Hur sammanfattar man metaforteori och -forskning som den ser ut idag? Vi började hos Aristoteles där metaforerna är språkliga stildrag, via Lakoff och Johnsons revolutionerande tankar om att metaforer främst är kognitiva mönster, och slutar i en dynamisk metaforsyn där diskursiva processer fokuseras. Det är samtidigt tydligt att metaforforskningen i dag, och det paradigmskifte som Lakoff och Johnson gick i bräschen för, börjar förändras. Den dynamiska metaforsynen kan idag ses som ”det nya”. Hos metaforauktoriteten Raymond Gibbs förefaller det iallafall så:17
17 Utvecklingen noteras också i att det ges konferenser på temat ”Ecological Cognition and Metaphor” där man utgår ifrån en ny syn på kognition, kallad ”4E cognition”. Här ses kognitionen som ett ”görande” som karaktäriseras av att kognitionen är ”embodied, enacted, embedded and extended” (http://www.sdu.dk/om_sdu/institutter_centre/isk/forskning/forskningsprojekter/metnet/raam+ 2017; hämtad 2017-03-10).
Overall, dynamical system approaches to metaphor see metaphor use and understanding as a whole system activity (i.e., interaction of brain, body, and world), giving rise to both stability and instability in a wide variety of laboratory and real-world behaviors. This approach is consistent with many other contemporary theories of human performance based on principles of self-organization, and holds much promise for studying the ways metaphor shape language, thought, and culture. (Gibbs, 2011, s. 556)
Samtidigt går det inte att förringa inflytandet konceptuell metaforteori har haft, och fortfarande har, för hur vi förstår, förklarar och undersöker metaforer. De senaste 35 åren har metaforfältet berikats med en stor mängd forskning, och det ter sig närmast omöjligt att få en överblick: ”It is simply impossible to properly capture the incredible variety of scholarly work on conceptual metaphor […] (Gibbs, 2017, s. 53). Gibbs listar samtidigt ett hundratal ämnen som diskuterats i tre olika tidskrifter (Metaphor and Symbol, Cognitive Linguistics, Review of Cognitive Linguistics). Bland ämnen som listas kan nämnas Metaforer för schack, Metaforer för musikalisk förflyttning, Metaforer för global uppvärmning, Kinesiska metaforer för tänkande och Hästmetaforer i spanska och engelska (se Gibbs, 2017, s. 53–55 för referenser). Metaforforskningen är ytterst bred och omfångsrik. Hanks och Giora (2012) har sammanställt fem band med grundläggande teoretiska verk, utvecklingar av metodologiska och teoretiska frågeställningar, kulturella perspektiv, litteraturvetenskapliga perspektiv och neurologiska perspektiv, för att nämna några (se Hanks & Giora, 2012, s. v–xix). Även Helga Mannsåker (2017, s. 43–130) gör en noggrann genomgång av metafor- och metonymiforskning. Då jag inte här vill göra en alltför omfattande utredning, rekommenderar jag istället någon av de ovan nämnda titlarna eller de mycket omfattande handböckerna The Routledge Handbook of Metaphor and Language (Semino & Demjén, 2017) och The Cambridge Handbook of Cognitive Linguistics (Dancygier, 2017) för kontemporära samlingar av aktuell metaforforskning och aktuella diskussioner om metaforer och dess betydelser; en dynamisk och föränderlig diskussion. Som en reaktion på att den konceptuella metaforteorin utgår ifrån introspektiva metaforiska uttryck, har metaforfältet på senare år kompletteras med en stor mängd forskning där fokus ligger på hur människor metaforicerar ”på riktigt i den riktiga världen” (se exempelvis antologin Researching and applying metaphor in the real world; Low, m.fl., 2010). Idag återfinns således en stor mängd empiridrivna metaforstudier av olika slag. Allt från klassrumssamtal (Cameron 2003) och doktor-patient-samtal (Gibbs & Franks 2002; Semino, Heywood & Short 2004; Semino 2008: 178–190) till politisk dialog (Musolff 2004: 147–158, 2006, 2016; Beigman-Klebanov & Beigman 2010) och
försoningssamtal (Cameron & Deignan 2006; Cameron 2011).18 Vidare återfinns en stor mängd metaforstudier där talspråk fokuseras ytterligare (och inte bara metaforer i en viss diskurs, såsom klassrummet): Fainsilber och Ortony (1987); Drew och Holt (1998); Cameron och Deignan (2003); Semino (2005) och Kaal (2012). Drew och Holt (1998) har emellertid främst sociologiska utgångspunkter, och Semino (2005) undersöker konversation i korpusar, likväl som Cameron och Deignan (2003) och Kaal (2012). Det finns ytterligare forskning som undersöker talat språk i olika sammanhang, såsom Corts och Meyers (2002) som undersöker figurativt språk i baptistpredikningar, Musolff (2011) som studerar metaforer i politisk dialog, Fiksdal (1999) som fokuserar på metaspråk i högskoleseminarier och påvisar genusskillnader i hur seminarierna uppfattas och Corts och Pollio (1999) som studerar produktionen av figurativt språk i föreläsningar.
Den kognitivlingvistiska metaforforskning som fokuserar det svenska språket är underrepresenterad och är ännu ett relativt outforskat fält, i alla fall i jämförelse med den engelskspråkiga forskningen. Jan Svanlund (2001, 2007) har dock extensivt studerat metaforer och konventionalisering gällande vikt- och tyngdmetaforer i textkorpusar (presstext, romantext och riksdagsprotokoll), men även lexikal etablering och hur nya sammansättningar får sina betydelser (Svanlund, 2009). Anna Vogel (2004) har studerat dimensionella adjektiv i svenska, med ett kognitivlingvistiskt perspektiv, med data från korpus, eliciterad data från talare av svenska, ordboksdefinitioner samt sin egen språkliga intuition. Vogel har även tagit fram den första svenskspråkiga läroboken gällande kognitiv semantik: Språket, kroppen och tankarna: introduktion till kognitiv semantik (Vogel, 2011), där metaforer har en central och given plats. Hon har även studerat ”laddade ord” (Vogel, 2014) och metaforer i Tomas Tranströmers diktning (Vogel, 2017). Metaforidentifieringsproceduren MIPVU har även nyligen applicerats på danska, norska och svenska, där språkspecifika skillnader och konsekvenser för MIPVU fokuserats (Nacey, Greve, & Johansson Falck, Kommande).19 Men även kontrastiva studier förekommer, där exempelvis Gustafsson & Hommerberg (2016) undersöker ett svenskspråkigt korpusmaterial i jämförelse med ett engelskspråkigt material gällande upplevelser och metaforicering av cancer (se Semino m.fl., 2017). Även Johansson Falck (2014, 2016) undersöker prepositioner i tidsuttryck i både svenska och engelska. Metaforforskning i Sverige med engelska som arbetsspråk och studieobjekt kan också identifieras (exempelvis Alm-Arvius, 2012; Johansson Falck, 2005, 2012, 2018; Lundmark, 2005).
18 Man kan här se en viss uppdelning mellan samtalsforskning och diskursforskning i den engelskspråkiga litteraturen, samtidigt som discourse ofta fungerar nästan synonymt med
kommunikationsstudie.
19 MIPVU = Metaphor Identification Procedure Vrije Universiteit. Proceduren presenteras i avsnitt 5.2.1.
Trots ett omfattande internationellt metaforfält, och trots ett ökat intresse för metaforstudier på svenska ur ett kognitivt lingvistiskt perspektiv, har inga studier med fokus på metaforicering i samtal på svenska hittills genomförts. Inte heller forskning gällande romantisk kärlek och dess metaforicering på svenska har påträffat. Min studie ämnar således bidra dels med att undersöka och diskutera faktiskt metaforbruk i samtal på svenska, så som språkarna faktiskt språkar och metaforicerar, dels hur den romantiska kärleken metaforiceras. Med detta fokus, och med utgångspunkt i metaforicering som någonting dynamiskt, blir det också av vikt att etablera en förståelse för de sammanhang vari metaforiceringen sker. Här spelar diskurs, kultur och samhällelig kontext en avgörande roll. I följande avsnitt behandlas följaktligen teorin om kulturella modeller.