdande vård. I M. Arman, K. Dahlberg & M.Ekebergh. (Red). Teoretiska grunder för vårdande. (s. 238-242). Stockholm: Liber

Eklöf, M., Törner, M. & Pousette, A. (2014). Organizational and

social-psychological conditions in healthcare and their importance for patient and staff safety. A critical incident study among doctors and nurses. Safety Science, 70, 211-221. doi: doi: 10.1016/j.ssci.2014.06.007

Ekman, I. & Norberg, A. (2013). Personcentrerad vård-teori och tillämpning. I Edberg, A-K., Ehrenberg, A., Friberg, F., Wallin, L., Wijk, H. & Öhlen, J (Red.),

Omvårdnad på avancerad nivå- kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden (s. 29-63). Lund : Studentlitteratur.

Erichsen Andersson, A., Bergh, I., Karlsson. J. & Nilsson, K. (2010). Patients experiences of acquiring a deep surgical site infection: An interview study.

American Journal of Infection Control, 38, 711-717. doi:10.1016/j.ajic.2010.03.017

Erichsen Andersson, A., Gifford, W. & Nilsson, K. (2015). Improving care in surgery - a qualitative study of managers´experiences of implementing evidence-based practice in the operating room. Journal of hospital administration,4(4), 73-83. doi: 10.5430/jha.v4n4p73

Erestam, S., Haglind, E., Bock, D., Erichsen Andersson, A., & Angenete, E. (2017). Changes in safety climate and teamwork in the operating room after implementation of a revised WHO checklist: a prospective interventional study. Patient Safety in

Surgery. 11(4). doi: 10.1186/s13037-017-0120-6

Flin, R., Yule, S., Mc Kenzie, L., Paterson-Brown, S., & Maran N. (2006). Attitudes to teamwork and safety in the operating theater. Surgeon, 4(3), s.145-151.

Gillespie, B. M., Gwinner, K., Chaboyer, W., & Fairweather, N. (2013). Team communications in surgery - creating a culture of safety. Journal of

Interprofessional Care, 27(5), 387-393. doi:10.3109/13561820.2013.784243

Göras, C., Unbeck, M., Nilsson, U., & Ehrenberg, A. (2017). Interprofessional team assessments of the patient safety climate in Swedish operating rooms: a cross sectional survey. British Medical Journal Open, 7. doi:10.1136/bmjopen-2016-015607

Göras, C., Yang Wallentin, F., Nilsson, U., & Ehrenberg, A. (2013). Swedish translation and psychometric testing of the safety attitudes questionnaire (operating room version). BMC Health Services Research,13(104). doi:1472-6963/13/104 Gunnarsdotter, S., (2011,14 juni). Dåligt uppförande patientsäkerhetsrisk.

Läkartidningen, 24, 1290-1293.

Halligan., M, & Zecevic, A. (2011). Safety culture in healthcare: a review of concepts, dimensions, measures and progress. BMJ Quality & Safety, 20(4), 338-343. doi:10.1136/bmjqs.2010.040964

Hanssen, I. (2012). Patientens psykosociala behov . I G. Myklestul Dåvoj, P. Hege Eide & I Hansen (Red.), Operationssjukvård – operationssjuksköterskans

perioperativa omvårdnad. (s. 117-145) Lund: Studentlitteratur.

Hassel, K., Andersson, K., Koinberg, I-L., & Wennström, B. (2016). Postoperative wound infections after a proctectomy-patient experiences. International Journal of

Qualitative Studies on Health and Well-being, 11. doi:10.3402/qhw.v11.30393

Haynes, A.B., Weiser, T.G., Berry, W.R., Lipsitz, S.R., Breizat, A.H., Dellinger, E.P., … Gawande, A. (2009). Safe surgery saves lives study group. A surgical safety checklist to reduce morbidity and mortality in a global population. New

England Journal of Medicine, 360, 491–499. doi: 10.1056/NEJMsa0810119

Henricson, M. & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricson (Red.),

Vetenskaplig Teori och Metod - Från idé till Examination inom Omvårdnad (Uppl

2, s. 111-120). Lund: Studentlitteratur.

Hill, M.R., Gale, T.C.E., Alderson, M.L., & Roberts, M.J. (2011). The change in safety culture associated with the introduction of the five steps to safer surgery. Eur

J Anaesthesiol. 28, 215–216. doi: 10.1093/bja/aev063

Hull, L., Arora, S., Kassab, E., Kneebone, R., & Sevdalis, N. (2011). Assessment of stress and teamwork in the operating room: an exploratory study. The American

Ingvarsdottir, E. & Halldorsdottir, S. (2018). Enhancing patient safety in the operating theatre: from the perspective of experienced operating theatre nurses.

Scandinavian Journal of Caring Sciences, 32; 951-960. doi 10.1111/scs.12532

Joelsson-Alm, E., Nyman, C. R., Svensén, C., & Ulfvarson, J. (2014). Micturition problems after bladder distension during hospitalization in Sweden: “I´m not ill, just damaged for the rest of my life”. Nursing Research, 63(6), 418-425.

doi:10.1097/NNR.0000000000000057

Kasén. A, Nordman. T, Lindholm. T, & Eriksson. K. (2008). Då patienten lider av vården - vårdarens gestaltning av patientens vårdlidande. Vård i Norden, 28(2), 4-8. doi:10.1177/010740830802800202

Kelvered, M., Öhlén J. & Åkesdotter Gustafsson B. (2012). Operating theatre nurses ́ experience of patient-related, intraoperative nursing care. Scandinavian

journal of Caring Sciences, 26, 449-457. doi: 10.1111/j.1471-6712.2011.00947.

Kristensen, S., Christensen, K., Jaquet, A., Møller Beck, C., Sabroe, S., Bartels, P. & Mainz, J. (2016). Strengthening leadership as a catalyst for enhanced patient safety culture: a repeated cross-sectional experimental study. BMJ Open. doi:10.1136/bmjopen-2015- 010180

Kristensson, J., (2014) Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för

studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.

Kjellström, S., (2017). Forskningsetik. I M Henricson (Red.) Vetenskaplig teori och

metod, från idé till examination inom omvårdnad. (Upplaga 2, s. 57-74). Lund:

Studentlitteratur.

Lagen om etikprövning av forskning som avser människor. (SFS 2003:460). Hämtad från Riksdagens webbplats: https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460

Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag. (2014). Skador i vården-

skadepanorama och kostnader för kirurgi. Markörbaserad journalgranskning 2013.

Hämtad 2019-02-16 från: https://lof.se/wp-content/uploads/Skador-i-vaarden-skadepanorama-och-kostnader-foer-kirurgi.pdf

Larsson Mauleon, A. (2012). Att vara patient på en operationsavdelning. I S. Almerud Östberg & L, Nordgren. (Red.), Akut vård ur ett patientperspektiv (s. 65-74). Lund: Studentlitteratur.

Li, N., Marshall, D., Sykes, M., McCulloch, P., Shalhoub, J., & Maruthappu, M. (2018). Systematic review of methods for quantifying teamwork in the operating theater. BJS Open, 2(2), 42-51 doi: org/10.1002/bjs5.40

Lindskog, M., (2016) Att lära, av och om varandra. I J. Berlin & H. Sandberg (Red.)

Team i vård och omsorg. Erfarenheter och reflektioner. (s.109-134).

Studentlitteratur: Lund.

Lindwall, L., & von Post. (2008). Habits in perioperative nursing culture. Nursing

Ethics 15(5), 670-681. doi: 10.1177/0969733008092875

Lingard, L., Espin, S., Whyte, S., Regehr, G., Baker, R. G., Reznick, R., . . . Grober, E. (2004). Communication failures in the operating room: an observational

classification of recurrent types and effects. Quality and Safety in Health Care,

13(5), 330-334. doi: 10.1136/qshc.2003.008425

Lögde, A., Rudolfsson, G., Rask-Andersen, A., Wålinder, R & Arakelian, E. (2018). I am quitting my job. Specialist nurses in perioperative context and their

experiences of the process and reasons to quit their job. International Journal of

Quality in Health Care, 30(4), 313-320. doi: 10.1093/intqhc/mzy023

Makary, M.A., Sexton, J.B., Freischlag, J.A., Holzmueller, C.G., Millman, E.A., Rowen, L., & Pronovost, P.J. (2006). Operating Room teamwork among Physicians and Nurses: Teamwork in the Eye of the Beholder. J Am Coll Surg, 202, 746-752. doi: 10.1016/j.jamcollsurg.2006.01.017

Mako, T., Svanäng, P. & Bjerså, K. (2016). Patients´perception of the meaning of good care in surgical care: a grounded study. BMC Nursing, 15(47). doi:

10.1186/s12912-016-0168-0

Mazzocco, K., Petitti, D., Fong, K., Bonacum, D., Brookey, J., Graham, S., Lasky, R., Sexton, B. & Thomas, E. (2009). Surgical team behaviors and patient outcome.

The American Journal of Surgery, 197, 678-685. doi: 10.1016/j.amsurg.2008.03.002

Nygren, M., Roback, K., Öhrn, A., Rutberg, H., Rahmqvist, M. & Nilsen. (2013). Factors influencing patient safety in Sweden: perceptions of patient safety officers in the county councils. BMC health Services Research, 13(52). doi:10.1186/1472-6963-13-52

Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen. Kvalitativa och

kvantitativa perspektiv. (upplaga 3). Stockholm: Liber.

Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659). Hämtad från Riksdagens webbplats:

http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659#K4%20[2019-01-09]

Polit, D. F. (2010). Statistics and Data Analysis for Nursing Research (2. ed.). Upper Saddle River, New Jersey: Pearson Education.

Polit, D.F,. & Beck, C.T. (2017). Nursing research. Generating and Assessing

Profit, J., Etchegaray, J., Petersen, L A., Sexton, J B., Hysong, S J., Mei, M. & Thomas, E J. (2014). Neonatal intensive care unit safety culture varies widely. Arch

Dis Child Fetal Neonatal Ed 97 (2), F120-F126.

doi:10.1136/archdischild-2011-300635

Pulkkinen, M,. Juntilla, K,. & Lindwall, L. (2016). The perioperative dialogue – a model of caring for the patient undergoing a hip or a knee replacement surgery under spinal anaesthesia. Scandinavian Journal of Caring Science, 30, 145-153.

doi:10.1111/scs.12233

Quality and Safety Education for Nurses. (2012) . Graduate-Level QSEN Competencies Knowledge, Skills and Attitudes. Hämtad 2019-03-10 från

http://www.aacnnursing.org/Portals/42/AcademicNursing/CurriculumGuidelines/Gr aduate-QSEN-Competencies.pdf

Riksföreningen för operationssjukvård. (2016). Om operationssjuksköterskans specialistkompetens för patientsäker vård i operationsrummet. I riksföreningen

anser och rekommenderar. Hämtad 2019-01-13 från:

http://www.rfop.se/media/1921/rfop-anser-2016.pdf

Rudolfsson, G. & Flensner, G. (2012). Suffering and suffering with other - the perspective of nurse leaders. Nursing Management, 20, 278-286.

doi:10.1111/j.1365-2834.2011.01341.x

Russ, S., Rout, S., Caris, J., Mansell, J., Davies, R., Mayer, E., ... Sevdalis, N. (2015). Measuring variation in use of the WHO surgical safety checklist in the operating room: a multicenter prospective cross-sectional study. Journal of the

American College of Surgeons, 220(1), doi:10.1016/j.jamcollsurg.2014.09.021

Rydenfält, C., Johansson, G., Larsson, P-A., Åkerman, K. & Odenrick, P. (2011). Social structures in the operating theatre: how contradicting rationalities and trust affect work. Journal of Advanced Nursing, 68(4), 783-795. doi: 10.1111/j.1365-2648.2011.05779.x

Rydenfält, C., Johansson, G., Odenrick, P., Åkerman, K., & Larsson, P. A. (2013). Compliance with the WHO Surgical Safety Checklist: deviations and possible improvements. International Journal for Quality in Health Care, 25(2), 182–187. doi.org/10.1093/intqhc/mzt004

Rydenfält, C., Borell, J., & Erlingsdottir, G. (2018). What do doctors mean when they talk about teamwork? possible implications for interprofessional care. Journal

Rytterström, P., Cedersund, E. & Arman, M. (2009). Care and caring culture as experienced by nurses working in different care environments: A phemenological-hermeneutic study. International Journal of Nursing Studies, 46, 689-698. doi:10.1016/j.ijnurstu.2008.12.005

Rytterström, P. (2015). Vårdkultur - att synliggöra det som inte går att se. I M. Arman, K. Dahlberg, M.Ekebergh. (red). Teoretiska grunder för vårdande. (s. 195-208). Liber AB; Stockholm.

Sacks, D., Shannon, E., Dawes. A., Rollo, J., Nguyen, D., Russell, M., Ko, C. & Maggard-Gibbons, M. (2015). Teamwork, communication and safety climate: a systematic review of interventions to improve the surgical climate. BMJ of Quality

Safety, 24, 458-467. doi: 10.1136/bmjqs-2014-003764

Salmela,S., Eriksson,K., & Fagerström, L. (2012). Leading change: a three‐ dimensional model of nurse leaders’ main tasks and roles during a change process.

Leading Global Nursing Research,68(2), 423–433.

doi:0.1111/j.1365-2648.2011.05802.x

Sandberg, H. (2016) Det goda teamet. I J. Berlin & H. Sandberg (Red.) Team i vård

och omsorg. Erfarenheter och reflektioner. (s.279-302). Lund:Studentlitteratur.

Sandelin, A., & Gustafsson, B. Å., (2015). Operating theatre nurses´experiences of teamwork for safe surgery. Nordic Journal of Nursing Research, 35(3), 179-185. doi: 10.1177/0107408315591337

Sandman, L., & Kjellström, S. (2018). Etikboken. Etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur.

Sexton, J. B., Helmreich, R. L., Neilands, T. B., Rowan, K., Vella, K., Boyden, J., ... Thomas, E. J. (2006a). The Safety Attitudes Questionnaire: psychometric properties, benchmarking data, and emerging research. BMC Health Services Research, 6(1), 44. doi: 10.1186/1472-6963-6-44

Sexton, J. B., Makary, M. A., Tersigni, A. R., Pryor, D., Hendrich, A., Thomas, E. J., ... Pronovost, P. J. (2006b). Teamwork in the Operating Room Frontline

Perspectives among Hospitals and Operating Room Personnel. The Journal of the

American Society of Anesthesiologists, 105(5), 877-884.

Sharp, L. (2012). Effektiv kommunikation för säkrare vård. Lund:Studentlitteratur. Sherwood, G. (2013). Nödvändigheten att förändra undervisningen för att förändra. I G. Sherwood & J. Barnsteiner (Red.), Kvalitet och säkerhet inom omvårdnad (s. 159-180). Lund:Studentlitteratur.

Singer, S J., Molina, G., Li, Z., Wei, J., Nurudeen, S., Kite, J G., … Berry, W. R. (2016). Relationship Between Operating Room Teamwork, Contextual Factors, and Safety Checklist Performance. Journal of the American College of Surgeons,

223(4), 568-580. doi: 10.1016/j.jamcollsurg.2016.07.006

Sveriges kommuner och landsting. (2013). Att mäta patientsäkerhetskulturen. Hämtad 2019-02-16 från:

https://webbutik.skl.se/sv/artiklar/att-mata-patientsakerhetskulturen-2.html

Sveriges kommuner och landsting. (2015). Patientsäkerhetskultur: Sammanställning

på nationell nivå av landstingens och regionernas mätningar 2012-2014. Hämtad

2019-03-15 från: https://webbutik.skl.se/sv/artiklar/patientsakerhetskultur- sammanstallning-pa-nationell-niva-av-landstingens-och-regionernas-matningar-2012-2014.html

Sveriges kommuner och landsting. (2018). Markörbaserad journalgranskning.

Skador i vården -utveckling 2013-2017. Nationell nivå . Hämtad 2019-01-08 från:

https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-640-7.pdf?issuusl=ignore

Svensk Sjuksköterskeförening [SSF]. (2012). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 2018-12-27 från: https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf

Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Säker vård– en kärnkompetens för vårdens samtliga professioner. Hämtad 2019-01-10 från:

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kvalitet-publikationer/saker-vard_2016.pdf

Svensk sjuksköterskeförening och Svenska läkaresällskapet (2017). Teamarbete och förbättringskunskap - två kärnkompetenser för god och säker vård. Hämtad 2019-01-14 från:

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/kvalitet/teamarbete.och.forbattringskundkap.pdf Socialstyrelsen (2012). Förslag till nationell strategi för ökad

patientsäkerhet.[Elektronisk]. Hämtad 2019-01-13 från:

https://www.socialstyrelsen.se/SiteCollectionDocuments/forslag-till-nationell-strategi-patientsakerhet.pdf

Socialstyrelsen (2017a). Säkerhetskultur. [Elektronisk]. Hämtad 2019-01-13 från: https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/sakerhetskultur

Socialstyrelsen (2017b). Säkerhetskultur - vad talar vi om. Hämtad 2019-01-20 från:

Statistiska centralbyrån (2016). Frågor och svar – om frågekonstruktion i enkät- och intervjuundersökningar. Hämtad 2019-02-10 från:

https://www.scb.se/contentassets/c6dd18d66ab240e89d674ce728e4145f/ov9999_20 16a01_br_x08br1601.pdf

Thorbjornssen, K-M. (2001). Joyce Travelbee Mellommensklige forhold i sykepleie. Oslo:Gyldendal Norsk Forlag.

Törner, M., Eklöf M., Larsman, P. & Pousette, A. (2014). Säkerhetskultur i vård

och omsorg - Hinder och stöd. (Rapport, Göteborg institutionen för medicin,

avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa). Göteborgs Universitet. [Elektronisk]. Hämtad 2019-01-07 från

https://www.medicine.gu.se/digitalAssets/1476/1476455_sakerhetskultur_hinder_oc h_stod_2014.pdf

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2019-01-07 från :

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Wallin, C-J., Kalman, S., Sandelin, A., Färnert, M-L., Dahlstrand, U,. & Jylli L. (2015). Creating an environment for patient safety and teamwork training in the operating theatre: A quasi-exprentimell studie. Medical teacher, 37(3), 267-276. doi: 10.3109/0142159X.2014.9479

Wakeman, D., & Langham, M.R (2018). Creating a safer operating room: Groups, team dynamics and crew resource management principles. Seminars in Pediatric

Surgery, 27, 107-113. doi: http://org/10.1053/j.sempedsurg.2018.02.008

Wenemark. M. (2017). Enkätmetodik med respondent i fokus. Lund: Studentlitteratur

Wibeck, V. (2017). Fokusgrupper. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig Teori och

Metod - Från idé till Examination inom Omvårdnad (Uppl 2, s. 169-185). Lund:

Studentlitteratur.

World Health Organization. (2009). WHO Guidelines for Safe Surgery : 2009 :Safe Surgery Saves Lives. Hämtad 2019-01-07 från:

https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/44185/9789241598552_eng.pdf?se que%20nce=1&isAllowed=y

Världsalliansen för patientsäkerhet. (2009). Bruksanvisning för checklista för säkerhet vid operationer - Säker kirurgi räddar liv. Hämtad 2019-02-01 från http://www.safesurg.org/uploads/1/0/9/0/1090835/sw._manual.pdf

Xyrichis, A., & Ream, E. (2008). Teamwork: a concept analysis. Journal of Advanced Nursing, 61(2), 232–241. doi: 10.1111/j.1365-2648.2007.04496.x

Zhao, P., Li, Y., Li, Z., Jia, P., Zhang, L., & Zhang, M. (2017). Use of patient safety culture instruments in operating rooms: A systematic literature review. J Evid Based

I dokument Det sitter i väggarna (sidor 32-46)