Den valda metoden är en kvalitativ studie utifrån Faircloughs kritiska diskursteori. Den mediala debatten utgör ett lämpligt material att studera utifrån mina forskningsfrågor.
(Fairclough, 1992, s 226) menar att man genom den sociala praktiken och social förändring kan studera maktförhållande. Pandemin kan ses som en social förändring vilket påverkar den sociala praktiken och subjekt samt utgör ett sociologiskt intressant ämne att studera eftersom föregivettagna diskurser blottläggs. Kritisk diskursteori lämpar sig bäst genom en
interdisciplinär vetenskap (Fairclough, 1992, s 226). Med detta i beaktning har studien utgått från den teoretiska referensramen i arbetet. Utifrån studiens syfte och frågeställningar så har valet att använda kritisk diskursteori grundats utifrån att den kritiska diskursteorin syftar att undersöka sambandet mellan den diskursiva händelsen ( den mediala debatten) och den sociala praktiken som innefattar den icke diskursiva världen. Detta innefattar exempelvis de yttre ramarna och den sociala strukturen som studien nämner; prekärt arbete,
anställningsvillkor och ekonomiska premisser. En kritisk ansats har valts ut för att kunna särskilja om studiens utvalda diskurser reproducerar eller förändrar den sociala praktiken. Den kritiska diskursteorin syftar att visa på hur ideologiska diskurser upprätthåller ojämlika
förhållanden i samhället ( Fairclough, 1992).
Intresset bakom konflikten ligger mig även personligen nära då jag har en bakgrund som utbildad operasångerska med ett stort intresse för kultur. När det kommer till reflexivet samt valet av diskursteori som i sig innebär ett stort ansvar i fråga om självständighet i design, analys och kodning har jag övervägt detta noga. Studiens fokus ligger inte på en enskild artists upplevelse utan arbetet har gått ut på att betrakta en bransch utifrån olika utsagor av
20 verkligheten, vilket har tvingat mig att ta på mig andra glasögon samtidigt som jag har använt mig av den intertextuella kedja av händelser som ligger till grund för arbetet.
4.1 Material och urval
Utifrån den kritiska diskursteorin har kulturarbete undersökts i den mediala debatten under rådande pandemi 2020, genom att analysera artiklar och debattinlägg utifrån uppsatsens syfte och frågeställningar. Materialet består av 40 artiklar och debattinlägg från några av svensk press största tidningar; Svenska Dagbladet, Göteborgsposten, Expressen samt Dagens Nyheter. Materialet har samlats in via Mediearkivet utifrån ett målstyrt urval baserat på två viktiga händelseförlopp. Dessa förlopp har skapat en intertextuell kedja. Begreppet
intertextualitet bygger på att texter refererar till andra texter, genom att likna, svara eller motsäga andra tidigare texter (Fairclough, 1992, s 84). Den första perioden sträcker sig från 17 juli tom 31 september 2020, med förklaring att det under denna tid uppstod ett ökat tryck i debatten efter en publicerad artikel av Jonas Gardell (Gardell, J. (2020, 3 sep) där han krävde kulturministers avgång. Därefter startade en intertextuell kedja av texter. Den andra
tidsperioden sträcker sig från den 30 oktober till 31 november 2020. Detta urval grundas på ändringar kring restriktioner från regeringen. Debatten tog även ny fart efter att en
kulturskribent i Göteborgsposten pekat ut kulturarbetarna som coronaförnekare
4.2 Studiens ansats- kritisk diskursteori
Diskurs definieras som ett bestämt sätt att tala om världen där språket ses som en social praktik. Det innefattar hur vi agerar i världen samt i relationer mellan människor (Fairclough, 1992, s 64). En diskurs kan vara konstituerad eller konstituerande. Diskurser skapar och reproducerar kunskap och sociala identiteter i den sociala verkligheten. Samtidigt så påverkas diskurser av andra sociala praktiker och strukturer (Fairclough, 1992, s 63). Diskurser har tre funktioner vilket påverkar sociala identiteter, sociala relationer och olika system av kunskap och förståelse (Fairclough, 1992, s 64). Pandemin ses i denna studie som en yttre social förändring. Kontexten förändras och diskurser som tidigare varit outtalade och dolda kommer till ytan. Den sociala praktiken innehåller element av både diskursiva och icke diskursiva sidor. Ett icke-diskursivt element exemplifieras med konstruktionen av att bygga en bro, medan journalistik ses som ett diskursivt element (Jörgensen & Phillips, 2002, s 56). Språkets
21 betydelse har i den mediala debatten en central roll. Studiens ansats har därför gjorts genom en kritisk diskursanalys för att avslöja maktförhållanden och omedvetna föreställningar.
Kritisk diskursteori studerar de ideologiska dimensionerna av en diskurs. Diskurser upprätthåller ojämlika maktförhållanden och kan förstås som ideologiska effekter.
Institutioner som media och utbildning utgör ett fält där det pågår en ideologisk kamp om diskurser (Fairclough, 1992, s 87). Målet och styrkan med kritisk diskursteori är att den är just kritisk och har som mål att avslöja dolda maktförhållanden och genom sitt perspektiv belysa en mer jämlik maktfördelning i samhället (Jörgensen & Phillips, 2002, s 57). Denna studie kommer därför att bidra med att utforska hur dessa ojämlika maktförhållande inom
kulturvärlden gestaltas under rådande kris. Inom den kritiska diskursanalysen finns vissa viktiga begrepp. Dessa är hegemoni och förklaras som den ledande och dominerande dimension av ekonomiska, politiska och kulturella perspektiv av samhället i stort. Detta begrepp analyserar varför vissa diskurser blir priviligierade och ledande inom ett fält medan andra marginaliseras. Ett hegemoniskt tillstånd är aldrig konstant utan utmanas hela tiden genom en hegemonisk kamp mellan grupper och ideologier (Fairclough, 1992, s 92).
Intertextualitet innebär att texter bygger på varandra och skapar intertextuella kedjor samt modalitet, vilket handlar om talarens grad av instämmande, beskrivs något som sanning, möjlighet eller ett hot (Fairclough, 1992, s 84). Modalitet kan vara subjektiv eller objektiv.
Objektiv modalitet uttrycker ofta någon form av makt. Affinitet är ord som kanske,
möjligtvis, till viss del som hör ihop med språket grad av modalitet (Fairclough, 1992, s 159).
Urvalet är ett målstyrt urval då jag valt att leta specifikt efter material som har en direkt
koppling till min forskningsfråga (Bryman, 2011, s 350). I denna studie har jag valt att ha med olika typer av text; artiklar, debattinlägg samt krönikor är för att få en så bred och samlad bild av den mediala diskursen som möjligt. Urvalet av datamaterial bygger på dokument och är enligt Bryman (2011, s 489) en fördel i fråga om påverkanseffekter, eftersom dokumenten inte skapats utifrån ett specifikt forskningssyfte. Vad gäller kvalitet finns det fyra kritiker för att bedöma kvalitén hos dokument. Dessa är autenticitet, trovärdighet, representativitet samt meningsfullhet. Dessa kriterier har beaktats vid insamling av datamaterialet utifrån relevans för min studie.
Val av det kulturella fältet som studieobjekt har sin grund i olika motiveringar. Som jag tidigare nämnt så är tillfället och tiden vi just nu genomgår en stor tillgång att studera kultur.
Det är sociologiskt intressant eftersom maktaspekter kommer till yttring i relation till en social och global förändring som kan säga något om hur en verklighet blir till och förändras.
22 4.2.1 Den tredimensionella modellen
Fairclough’s tredimensionella modell (Fairclough, 1992, s 73)
Den tredimensionella modellen är ett analytiskt ramverk som fört samman tre olika analytiska traditioner. Genom modellen kan en kommunikativ händelse analyseras utifrån lingvistik, makrosociologiska och mikosociologiska relationer. Makrosociologiska dimensioner innebär den större sociala kontexten. Mikrosociala relationer påverkar hur människor aktivt skapar sin vardag och tar saker för givet (Fairclough, 1992, s 72). Målet med en diskursteoretisk analys är att en text aldrig kan förstås som en egen enhet för sig själv, utan måste sättas i ett större sammanhang i jämförelse med andra texter och den sociala praktiken (Jörgensen & Phillips, 2002, s 61–62).
Text
Den första nivån består av den lingvistiska aspekten av språket; hur en text är uppbyggd samt hur diskurser konstitueras genom text. Texter förmedlar konventioner och normer. Genom att studera ordval, grammatik, sammanhang och textstruktur så undersökes vad texten förmedlar.
I detta avseende är interpretation av texten en viktig aspekt. Det finns många olika sätt att tolka en text och texter är ofta motsägelsefulla (Fairclough, 1992, s 75).
Diskursiv praktik
Den diskursiva praktiken handlar om processen av textproduktion, textkonsumtion och distribution (Fairclough, 1992, s 78). En text produceras i en särskild social kontext med en specifik avsikt. En tidning har exempelvis en särskild social kontext som bygger på kollektiva konventioner hur man går till väga. Konsumtion och produktion av texter kan ske individuellt eller kollektivt. Fairclough jämför ett kärleksbrev med en politisk text (Fairclough, 1992, s 79). Utifrån den diskursiva praktiken kan en ställa frågor om diskursen reproducerar eller gör
23 anspråk på att förändra en existerande diskurs, samt vilka effekter detta får i ett bredare
perspektiv (Jörgensen & Phillips, 2002, s 62).
Social Praktik
Den sociala praktiken handlar om hur ett diskursivt event sätts i ett större sammanhang i relation till ideologi och makt. Den sociala praktiken står för ett större sammanhang där den diskursiva praktiken sätts i relation till ideologi och makt samt påverkan av en hegemonisk kamp (Fairclough, 1992, s 82). Nedanstående citat belyser relationer mellan diskursiv praktik och den sociala praktiken.
“I shall understand ideologies to be significations/constructions of reality (the physical world, social relations, social identities), which are built into various dimensions of the forms/meanings of discursive practices, and which contribute to the production, reproduction or transformation of
relations of domination” (Fairclough, 1992, s 82)
Det som utmärker Faircloughs teori kring den sociala praktiken är att han skiljer på diskursiva och icke diskursiva element. Den sociala världen kan inte enbart förklaras utifrån diskurser utan det finns andra mekanismer som exempelvis ekonomi och psykologi som påverkar en viss utveckling och som måste beaktas och analyseras utifrån sitt eget område (Jörgensen &
Phillips, 2002, s 63).
4.3 Reliabilitet, validitet och etiska överväganden
Inom den kvalitativa metoden har begreppen reliabilitet och validitet ifrågasatts eftersom de utgår ifrån en kvantitativ metod där kriterierna utvecklats för att kunna mäta och visa på generaliserbarhet samt upprepa en studie. En aspekt inom kvalitativ forskning är att man omformulerar dessa kriterier (Bryman, 2011). Utifrån denna bakgrund har jag försökt att vara så transparent som möjligt i mitt sätt att arbeta med urval och vidare kodning och analys. När det kommer till etiska överväganden är det viktigt att beakta att diskursteorin bygger på tolkning. Utifrån min egen position är den också viktig att nämna, eftersom jag själv är en utbildad kulturarbetare och har det delvis som yrke. Denna position har dels gett mig tillgång och kunskap om ett fält vilket jag ser som en tillgång, dels har jag i arbetet försökt att lägga undan egna åsikter och erfarenheter om branschen utan att låta det färga arbetet för mycket.
24 Eftersom pandemin fortfarande pågår, får jag luta mig på liknande studier i tidigare forskning som arbetat med diskurser och kultur samt använda mitt teoretiska ramverk. Vad gäller validitet, så handlar det enligt Bryman (2011) i kvalitativ forskning att det skall finnas ett tydligt samband mellan de observationer en gör och de teoretiska tankar man utvecklar från sina observationer. Jag har tolkat detta påstående som att jag inte skall förvränga det material jag arbetar med utan i största mån försöka att vara materialet troget och genuin.
Kritisk diskursteori utgår från att andra mekanismer påverkar den sociala strukturen (Jörgensen & Phillips, 2002, s 63). På vilket sätt de påverkas nämns inte i litteraturen. Jag kommer därför att använda mig av vissa begrepp ifrån det teoretiska ramverket i uppsatsen för att få ett bredare perspektiv. Men det är ett medvetet övervägande och val att en del av den sociala strukturen inte kan förklaras utifrån diskurser. Mitt syfte är inte heller att ringa in hela den kulturella verkligheten som finns utan att studera en liten del av den sociala världen.