Enligt Friberg (2017) är litteraturöversikt en lämplig metod att använda för att skapa en sammanställning av ett avgränsat problemområde. Därför valde författarna en allmän litteraturöversikt i syftet att få en överblick av vad som skulle kunna främja sömnen för personer med demenssjukdomar. Nio kvantitativa och tre kvalitativa artiklar om
sömnfrämjande åtgärder valdes som datamaterial. Utifrån Fribergs (2017) beskrivning av litteraturöversikten, lästes artiklarnas sammanfattning, nyckelord, syfte, metod och resultat för att skapa en god grund för den fortsatta analysen. Efteråt lästes artiklarna noggrant igenom upprepade gånger och artiklarna antecknades på papper för att skaffa en djupare förståelse av studiernas innehåll. Därefter kartlades och identifierades likheter och skillnader utifrån studiernas områden såsom teoretiska utgångspunkter, syfte, metod och resultat.
Slutligen presenterades de kvalitativa studierna som teman eller kategorier med fokus på ord, medan de kvantitativa studierna presenterades utifrån statistiska beräkningar med fokus på siffror.
12
4.1 Datainsamling och urval
Ett helikopterperspektiv tillämpades på sökningarna för att få ett helhetsgrepp av det valda intresseområdet. Detta innebar att skapa sig en överblick över artiklarna som söktes fram.
Enligt Friberg (2017) möjliggör helikopterperspektivet en översiktsbild av studiernas karaktär samt en avgränsning av urvalet. Därefter lästes artiklarnas abstract igenom för att skapa en helhetsbild av vilken forskning som finns tillgänglig inom det valda området. Enligt Östlundh (2017) består insamlingen av datamaterial av två faser, den inledande och den egentliga litteratursökningen. I den inledande fasen görs sökningar i olika informationskällor för att skapa förståelse för vilka källor som är relevanta att söka artiklar från och vilka
tillvägagångssätt som kan bli aktuella vid den egentliga litteratursökningen. Den inledande fasen görs även för att få fram tillräckligt med bakgrundsinformation för att påbörja arbetet.
Den egentliga litteratursökningen är tidskrävande och syftar till att hitta vetenskapligt datamaterial som kommer att användas inom det valda intresseområdet. Utifrån arbetets syfte och problemformulering söktes vetenskapliga artiklar fram i databaserna Medline, PubMed och Cinahl Plus. Enligt Östlundhs (2017) beskrivning är akademiska databaser indelade efter ämnesområden och innehåller kvalitetsgranskad forskning. Medline innehåller information inom medicin och vårdvetenskapliga artiklar, Cinahl PLUS innehåller
information inom omvårdnadsvetenskapliga artiklar och PubMed innehåller information främst inom medicin, men även omvårdnadsrelaterade artiklar. Arbetet med artikelsökning påbörjades under april 2020 och kompletterades senare med en sökning i Maj 2021. Nya sökningar genomfördes för att säkerställa att artiklarna fortfarande var aktuella samt för att eventuellt hitta nya artiklar som berör det valda intresseområdet.
När sökningarna i databaserna genomfördes användes begränsningar som fulltext och publikations år 2011–2021 (se bilaga A). I den vetenskapliga artikelsökningen användes trunkering på sökordet sleep* i databaserna för att få så många träffar som möjligt. Utöver trunkering på sökordet sleep användes även sökord som dementia and nursing measures i vetenskapliga artikelsökningar (se bilaga A). Trunkering medför att sökordens alla
böjningsformer används vilket kan underlätta sökning av artiklar. Friberg (2017) beskriver att vid trunkering används ordstammen och avslutas med ett trunkeringstecken. Under insamlingen av vetenskapliga artiklar gjordes en nödvändig avgränsning för att kunna identifiera de artiklar som passade det valda problemområdet och syftet. Att göra en avgränsning under insamling av datamaterial innebär att välja kriterier för inkludering och exkludering utifrån studiens syfte och problemformulering (Friberg, 2017).
Inklusionskriterierna för artiklarna i de olika databaser var att de skulle beröra sömn och demens, omvårdnadsåtgärder som främjar sömn, vara skrivna på engelska, genomgått Peer
13
Review samt vara publicerade mellan 2011–2021. I Cinahl Plus och Medline valdes Peer Review för avgränsning om artiklarna var publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Enligt Friberg (2017) är Peer Review en avgränsning som sorterar ut artiklar som är publicerade i vetenskapliga tidskrifter. I PUBMed fanns inte möjligheten till avgränsning av artiklarna med Peer Review, då användes Ulrichsweb för kontrollering om utvalda artiklarna var granskade. Exklusionskriterierna för artiklarna var om artiklarna var publicerade tidigare än 2011, inte berörde sömnfrämjande åtgärder, ej genomgått Peer-Review samt ej var skrivna på engelska. Boolesk sökteknik användes för att hitta artiklarna. Denna teknik gör det möjligt att välja hur orden ska bindas samman, då antingen AND eller OR kan användas (Friberg, 2017). Den booleska operatorn som användes för sökningar var enbart AND eftersom NOT och OR gav för många träffar. NOT används för att avgränsa sin sökning, OR används för att få träffar på båda eller någon av söktermerna medan AND används för att koppla ihop två söktermer. Sökningen i Medline gav 9 träffar, medan sökningen i PubMed gav 136 träffar där vissa av artiklarna hittades under liknande artikel. Sökningen i Cinahl Plus gav 27 träffar (se sökmatris, bilaga A).
4.2 Genomförande och analys
Initialt granskades artiklarnas språk, Peer-Review, årtal, urvalsgrupper och rubriker i relation till studiens syfte, därefter lästes artiklarnas sammanfattning igenom för att avgöra om de uppfyllde examensarbetets kriterier. Artiklarna vars sammanfattningar passade till examensarbetets syfte valdes och lästes ett flertal gånger för att skaffa en djupare förståelse kring varje artikels innehåll samt artiklarnas nyckelord och syfte antecknades. Slutligen gjordes en kartläggning och identifiering utifrån artiklarnas skillnader och likheter i syfte, metod och resultat. Totalt valdes tolv forskningsartiklar ut, varav tre var kvalitativa och nio kvantitativa. Författarna kvalitetsgranskade examensarbetets artiklar utifrån Fribergs (2017) granskningsmall, som innehåller 13 frågor för kvantitativa artiklar respektive 14 frågor för kvalitativa artiklar.
Vid granskning av en artikel utifrån om de uppfyllde kraven i granskningsmallen poängsättes artikeln genom granskningsfrågorna med låg kvalitet, medelkvalitet eller hög kvalitet.
14
Författarna till examensarbetet upplevde att fem av frågorna i Fribergs (2017)
kvalitetsgranskningsmall inte var relevanta för examensarbetet och därför valdes de bort.
Alla artiklar i examensarbetet granskades med nio kvalitetsfrågor utifrån Fribergs (2017) kvalitetsgranskningsmall (se Bilaga B). Artiklar som besvarade 0-4 av granskningsfrågorna hade lågt kvalitet, medan artiklar som hade besvarat 5-6 av granskningsfrågorna hade medelkvalitet. Artiklar med högst kvalitet besvarade 7-9 granskningsfrågor. Artiklarna med låg och medel kvalitet valdes bort för att upprätthålla en hög kvalitet i examensarbetet. De 12 utvalda artiklarna redovisas i artikelmatrisen (se Bilaga C). Studierna med kvalitativa
forskningsartiklar beskrivs med ord och kategoriseras med teman, medan kvantitativa artiklar beskrivs med siffror och redovisas med statistiska beräkningar. För att kunna identifiera skillnader och likheter i studiernas syfte, metod och resultat antecknades varje artikels sammanfattning på ett separat papper som ett stöd i analysprocessen. Artiklarna placerades i en översiktstabell med färgkodning för likheter och skillnader i syfte, metoder och resultat som ett stöd i analysprocessen. De syften som liknade varandra bildade en egen grupp och de syften som inte liknade varandra bildade en annan grupp. Likheter och
skillnader studerades för att jämföra artiklarnas resultat genom färgkodning med olika färger i texten. Slutligen gjordes en sammanställning av det analyserade materialet och
examensarbetets artiklar sammanställdes i en överskådlig tabell för tydligare överblick över innehållet.
4.3 Etiska överväganden
Examensarbetet är baserad på en allmän litteraturöversikt, vilket innebär innebär att under bearbetningen av det material som ingår i detta, har författarna varit försiktiga och
noggranna vad gäller etiska överväganden med behandlingen av artiklarnas översättning.
Det viktiga med översättning av artiklarna var att inte förändra innebörden i artiklarna i denna process eller förvanska budskapet i artiklarna. Vidare har författarna varit noggranna med att forskningen inte undanhållit eller utelämnat vetenskapliga resultat som bestrider de egna teorierna eller på ett felaktigt sätt presenterat data så att budskapet förändrats.
Författarna har haft ett kritiskt förhållningssätt under examensarbetets gång vid analys och översättning av artiklarna som är skrivna på engelska. Författarna har arbetat med en öppen inställning till det material som samlats in utan sållning och datatolkning eller med
överensstämmelse av egna upplevda erfarenheter eller uppfattningar. Därför har författarna
15
tagit hjälp av lexikon, Google translate och egna reflektioner, vilket överensstämmer med Codex (2021) beskrivning om en god forskningssed. Detta innebär att inte påverka data genom att stjäla vetenskapliga data eller förfalska eller förvränga budskapet i resultatet.
Enligt Kjellström (2017) existerar forskningsetiken för att skydda personer som deltar i studier samt skydda människors rättigheter och värdighet. Forskningsetiken existerar för att skydda forskningens rykte och allmänhetens förtroende för forskning. Ärlighet och
hederlighet är grunden till ett vetenskapligt arbete, detta innebär förbud mot text plagiat eller att ändra i metoder och resultat. Artiklarna som valts för examensarbetet har genomgått Peer-Review (American Psychological Association). Detta innebär att artiklarna har blivit granskade av andra forskare med ett innehåll som är etiskt godkänt och med hög kvalitet och vetenskapsbaserade data. Detta överensstämmer med Fribergs (2017) beskrivning om
kvalitetsgransknings genomgång. Vidare har examensarbetet refererats enligt APA-modellen för att underlätta för läsaren att få tillgång till primärkällor.