ethnographical research Jenny Ask1
1 Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Stockholms universi-tet, Stockholm, Sverige
In this paper we want to adress some general methodological questions context. The discussion takes as its starting point a recent ethnographic study of the Swedish Roma and their experiences from living in camps during the 20th century.
Our aim is however to contribute to a more general discussion about methodological dilemmas when studying marginalized groups. The main part of this project was car-ried out during 2015-2017 and included researchers in ethnology, anthropology and archeology. We will focus on some critical methodological issues for this study to be carried out and show how unequal power relations between the researchers and the
researched group shaped the research process and outcome from the start. Questions that can be raised are: 1) critical awareness of present and historical power asymmetries and knowledge about the living conditions of the people studied, 2) how to gain access
-sentatives from the studied group during the whole research process; when designing
-represents to the people studied, how (the lack of) shared experiences of racism and/
or trauma affected the interviews and narratives, feelings of vulnerability and how to prepare.
Skilda världar? Högerpopulismens orsaker, platser och samhällsklasser
Maria Vallström1
1 Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Huddinge, Sweden
Landsbygden och ”icke-urbana” platser pekas idag ofta ut som fästen för högerpopulism och missnöje med den etablerade demokratin och politiken, både i Sverige och internationellt. Förklaringar som ökade spänningar mellan globaliseringens vinnare och förlorare, klassklyftor och sociala skillnader, tudelningen mellan stad och land, samt ökad migration eller misslyckad integration förekommer i samband med detta utpekande.
Allt detta sammanfogas till en berättelse eller förklaringsmodell som appliceras på vissa platser och händelser. Dessa platser och dess befolkning beskrivs då som utveck-lingens förlorare och som motsatsen till utveckling (bakåtsträvande, tröga, inskränkta, etc.). Från det att landsbygden och icke-urbana platser setts som en icke-fråga betraktas den nu som problematisk och potentiellt farlig på grund av populismens framgångar och det utbredda missnöjet. I den här sessionen vill vi påbörja ett problematiserande av den här förklaringsmodellen. Är det i själva verket andra grupper och samhällskrafter som underblåser populismen? Hur ser egentligen kopplingarna mellan högerpopulism och plats, klass och etnicitet ut, och vilket förklaringsvärde har de? Skapandet av glo-baliseringens ”andra” avspeglar en situation där de som pekar ut och de utpekade lever
-lare, som ”politiskt korrekta” och som förvrängare av verkligheten. Istället hävdas ”al-ternativa fakta” som den nakna sanningen. Hur kan vi som etnologer bidra till en ökad förståelse av denna situation?
Sessionen är initierad av en forskargrupp med basen på Södertörns högskola (Mats Lindqvist, Elisabeth Wollin Elhouar, Daniel Bodén) och Hälsinglands utbildningsför-bund (Mikael Vallström, Sara Helmersson, Lotta Svensson)
-31. Skilda världar? Högerpopulismens orsaker, platser och samhällsklasser Maria Vallström1
Elisabeth Wollin Elhouar1, Lotta Svensson2, Mikael Vallström2, Mats Lindqvist1, Daniel Bodén1, Sara Helmersson2
1 Etnologi, inst. för historia och samtidsstudier, Södertörns Högskola, Flemingsberg, Sweden
2 FoU Hälsingland, CFL Söderhamn, Hälsinglands utbildningsförbund, Söderhamn, Sweden
blivit en aktuell och central samhällsfråga. I samhällsdiskussionen ses högerpopulis-men allmänt som ett hot mot samhällets grundläggande värderingar och etablerade demokratiska institutioner. Till hotbilden hör ett utpekande av platser och samhällsk-lasser – dels av mindre orter och landsbygder, dels av arbetarklassen eller underklassen – som problematiska ”fästen”. Högerpopulismen har också förändrat det offentliga samtalets agenda och former genom att folkligt missnöje, invandring och nationalism har satts i fokus, och genom användandet av egna medier och ”alternativa sanning-staden (det urbana) och landsbygden (det icke urbana) och mellan samhällets elit och folket, med å ena sidan ett avståndstagande från eliten (särskilt etablerade medier och kunskaper), å andra sidan avståndstaganden från rasism och extremism. Denna situa-tion kännetecknas som en av högerpopulismen förstärkt kris för legitimiteten och för-troendet för demokratins institutioner och värden, som tenderar att leda till fördjupade
Vi vill presentera ett forskningsprojekt/program om klass, plats och högerpopulism som är under utarbetande, i form av ett rundabordssamtal med den forskargrupp som arbetar med detta.
The Social, Political and Cultural Meaning of Sound and Music 1
Oscar Pripp1
1 Institutionen för kulturantropologi och etnologi
The presence, meaning and impact of sounds and music is an increasing phenomenon in a globalized world. This panel focuses on all kinds of relations between sounds and/or music and people´s social formation, in everyday lives as well as in expressive forms. It highlights the role of music and sounds and the symbolic construc-tion of communities and meaning, for exclusion and inclusion of people, strengthening or exceeding demarcation lines in cities and rural spaces.
The panel welcomes participants representing a wide range of interests and perspec-tives, from performance of music and dance to the impact of sounds, from contempo-rary ethnographical methods to historical archive and text studies.
34. The Social, Political and Cultural Meaning of Sound and Music
1
1 Örebro Universitet, Musikhögskolan, Örebro, Sverige
Organizers of music venues work within complex networks of individuals, regulations and ideologies. They occupy positions where decisions of different kind are made and as much as they are subject to gatekeepers, they also act as the same when determining conditions of participation for the venues performers and audience. The concept of music serves as a constitutional notion and becomes a node around which the venues are constructed. Besides what sounds, music is coupled with concepts such as culture, community and quality and thereby hold multiple meanings as it includes ideas of what it is and what it is for. Because of the concepts equivocal character and the position organizers occupy, their conceptualizations of music thus become central when they encounter others’ ideas of the same concept during negotiations of the ven-ues terms.
Based on interviews with eight organizers during 2017, this paper discusses how the concept of music engages in multiple dimensions during the construction of six cultur-ally diverse music venues in Sweden.
34. The Social, Political and Cultural Meaning of Sound and Music
1
1 The Danish Folklore Archives at The Royal Library, Copenhagen, Denmark
The study examines two folk music movements primarily initiated by young people at two different periods of time. One started in the beginning of the 1970’s
and ebbed away in the 1980’s, the other was established in 1996 and still exists. What kinds of key ideas and practices and what kind of organization are characteristic for these two movements? How do they differ and/or in what ways are they similar, and
its inspiration source: The Folk music house in Hogager, at that time a satellite of The Danish Folklore Archives in Copenhagen. The current movement takes its name, ROD (root), from a yearly meeting for young people interested in folk music. Both move-ments have been crucially important in their own ways and their own times for the continued and growing acquisition and knowledge of traditional Danish folk music.
Primarily, the study builds upon interviews. The aim is to identify characteristics in each of the two movements in relation to other contemporary tendencies, in order to place them in a cultural-historical perspective in relation to each other.
34. The Social, Political and Cultural Meaning of Sound and Music Helen Rossil1
1 Uppsala University, Dept. of Musicology
Singing the Religious Community in Danish RevivalismWith its bodily involvement, singing has always provided a strong power in human communities. Sing-ing together requires listenSing-ing to each other and a kind of synchronization of the breath through a common pulse; many singing communities recognize the feeling of becoming one body. Singing also offers the possibility of unifying the bodily-created sounds with words and thus enables a strong emotional communication of a certain message. The other side of the coin is, of course, singing’s divisive potential. In Protestant culture, singing has always been narrowly connected to certain hymnbooks, containing certain ideas. For some Danish revivalist groups of the 19th and 20th century, the hymnbooks of Kingo and Brorson became symbols of the religious and cultural community, which was mediated and materialized through singing. In the religious praxis of those com-munities, hymnbook and singing were inseparable. In some cases, they even caused
singing. Tape-recorded interviews from the 1960ies with the last generation of Kingo and my analyses of Kingo and Brorson singing will show how these powers were ex-pressed musically.
34. The Social, Political and Cultural Meaning of Sound and Music Andrea Dankic1
1 Department of Ethnology, History of Religions and Gender studies at Stockholm Uni-versity
Hiphopmusik är ofta förknippad med tydliga föreställningar om autenticitet både gällande musikalisk tradition där till exempel stil och estetik ingår, samt socia-la kategorier såsom etnicitet/ras, kön/genus och psocia-lats. Medan tidigare forskning om hiphop i stor utsträckning har fokuserat sociala kategorier som en del av identitetspoli-tik, har hiphopens musikaliska aspekt ofta blivit förbisedd. I denna studie undersöks villkorandet av hiphopmusik med utgångspunkt i skärningspunkten mellan praktiskt musikskapande och diverse sociala kategorier som utövarna tillskrivs eller tillskriver sig själva.
-tklubbs-dj:ar samt musikläger riktade till tjejer, vill denna studie analysera de processer som formar svensk hiphopmusik. Christopher Smalls begrepp musicking är med sitt perspektiv på musik som en samling sociala processer en viktig analytisk utgångspunkt
-op-sammanhang används begreppet hiphopmusikande. Dessa förutsättningar består av deras viktiga förhållande till olika sociala kategorier såsom kön/genus, etnicitet/ras, klass, generation och plats.
Mitt paper kommer att inriktas på de möjligheter och begränsningar som uppstår i skärningspunkten mellan sociala kategorier och musikpraktik. Vilka regler och konven-tioner är rådande för den kreativitet som kommer till uttryck i min empiri? Hur begrän-sas kreativitet inom hiphopmusikande? Vad blir möjligt/omöjligt att uttrycka, både ur ett musikpraktiskt perspektiv och med hänsyn till sociala kategorier?