Metod

4.1. Material

För att besvara studiens forskningsfrågor används ett kvalitativt tillvägagångssätt vid insamlandet av empiri i form av kvalitativa intervjuer. Främsta anledningen till detta är för att nå den flexibilitet som intervjun ger möjlighet till. Vidare vill vi i denna studie nå respondenternas ståndpunkter och hur denne upplever, tolkar och vad som anses vara viktigt vid förståelsen av fenomenet (Bryman 2018, ss. 561-562). Den intervjuform som användes var semistrukturerade intervjuer där vi utgår från specifika teman i intervjuguiden. Dessa teman blir därför de teman som intervjuerna utgår ifrån. Vidare lämnas utrymme för respondenten att utforma svaren på det sätt hen tycker lämpar sig bäst (Bryman, 2018, ss. 563-564). Detta är av relevans för vår studie eftersom vi vill söka förståelse kring studenternas upplevelser. Vidare

finns det inget krav att frågorna måste ställas i den ordning som det står skrivna i intervjuguiden och möjlighet till att ställa följdfrågor som uppkommit under tidens gång finns (Bryman, 2018, ss. 563-564). Detta är till fördel för vår studie då vi kan anpassa våra frågor efter vad respondenter verkar anse vara viktigt. Dock kan det vara till fördel att ställa frågorna i den ordning de kommer i intervjuguiden eftersom det finns en vilja att kunna jämföra svaren och kan därför underlätta kodningen.

Studien består av semistrukturerade intervjuer med öppna frågor där vi intresserar oss för hur respondenterna upplever sin anställningsbarhet, olika orsaker och förhållanden som gjort och bidragit till deras val att studera en juristutbildning. Den semistrukturerade intervjuformen ger oss möjlighet att få respondenterna att besvara frågorna på de sätt som de upplever sin verklighet. Då vi intresserar oss för att få svar på specifika teman är den semistrukturerade intervjuformen väsentlig, intervjumetoden ger oss även möjlighet att jämföra respondenternas olika svar vilket är det vi ämnat att göra i vår studie (May, 2001, s. 151).

Således anser vi att det blir naturligt att vi tar oss an denna studie med en ståndpunkt av kritisk realism, då vi ämnat att utforska respondenternas verklighet, sedan förklara denna verklighet med stöd av teoretiska förklaringsmodeller (Boréus et al 2018, s. 27). De teoretiska förklaringsmodellerna i denna studie som vi presenterat tidigare i vår teoridel är följande:

Anställningsbarhet, habitus, fält samt Bourdieus olika teori om kapitalformer.

Eftersom vi ämnat att skapa en redogörelse av verkligheten utifrån intervjuerna och respondenternas upplevelser, med hjälp av de teoretiska ramar vi valt, kommer vi därmed använda oss av ett abduktivt tänkande (Bryman, 2018, s. 478).

Då studien bygger på att ta reda på hur olika juriststudenter upplever sin anställningsbarhet från olika lärosäten utgår vi därmed från en tvärsnittsstudie. Med en tvärsnittsdesign samlar forskaren in empiri från fler fall än bara ett. Forskaren vill finna variation och kan rikta sig till exempelvis organisationer eller individer, och i vårt fall juriststudenter, då denna typ av variation endast går att finna vid studerandet av fler än ett fall (Bryman 2018, s. 87). Eftersom denna studie inte syftar till att undersöka ett specifikt fall utan ämnar skapa en övergripande jämförelse av likheter och skillnader mellan de olika studenternas upplevelser av anställningsbarhet, blir därför en tvärsnittsdesign lämplig.

4.2. Urval

För studien användes ett målstyrt urval där valet av intervjupersoner baserades på studiens syfte och de respondenter som ansågs kunna bidra med svar på de forskningsfrågor vi hade (Bryman 2018, s. 498). Målet med studien var att besvara hur nyexaminerade jurister upplever sin anställningsbarhet, således var det självklart att välja jurister som respondenter i vår studie.

Vidare fanns en vilja till komparation om hur val av lärosäte påverkar juristernas anställningsbarhet. Av denna anledning har valet av respondenter baserats på vilket lärosäte de studerat vid och målet har varit att få med minst en respondent från varje lärosäte som bedriver en juristutbildning i Sverige.

Efter att vi använt oss av ett målstyrt urval och riktat in oss för specifik grupp av respondenter använde vi oss som steg två i urvalsprocessen av ett snöbollsurval. Detta kan beskrivas att man väljer ut ett mindre antal individer som passar för studien, individerna har i sin tur hjälpt oss att hitta fler jurister vid de olika lärosätena (Bryman 2018, s. 504). Vi har totalt använt oss av sex respondenter från sex olika lärosäten som bedriver en juristutbildning i Sverige.

4.3. Tematisk analys

Med hjälp av de teorier som studien bygger på vill vi finna olika teman i intervjuerna. När vi granskat och kodat empirin från intervjuerna har vi därför använt oss av en tematisk analys för att finna speciella teman som kan kopplas an till våra teorier. Forskaren vill därför med hjälp av vissa begrepp kunna koda texten efter dessa, och på så sätt kategorisera de företeelser och begrepp som är av relevans för studien. Dessa kategoriseringar av begreppen utgör teman. Ett tema kan exempelvis förklaras att det ska vara förbundet med fokuset som föreligger i studien, baserat på olika koder som man kan utläsa från olika datakällor, något som skapar en teoretisk grund och förståelse i den empiri som tagits fram och slutligen kan det ses som en grupp som forskaren identifierat från sin empiri (Bryman, 2018, ss. 702-703).

För studien har det valts ut viktiga teman och delteman från de teorier som applicerats i studien, dessa teman användes sedan för att granska intervjusvaren (Bryman, 2018, ss. 702-704) Därmed använder vi oss av tidigare beskrivet abduktivt synsätt, där vi får fram svar utifrån respondenternas verklighet i relation till våra valda teorier (Bryman 2018, s. 478). Någonting som vi dock varit lyhörda med under arbetets gång är att vi kunnat korrigera de teorier vi valt utefter vad som framkommit under intervjuerna. Ett exempel vi kan delge var då vi ytterligare hade en teori om betydelsen av individens nätverk för att öka sin anställningsbarhet, men den teorin blev överflödig och vi valde då att enbart behålla Bourdieus teori om socialt kapital.

4.4. Tillvägagångssätt

Till studien har det gjorts sex semistrukturerade intervjuer där fyra är gjorda över zoom och två över telefon. Intervjuarna satt med varandra när intervjuerna genomfördes och började med att presentera syftet med intervjun. Vidare informerades respondenterna om de etiska principerna och att de under tidens gång kan avbryta eller ta en paus när de vill. Intervjuerna skedde i ostörda miljöer och tog ungefär en timme vardera, de spelades in med respondenternas samtycke. Efter att intervjuerna var gjorda transkriberades dem för att sedan kodas. De intervjuer som genomfördes över zoom uppfattade vi som mer naturliga än de som var över telefon eftersom man då kunde läsa av kroppsspråk och det var lättare att integrera med respondenten. På grund av att respondenterna var utspridda över stora delar av landet var det svårt att genomföra intervjuerna fysiskt.

4.5. Etiska överväganden

I intervjuundersökningarna vi gjorde i vår studie var det viktigt att diskutera och reflektera kring

de etiska och moraliska frågorna innan vi gjorde våra intervjuer. Det som beaktades innan undersökningen var planering. I planeringen gällde det att erhålla respondenternas samtycke för att delta i studien samt säkra deras konfidentialitet, således att inte utsätta respondenterna för någon typ av negativa konsekvenser efter deltagande i vår studie (Kvale & Brinkmann, 2010, s. 79).

Informationskravet innebär att man informerar respondenterna om studiens syfte, om hur vi lagt upp studien och dess fördelar samt vilka nackdelar den kan medföra om man deltar i vår studie.

Samtycket innebär att det är deltagarnas rätt att avgöra om de vill delta eller inte. Anledningen för ett samtycke är för att ingen ska drabbas negativt i framtiden. Ett exempel kan vara i organisationer där intervjudeltagarna kan drabbas negativt om de inte svarat i riktlinjer som organisationerna kräver. Därmed kan en skriftlig överenskommelse gynna både intervjuaren och respondenten. Det är viktigt att hitta en balans i hur mycket man ska berätta om forskningsprojektet. Berättar man för mycket kan det bidra till att man inte får respondentens verkliga uppfattningar då de inte går i linje med studiens syfte. Med för mycket information av forskningsstudien kan de bidra till att man styr respondenten i frågor och svar (Kvale &

Brinkmann, 2010, s. 87).

En annan viktig aspekt man ska vara överens om med intervjudeltagarna är konfidentialitetskravet. Det menas med att det som kan identifiera deltagarna i form av privat data inte får och kommer att avslöjas i studien. Konfidentialitetskravet innebär alltså att man tydligt redogör för deltagarna att de kommer förbli anonyma vilket vi således har varit noga och konsekventa med i vår studie (Kvale & Brinkmann, 2010, s. 88). Vi har varit noga med att intervjuerna förblir anonyma, genom att vi har bytt ut namn och inte angett exakt hur gamla de är, även tagit bort annan känslig information som gör att man inte kan identifiera respondenten. Ytterligare har endast intervjusvaren delats med författarna av studien, som i detta fall även var de som deltog under intervjuerna.

Intervjusituationen kan vara känslig och utifrån den vetskapen har vi berört vilka konsekvenser intervjun kan medföra för våra respondenter. Konsekvenserna kan vara i form av stress och i vissa fall förändringen i individens självuppfattning. Detta är givetvis något vi tänkt på genom att inte utsätta individen för stress men även inte för personliga frågor som kan väcka minnen respondenten vill undvika. Utskrift som är en del av de etiska frågorna och ses med lojalitet gentemot respondentens svar och därmed kunna garantera respondenternas konfidentialitet. Analys, här ställer man sig frågan hur djupt man analyserar svaren från respondenterna samt om de ska ha inflytande över hur man tolkat svaren. Verifiering handlar om hur kritiska frågorna får vara till respondenten. Slutligen kommer vi till rapporteringen som har med konfidentialitetskravet att göra där man återigen ställer sig frågan som forskare om konsekvenserna för respondenterna när studien publiceras (Kvale & Brinkmann, 2010, s.

79). Frågorna var inte personligt utformade, då respondenterna inte ska känna någon form av stress eller deras självuppfattning kan ifrågasättas. Vi har således utgått från den etiska principen att man ska “göra gott”, risken för att respondenterna ska utsättas för skada ska inte vara möjlig (Kvale & Brinkmann, 2010, s. 89).

4.6. Reliabilitet och validitet

Reliabiliteten och validiteten är viktiga kriterier att ha med sig under forskningsprocessen. Det handlar om att intyga läsarna om att studien är av hög kvalitet och har en hög trovärdighet.

Slutsatserna i en studie kan vara kontroversiella men den ska alltid sträva efter att vara informativ och välargumenterad (Klingberg & Hallberg, 2021, s. 63). Kopplat till vår studie handlar det om att vi är tydliga i de olika momenten och argumenterar för hur teori förklarar eller icke förklarar respondenternas upplevelser kring anställningsbarhet. En välargumenterad och informativ studie är någonting vi hela tiden strävat efter när vi genomfört studien. I studien förhåller vi oss till en kvalitativ ansats och således blir frågan om validitet centralt. Validitet är viktigt då den poängterar om studien undersöker det som är tänkt att undersökas (Klingberg &

Hallberg, 2021, s. 65). Här måste vi som forskare ha en självkritisk hållning för att hävda ett öppet förhållningssätt, samt att värdera om tolkningarna är meningsfulla (Klingberg & Hallberg, 2021, s. 240). I vår studie innebär det att vi besvarar våra forskningsfrågor, och för att säkerställa att vi gör det återvänder vi hela tiden till frågorna.

Med begreppet reliabilitet vill man undersöka studiens pålitlighet, om den är påverkad av betingelser som är tillfälliga eller slumpmässiga (Bryman 2018, s. 49). Reliabiliteten handlar även om hur datainsamlingen gått till, genomfördes den på ett trovärdigt sätt och vi ställde oss frågan om vi lyckats erhålla ett öppet förhållningssätt och hur det syns i studien (Klingberg &

Hallberg, 2021, s. 244). För att erhålla denna tillförlitlighet har vi använt oss av samma intervjuguide till alla respondenter, varit noggranna vid citering och kontrollerat svar med respondenterna som vi uppfattat som otydliga efter intervjun. Allt detta för att skapa en gemensam förståelse ihop med respondenten. Det är termer som vi funderat över och tagit hänsyn till när vi intervjuat våra respondenter.

4.7. Förförståelse

Vår förförståelse är att det finns en rad olika aspekter att ta hänsyn till för nyexaminerade juriststudenter. Därmed ämnar vi att intervjua sex nyexaminerade juriststudenter för att undersöka huruvida externa aspekter har påverkat deras anställningsbarhet och etablering på arbetsmarknaden. Vi tror att det sociala kapitalet man anskaffat sig under studietiden, exempelvis om studenten arbetat extra på en advokatbyrå eller liknande, kommer ha stor betydelse för upplevelsen av sin anställningsbarhet. Slutligen tror vi även att valt lärosäte kan spela en betydande roll för den nyexaminerades anställningsbarhet.