• No results found

Syftet med detta arbete är att ta reda på vilka för, respektive nackdelar det finns med att historia A på gymnasiet endast ska behandla modern historia. Med modern historia menar regeringen en tidsperiod från 1700-talet tills idag, vilket vi tidigare har diskuterat. Vi ska nu i denna del redovisa för vilka metoder vi har använt oss av och varför, samt vilka avgränsningar vi gjort och de problem vi stött på.

4.1 Val av metod

För att kunna få svar på de frågor vi ställt, har vi valt att använda oss av en induktiv arbetsmetod, vilket går ut på att empiri och teori först samlas in för att sedan användas för att kunna dra slutsatser. Det induktiva arbetssättet rättfärdigar kunskapen nerifrån och upp, 77 och metoden har vi valt eftersom det inte finns någon tidigare större empiri som behandlar just vårt ämne. Vi vill därför inte uttala oss och dra några slutsatser innan vi själva har samlat in och sammanställt materialet. Materialet till uppsatsen samlade vi in genom att dels använda oss av redan skrivna teorier, och dels genomföra egna intervjuer. När vi sammanställt vår empiri kommer vi att tolka och analysera den utifrån ett historiemedvetandeperspektiv.

4.2 Intervjuerna

Att samla in empiri genom intervjuer är något som historiker i ur minnes tider har gjort. Herodotos, som kallas ”historieskrivnings fader”, samlade in ögonvittnens berättelser och byggde därmed mycket av sin historieskrivning på muntliga källor.78 Insamling av muntliga källor fortsatte som ett starkt komplement till det skrivna materialet, och först under 1800-talet när etableringen av källkritiken slog igenom ökade misstron till muntliga källor och de skrivna källorna kom då i centrum79. Vi väljer att genomföra intervjuer eftersom vi vill ta reda på en inställning, och, som vi skrivit tidigare, finns det inga undersökningar om just detta. Innan vi genomförde våra intervjuer samlade vi på oss kunskaper om intervjuteknik, så att vi skulle kunna få ut så mycket som möjligt av dem. Något som vi fort märkte att vi hade användning av var att ge tid till eftertanke för intervjupersonen, och att vi inte skulle känna

77 Florén, Anders & Ågren, Henrik, Historiska undersökningar. Lund: Studentlitteratur, 2006, s 48.

78 Dahlgren, Stellan & Florén, Anders, Fråga det förflutna: en introduktion till den moderna historieforskningen. Lund: Studentlitteratur, 1996, s. 205.

79 Dahlgren & Florén, s. 205.

skräck inför denna tystnad. Lämnas tid till tystnad kan han/hon få chansen att ytterligare utveckla sitt svar80. Viktigt att tänka på vid intervjuer är också att du själv är delaktig i skapandet av svaret. Frågan blir besvarad på olika sätt, beroende på hur du ställer den. Att ställa enkla och tydliga frågor, och vikten av att vara förberedd, med mera är ytterligare några tips som vi hade nytta av.81 Intervjuformen i sig tillät oss också att vara tydliga i våra definitioner, samtidigt som de svarande kunde berätta utförligt vad de tycker. Då det fanns otydligheter kunde vi enkelt undvika missförstånd genom att både vi och intervju personen kunde ställa följdfrågor82.

Vi har valt att genomföra intervjuer med 10 gymnasielärare i historia som arbetar på olika skolor i Växjös omnejd, samt i Gislaved. Vi har även valt att intervjua fyra olika framstående historiker som vi tror har synpunkter att tillföra diskussionen. Tre av dessa arbetar vid Växjö Universitet, två som universitetslektorer och den tredje är professor. Den fjärde personen arbetar som historieprofessor vid Lunds universitet, och gemensamt för dessa personer är att de besitter ett genuint intresse för historia och har stora historiekunskaper. De är dessutom inte verksamma inom gymnasiet, så genom att höra vad de har att säga får vi en syn på förslaget från utomstående. Intressant för diskussionen är också att de inte är specialiserade inom samma område vilket hjälper till att bredda synen på vilka för- och nackdelar det finns med att historia A fokuserar på modern historia. Den första kontakten med de tilltänkta deltagarna har vi tagit genom e-mail, där vi förklarat vad vårt arbete går ut på och varför vi skulle vilja att de deltog.83 Frågorna som vi utgick ifrån i våra intervjuer finns att se sist i vårt arbete under bilaga 2. Med lärarna gick det rent praktiskt till så att vi tillsammans bestämde en plats och tid på deras skola då vi kunde komma och genomföra intervjun. Intervjuerna med historikerna genomfördes även de på samma sätt som med lärarna, förutom att två av dem genomfördes på telefon. Samtliga intervjuer tog mellan 15 och 30 minuter, och vi känner oss mycket nöjda med de svar vi fått av våra deltagare.

4.3 Alternativ metod

Istället för att genomföra kvalitativa intervjuer för att få svar på lärarnas inställning till modern historia hade vi kunnat göra en kvantitativ undersökning. Som exempel hade vi

80 Trost, Jan, Kvalitativa Intervjuer. Lund: Studentlitteratur, 2005, s. 77f.

81 Trost, s. 61-93.

82 Trost, s. 75-77.

83 Mail till intervjudeltagarna ligger som bilaga 1.

istället kunna formulera olika frågor som vi låtit lärarna besvara i en enkät. Fördelen med denna metod hade varit att vi fått en större data, men däremot hade innehållet troligtvis inte blivit lika bra. Deltagarna hade kanske till exempel valt att svara kortfattat, utan någon förklarande motivering. Möjligheten att ställa några följdfrågor för att få ett tydligare svar hade då inte funnits. Vi vill, som tidigare nämnt, undersöka en inställning och det anser vi är svårt att göra i en enkätundersökning. Vi har därför valt att göra kvalitativa intervjuer för att få så utförliga och motiverade svar som möjligt.

4.4 Avgränsning & urval

10 veckor är vad vi har på oss för att hinna genomföra vår studie. Dessa 10 veckor blir därför automatiskt vår första och största avgränsning, då vi måste anpassa omfånget på studien efter den tid vi förfogar över. Vi väljer därför att inte intervjua elever om deras syn på modern historia, då vi anser att tiden inte räcker till, och eftersom de tidigare forskningar som finns är mycket goda och relevanta. Vi kommer därför endast att genomföra intervjuer med 10 gymnasielärare och fyra speciellt utvalda historiker för att kunna få en bild av synen på att historia A ska bli en ”modern” historiekurs. Gymnasielärarna valdes endast ut på grunderna att de måste ha en lärarexamen i historia, och för enkelhetens skull valde vi bara lärare som är verksamma i Växjö kommun och i Gislaved. Totalt intervjuade vi lärare från 5 olika gymnasieskolor.

Det finns många teoretiska begrepp som kan kopplas till vår undersökning och därför har vi valt att göra ytterligare en avgränsning. Vi valde att utgå från begreppet historiemedvetenhet på grund av att vi såg ett samband mellan det och personers identitet, samtidigt som det är ett centralt begrepp inom historiedidaktiken. Vi kommer att ställa vår empiri mot teorier om historiemedvetenhet för att kunna analysera vår empiri och få ett djup i vår studie. Vi upptäckte snabbt att vi var tvungna att avgränsa oss här när det gäller frågan om undervisningen i skolan överhuvudtaget kan utveckla ett historiemedvetande, som vi skrev om i avsnittet ”Syfte”. Vi väljer att utgå ifrån att så är fallet, och minskar på så sätt ner vårt undersökningsområde ytterligare. Vi har även valt att definiera begreppet historiemedvetande utifrån den danske historiedidaktiker Bernard Eric Jensen, samt två svenska historiker. Vi anser att dessa ger en bred syn på begreppet och begränsar oss därför till dem.

4.5 Bearbetning av det empiriska materialet

Vi har börjat med att sammanställa de olika intervjuerna var för sig, för att sedan kunna jämföra dem med varandra, och kunna dra slutsatser och se gemensamma tankar. Vi har även placerat in intervjupersonerna i de fyra olika undervisningskategorierna som Sven Sødring Jensen konstruerat. Detta eftersom vi, med hjälp av teorin om historiemedvetande, blivit uppmärksamma på att historiemedvetandet styr våra tankar och vårt agerande. Vi har därför tagit hänsyn till detta och den intervjuades bakgrund, då detta är en del av personens historiemedvetande. Det styr alltså undermedvetet vad personen tycker i frågan och är något som vi anser måste analyseras. Sedan har vi bearbetat intervjuerna utifrån begreppet historiemedvetande och visat på likheter och skillnader i teorin. På detta sätt har vi lyckats utvärdera intervjuerna och kunnat dra slutsatser som har relevans för vår studie.

Related documents