Under detta avsnitt presenteras vilken metod som valts för studien, urval, datainsamling, genomförande, etiska ställningstaganden samt bearbetning, tolkning och analys.
5.1 Kvalitativ metod
Syftet med studien var att fånga förskollärares konstruktioner av anknytning i relation till undervisning och barns utveckling och lärande. Därför föll valet på att göra en kvalitativ undersökning. Backman, Gardelli, Gardelli och Persson (2012) beskriver att en kvalitativ metod ofta innefattar personers uppfattningar och upplevelser till skillnad från kvantitativa metoder som visar på det mätbara, så som mängd och antal. Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015) menar att det med ett socialkonstruktionistiskt synsätt krävs att forskaren är medveten om att svaren som fås är kontextberoende, det vill säga att den intervjuade, utifrån hur personen uppfattat ämnet, svarar utifrån situationen. Beroende på hur frågorna är formulerade ges också olika förutsättningar. Intervjun säger därmed endast något om just den situationen, ingenting utanför den (ibid.).
5.1.1 En kvalitativ forskningsintervju
Kvalitativa intervjuer har därmed gjorts och Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015) klargör att den metoden är den allra vanligaste bland forskare och studenter inom kvalitativa metoder. Då syftet med studien är att synliggöra förskollärares konstruktioner är intervjuer en lämplig metod då intervjuer bygger på att den som blir intervjuad ska överföra kunskap åt den som intervjuar (ibid.). Backman et al. (2012) redogör för olika typer av intervjuer: strukturerade, semistrukturerade och ostrukturerade. I denna studie användes en blandning av strukturerade och semistrukturerade intervjuer vilket innebär att både fasta, förbestämda frågor och följdfrågor ställdes (ibid.). Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015) menar att fördelen med kvalitativa intervjuer är att det finns möjlighet för forskaren att ställa följdfrågor, be om förtydliganden, omformulera frågorna eller ställa frågorna i en annan ordning till skillnad från kvantitativa metoder där frågorna är standardiserade.
Inför datainsamlingen utformades öppna intervjufrågor (se bilaga 2) som medtogs till intervjuerna och under intervjuerna ställdes även följdfrågor och kompletterande frågor.
Löfgren (2014) menar att intervjufrågorna bör vara öppna men samtidigt konkreta eftersom det kan resultera i att svaren blir berättande och detaljerade. Intervjufrågorna var formulerade så att intervjupersonerna kunde förklara och beskriva sina egna upplevelser och tankar, då syftet med studien var just att synliggöra förskollärares olika konstruktioner av anknytningen och dess betydelse i förskolan. Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015) påtalar att forskaren utifrån den rådande situationen, kan låta olika deltagare svara på olika frågor i en kvalitativ intervju.
Kvalitativa intervjuer innebär att intervjuaren kan ställa vilka frågor den vill och hur många den vill. Fasta och öppna frågor kan kombineras och komplettera varandra och kan anpassas efter situationen. Därför kan olika personer få svara på olika frågor (ibid.).
Av tre intervjuer gjordes två av dem på traditionellt sätt, där vi möttes personligen. Den tredje intervjun gjordes med hjälp av distansteknik på grund av att intervjupersonen befann sig på ett längre geografiskt avstånd, vilket gjorde att en traditionell intervju inte var möjlig. I dagens samhälle där tekniken är ett stort hjälpmedel är intervjuer gjord a över internet allt mer vanliga
(Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015). En internetunderstödd intervju innebär att intervjun sker via internet, till exempel genom mejl eller via videosamtal (ibid.). Samtalet gjordes genom Skype där båda kunde se och höra varandra med hjälp av webbkamera som Eriksson-Zetterquist och Ahrne beskriver som en fördel. Eftersom Berger och Luckmann (1979) betonar att personliga möten ”ansikte-mot-ansikte” är det absolut viktigaste för social interaktion mellan två personer påverkade även det valet av att göra intervjun via Skype. Berger och Luckmann menar att all annan kommunikation som inte är ”ansikte-mot-ansikte” är avledningar av social interaktion. De personliga mötena ger möjligheter att tolka ansiktsuttryck och kroppsspråk, vilket kan göra att tolkningen av det som sägs blir annorlunda beroende på hur personen syns menar författarna. Personliga möten ger även en mest rättvis bild över hur tolkningarna görs av den andra personen, även om det fortfarande är möjligt att göra feltolkningar men risken minskar avsevärt (ibid.).
5.2 Urval
Urvalet till studien föll på förskollärare ur förskolans verksamhet eftersom undervisningsuppdragets största ansvar ligger på dem. Detta kan benämnas som ett kvalitetsurval då Alvesson (2011) beskriver att det innebär att intervjupersonerna är särskilt intressanta för studien då de har erfarenhet av och/eller intresse för området. Alla deltagare i studien har förskollärarutbildning och erfarenhet av att arbeta i förskolan och då syftet med studien innehåller undervisningsuppdraget valdes endast förskollärare. En annan synvinkel är att urvalet gjordes med ett bekvämlighetsurval. Bryman (2011) menar att ett bekvämlighetsurval innebär att respondenterna väljs utifrån att de finns tillgängliga för forskaren. Respondenterna som tillfrågades till studien valdes då relationer etablerats vid tidigare tillfällen. Med tanke på den tidsaspekt som fanns till utförandet av studien och då transkriberingsprocessen är tidskrävande och bör tas i beaktning i planerandet av studien (Backman et al., 2012; Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015) valdes tre förskollärare från olika förskolor att medverka i undersökningen.
5.3 Genomförande
Deltagarna i studien blev tillfrågade antingen genom mejl eller personlig kontakt om de ville delta i studien. I den första kontakten beskrevs syftet med studien och under vilken vecka intervjun behövdes göras. Alla deltagare fick möjlighet att lämna förslag på passande tillfällen och alla förslag möttes. Löfgren (2014) menar att det är viktigt att i första kontakten med önskade intervjupersoner redogöra för syftet med studien, både praktiskt och etiskt. Ett sätt att skapa förtroende hos intervjudeltagarna är att tidigt ta kontakt då tidsbrist är ett faktum i förskolan. Författaren påtalar att det är viktigt att vara lyhörd för förskollärarens individuella förutsättningar och vara tillmötesgående.
Inför varje intervju fick förskollärarna ett informations- och samtyckesbrev (se bilaga 1) som de fick läsa igenom, ställa frågor om och skriva under med sin namnteckning. Efter att brevet tagits emot av mig startades ljudinspelningen och intervjun började. Varje intervju varade i ungefär tjugo minuter. Bryman (2011) påpekar att även kortare intervjuer kan ge viktig information då det är innehållet i samtalet som är det viktiga i en kvalitativ intervju. Alla intervjufrågorna ställdes i samma ordning till alla förskollärare och eftersom intervjufrågorna var öppna gav det möjlighet för förskollärarna att ge beskrivande svar med flera exempel.
Löfgren (2014) menar att intervjufrågorna bör vara öppna men samtidigt konkreta eftersom det kan resultera i att svaren blir berättande och detaljerade. Förskollärarna fick möjlighet att berätta mycket om varje fråga och Löfgren påtalar vikten av att lyssna på förskollärares berättelser.
Han menar att det är ett sätt att höja förskollärares yrkesstatus och forma ett professionellt förhållningssätt.
Alla tre förskollärare intervjuades enskilt och under varje intervju satt vi ostörda i ett rum. De två intervjuerna som skedde personligen gjordes på respondenternas arbetsplatser. Löfgren (2014) argumenterar för platsens roll i intervjun och visar på att varje val har konsekvenser.
Lugn och ro är viktigt både för den som intervjuar och den som blir intervjuad. Störande ljud kan påverka intervjun på flera sätt, både under själva intervjun men även när det är dags att transkribera då det kan vara svårt att höra exakt vad som sägs (ibid).
Varje intervju spelades in med hjälp av mobiltelefonens inspelningsfunktion och Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015) menar att när det endast är ett fåtal intervjuer som ska göras räcker mobiltelefonen gott och väl. Den internetbaserade intervjun spelades även in via Skypes egen inspelningsfunktion där även videobilden blev inspelad. Inför Skype-intervjun togs det reda på hur denna funktion fungerade då programmet var obekant. Eriksson-Zetterquist och Ahrne påtalar att det är en fördel att inför intervjuer testa inspelningstekniken för att inte intervjun ska komma av sig på grund av tekniska problem. Papper och penna medtogs till varje intervju men kom däremot inte till användning mer än till att läsa upp intervjufrågorna.
5.4 Etiska överväganden
För denna studie tillämpades de fyra forskningsetiska principerna: Informationskravet, samtyckeskravet, nyttjandekravet och konfidentialitetskravet (Vetenskapsrådet, 2017).
Informationskravet och samtyckeskravet innebär att alla deltagare ska erhålla information om studiens syfte och ge ett skriftligt samtycke om att medverka i studien (Vetenskapsrådet, 2017).
Ett informations- och samtyckesbrev utformades därför med information om studies syfte, att respondenternas deltagande var frivilligt och att de när som helst kunde välja att avbryta eller avstå från att svara på frågor. Längst ner på brevet fick deltagarna skriva under med sin namnteckning.
Nyttjandekravet innebär att intervjumaterialet endast används för den aktuella studien (Löfdahl, 2014). För denna studie innebär det att alla inspelningar och transkriberingar raderas direkt efter att uppsatsen är godkänd och publicerad. Materialet kommer inte heller att användas i andra syften än till denna studie.
Konfidentialitetskravet betyder att de medverkande inte ska kunna kännas igen av läsarna och allt som kan avslöja personens identitet eller arbetsplats ska därför avidentifieras (Löfdahl, 2014; Vetenskapsrådet, 2017). Inga kommuner, namn eller arbetsplatser framgår i den här studien. Ett projektämne som nämns i resultatet har dolts för att arbetsplat sen inte ska kunna kännas igen.
5.5 Bearbetning, tolkning och analys
Det första som gjordes efter intervjuerna var att ljudupptagningarna transkriberades till text.
Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015) menar att det finns olika sätt att transkribera intervjuer,
men att den vanligaste metoden är att skriva ned precis allt som sägs. De inspelade intervjuerna transkriberades genom att allt som sades i intervjuerna skrevs ned i sin helhet i enskilda dokument på datorn. Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015) samt Löfgren (2014) påtalar att analysprocessen börjar redan vid transkriberingen.
Rennstam och Wästerfors (2015) redogör för de tre analysstegen: sortera, reducera och argumentera. Enligt dem innebär sorteringen att först bli förtrogen med datan genom att läsa transkriberingarna flera gånger och därefter försöka ordna upp materialet. Intervjuerna lästes därför flera gånger och därefter skrevs forskningsfrågorna ned och svaren ur intervjuerna placerades under passande frågeställning för att sortera all insamlade data. De citat som innehöll anknytningens betydelse för undervisning placerades under studiens första frågeställning och de citat som svarade på anknytningens betydelse för barns utveckling och lärande placerades under studiens andra frågeställning.
Efter denna process upptäcktes det att viktiga begrepp och dess konstruktioner behövdes synliggöras, så tre rubriker till skapades: ’Undervisning’, ’barns utveckling och lärande’ samt
’anknytning’. Under dessa rubriker samlades de olika beskrivningar förskollärarna hade om begreppen. Förskollärarnas definitioner av dessa begrepp valdes att plockas ut för att de skulle styrka de resonemang som förskollärarna hade om anknytningens betydelse för undervisning samt för utveckling och lärande. Det teoretiska perspektivet fanns hela tiden med som ett verktyg för analysen. Rennstam och Wästerfors (2015) påtalar att den valda teorin ofta har en tendens att styra sorteringen och de centrala begreppen kan hjälpa en att spåra saker i materialet.
Begreppet ’konstruktion’ har styrt analysen för att finna individuella sanningar i förskollärarnas utsagor.
Att reducera handlar enligt Rennstam och Wästerfors (2015) om att välja ut det som är relevant vilket då innebär att resterande reduceras bort. De menar att det som faktiskt används till resultatet är mindre än det som sållas bort (ibid). Efter att materialet sorterats, reducerades det som inte kunde svara på forskningsfrågorna eller hade relevans för studiens syfte bort. Svensson och Ahrne (2015) påpekar att trovärdigheten i det framställda resultatet är viktigt, eftersom läsaren ska kunna tro på det som står. Rennstam och Wästerfors (2015) menar att det som reduceras i analysen och väljs ut till resultatet ska vara selektivt men rättvist, vilket innebär att materialet inte ska bli manipulerat genom att till exempel endast det positiva eller negativa väljs ut, vilket då orsakar en skev bild av återgivningen (ibid.). Ur det som fanns kvar efter reduceringen söktes mönster och skillnader i förskollärarnas utsagor. Under varje ”tema”
(undervisning, anknytning samt utveckling och lärande) sattes rubrikerna ’skillnader’ och
’likheter’. Detta gjordes för att det skulle bli tydligt att se vilka konstruktioner som fanns. Detta blev sedan de slutgiltiga tolkningarna av förskollärares konstruktioner.
Det sista steget i analysen är att argumentera, vilket handlar om att använda sig av det valda teoretiska perspektivet och resonera kring de fynd som gjorts (Rennstam & Wästerfors, 2015).
Den bearbetade datan resonerades tillsammans med det socialkonstruktionistiska perspektivet, tidigare forskning och litteratur. Individuella sanningar och objektiva syner på fenomenet letades fram och synliggjordes. Resultatet kommer därför visa spår av socialkonstruktionismen och i diskussionen visas ytterligare argument. Berger och Luckmann (1979) menar att den sociala konstruktionen kan förstås fullt ut först under analysen av kunskapen som fångats in.
Tolkningarna som gjorts under analysen är en subjektiv syn på förskollärarnas beskrivningar, en annan analytiker hade kunnat tolka utsagorna på ett annorlunda sätt och därmed fått ett annorlunda resultat.