Metod

Nedan presenteras studiens metodologiska utgångspunkter. Inledningsvis kommer en redogörelse om hur vi gått tillväga vid metodval, datainsamling och urval, följt av

9

databearbetningsmetod och vetenskapsteoretisk utgångspunkt. Avsnittet avslutas med en metoddiskussion om studiens kvalitet och forskningsetiska överväganden.

4.1 Tematisk analys

En tematisk analys handlar om berättelsens innehåll, det vill säga vad som skrivs eller sägs.

Även för att kunna identifiera mönster inom området även kallade teman (Bryman, 2011:289).

Detta inbegriper att genom noggrann och upprepad läsning finna; repetitioner, likheter och skillnader över tid, och reflektera över det som inte sägs och begrepp vilka utgör utgångspunkter för att skapa teman av materialet. Centrala och återkommande mönster relaterade till frågeställningen och teoretisk utgångspunkt har sedan utgjort grunden för efterföljande analys (ibid:528–529).

Den tematiska analysen är flexibel på så sätt att det inte finns tydliga riktlinjer för hur en ska gå tillväga vid identifikation av teman. Metoden är således öppen och fri för forskaren att utforma. På samma sätt kan detta vara till nackdel då det kan vara svårt att kontrollera att en tematisk analys har använts, därför kommer vi redogöra för våra tillvägagångssätt för att öka transparensen (ibid:528). Vidare kritik mot tematisk analys är då utvalda citat i vårt fall plockas ur artiklar medför risken att kontexten går förlorad (Braun & Clarke, 2006:19). Vi förhåller oss till det genom att bifoga citerade artiklar, så läsarna kan bilda sig en egen uppfattning om korrektheten av vår tolkning. Vårt sätt att ta oss an materialet är genom en abduktiv ansats där kodning och analys växelverkar mellan teori och empiri (Svensson, 2015:219). I den tematiska analysen har vi utgått från vår frågeställning och teorin Det ideala offret (Christie 1986), vilket resulterade i att identifierade teman rör främst offerframställningar. Då vi ansåg att Christies teori saknar aspekter gällande klass, social status och etnicitet kompletterades underlaget med forskning om detta, som ledde fram till temat ’vi och dem’. Vidare har vi även använt oss av ord och fraser som är förekommande i texterna respektive årtal för att identifiera teman som skilde sig mellan årtalen, vilket resulterade i våra teman ’aktivitet’ och ’social kontext’

(Bryman, 2011:551). För att inte begränsa oss till enbart skillnader mellan årtalen förhöll vi oss även öppet till materialet för att även identifiera likheter. Detta resulterade i temat

’rollblandning och skuldbeläggning’, då det förkom båda årtalen, men tog sig olika uttryck, något som även sågs i temat ’vi och dem’ (ibid:529).

4.1.1 Datainsamling och Urval

Studiens syfte är att undersöka hur gängkriminella offer för dödligt skjutvapenvåld framställs i media. Framställning av drabbade utan inblandning har således exkluderats. Mer specifikt undersöks om förändringar skett i medias framställning år 2015 och år 2020. En avgränsning

10

gjordes till att studera nyhetsartiklar som behandlar tidigare nämnda konflikter och de två nämnda årtalen. Avgränsningen föll naturligt då artiklar rörande ‘gängskjutningar’ före år 2015 genererade ett lågt antal artiklar, vilket beror på att diskussionen om fenomenet inte hade etablerats fullt ut. Empirin består av 65 artiklar som behandlar skjutvapenvåld relaterat till konflikter mellan kriminella nätverk och grupperingar. Materialet artiklarna hämtats från är Expressen, Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Sveriges television (SVT) och Dagens Nyheter vilka samtliga är stora och väletablerade redaktioner. Valet att studera både morgon- och kvällspress gjordes då de tenderar skildra våldshändelser olika (Hammarlund & Andersson Schwarz, 2018:27). Samtliga artiklar har inhämtats som digitala versioner via mediearkivet.

Mediearkivet innehåller tryckta och digitala artiklar och möjliggjorde åtkomst från olika redaktioner med samma sökord, en nackdel var att vi enbart fick åtkomst till ouppdaterade artiklar. Vi valde att inkludera både tryckt press och webb för att fånga upp den media som når ut till yngre såväl äldre målgrupper (Nordicom, 2019:104). Då denna studie enbart intresserar sig för beskrivningarna om förortsbaserat skjutvapenvåld i media som sådan har debattartiklar och krönikor således uteslutits eftersom dessa skildrar specifika individers åsikter.

I studien gjordes ett målstyrt urval med hjälp av ett teoretiskt förankrat urval för att underlätta sökandet efter artiklar relaterade till vår forskningsfråga (Bryman, 2011:350). Ett teoretiskt urval handlar om datainsamling i syfte att generera teori, detta för att utveckla teorin i takt med att olika mönster framkommer (ibid:393). Urvalet är således ett icke-sannolikhetsurval vilket innebär att resultaten inte kan generaliseras gälla all media eller andra tidsperioder. Av den anledningen kan vi bara uttala oss om hur gängkriminella offer för skjutningar framställs i media de årtalen och vad den framställningarna kan tänkas bidra till. Sökorden som användes var ‘gängkriminalitet’ och ‘skjutningar’ för att ringa in den typ av underlag vi var ute efter.

Sökningarna resulterade i 103 artiklar år 2015 och 407 artiklar år 2020, sammanlagt 510 artiklar. Varav enbart artiklar berörande studerade konflikter i Sverige, innehållandes offerbeskrivningar valdes, artiklar som enbart berörde platsen för skjutningen valdes bort.

Genererade artiklar reducerades efter relevans till 65 stycken, varav 32 artiklar år 2015 och 33 artiklar år 2020, vilket ansågs tillräckligt att besvara studiens frågeställning med. Citerade artiklar är 24 stycken.

4.1.2 Databearbetningsmetod

För att kunna analysera empirin lästes det först i sin helhet flera gånger för att lära känna materialet (Rennstam & Wästerfors, 2015b:223). Vid sortering av materialet användes Charmaz initiala och selektiva kodning (Rennstam & Wästerfors, 2015a:35). I det initiala skedet ägnade vi oss åt öppenhet och nyfikenhet (initial kodning) för att leta mönster och

11

återkommande teman relaterade till vår frågeställning. Identifierade teman styrdes av forskningsfrågan där vi undersöker medias framställning av gängkriminella offer. Efter upprepad läsning identifierade vi flertalet centrala teman som utgjorde grunden för vår analys.

Sedan analyserades mening för mening (selektiv kodning) för att söka efter återkommande innehåll och det som sticker ut, för att sedan välja det som är väsentligt och göra materialet hanterbart för vår analys (ibid). Då forskningsfrågan till stor del styr insamlingen av material har vi ändå haft ett öppet sinne för att urskilja sådant som upplevdes oväntat och överraskande (ibid:75). Med detta i åtanke fann vi att vänskapsband och släktskap mellan offer och förövare var mer framträdande det andra studerade året, och valdes därför att inkluderas och analyseras i temat ‘Social kontext’. Eftersom vi är intresserade av medias framställning av offer har vi lyft fram det vi menar är relevant i förhållande till studiens syfte. Genom att läsa rad för rad och färgkoda dessa kunde vi identifiera relevanta teman för vår frågeställning, såsom aktivitet och social kontext, och etikettera dessa (ibid:35). Med utgång ur frågeställningen söktes centrala framställningar av offer vilka kodats efter teman med syftet att undersöka hur dessa ändrats över tid. Kodningen blev således mer selektiv och vi fann följande fem teman framträdande:

‘Aktivitet’, ‘Social kontext’, ‘Ideala offer’, ‘Rollblandning och skuldbeläggande’ och ‘Vi och dem’. Inom tematisering är det av intresse att undersöka det som är vanligt förekommande likväl sådant som inte sägs (Bryman, 2011:529). Av den anledningen har fokus riktats mot hur offer framställs explicit såväl som implicit i artiklarna.

4.2 Vetenskapsteoretisk utgångspunkt

Då vår frågeställning undersöker om medias framställning av offer förändrats och studien bygger på en tematisk analys har studien en konstruktivistisk vetenskapsteoretisk utgångspunkt (Boréus, 2015:177). Inom konstruktivismen menas att framställning och beskrivningar av verkligheten bygger på språkliga konstruktioner, där begrepp som exempelvis offer är socialt konstruerade. Då den sociala verklighet vi lever i är komplex och saknar tydliga gränser för att hantera detta kategoriserar vi in företeelser och etiketterar dem för att göra dem begripliga och underlätta orientering. Konstruktionerna är inte skrivna i sten utan kan plockas isär och byggas om till nya (Thurén, 2019:27), vilket betyder att kunskap om den sociala verkligheten heller inte kan ses som slutgiltig (Bryman, 2011:39). Konstruktionerna, hur vi språkligt uttrycker oss i tal och skrift när vi talar om individer och sociala grupper, bidrar till föreställningar som kan medföra konsekvenser för dessa (Boréus, 2015a:177; Boréus, 2015b:164). I studien har vi till stor del utgått från en deduktiv metod vilket innebär att slutsatser kan härledas från teorin med hjälp av logiska aspekter som tidigare forskning inom området. Vi även arbetat induktivt genom att samla information och analysera denna för att dra en slutsats. Med det sagt har vi använt oss

12

av en deduktiv metod med induktivt utforskande, det vill säga att hypoteserna inte formuleras på förhand utan genereras under studiens gång. Studien kan därför ses även ha ett positivistiskt perspektiv då vi angriper empirin med en tro att vi kan finna en objektiv skillnad mellan de studerade årtalen (Thurén, 2019:190). När induktion och deduktion växelverkar kallas det abduktion, där empiriska tillvägagångssätt har ett teoretiskt resonerande. Genom att använda en abduktiv ansats kan vi övervinna de andra tillvägagångssättens begränsningar (Svensson, 2015:219).

4.3 Forskningens kvalitet

Eftersom studien kvalitativt behandlar mediala framställningar om offer utifrån två årtal är avsikten att bidra med ökad förståelse för den komplexitet fenomenet gängskjutningar innebär.

Även en insyn i hur media porträtterar offer från när fenomenet började uppmärksammas år 2015, och hur offren porträtteras år 2020.

Då studien är kvalitativ är resultaten svåra att generalisera då de inte stöds av en statistisk signifikans. Av samma anledning ska jämförelser med andra studier göras med försiktighet, något som också brukar lyftas som en svaghet för metoden. Därav är studiens trovärdighet av största vikt (Svensson & Ahrne, 2015:26–27). För att öka trovärdigheten har vi eftersträvat att vara genomgående transparenta och tydliga. Detta genom att tydligt redovisa hur processen fortlöpt, argumentera för metodologiska och teoretiska val som gjorts, hur vi resonerat oss fram till tolkningar i analysen samt bifoga citerade artiklar. Detta för att ge läsaren möjlighet att själva avgöra trovärdighet och korrekthet i tolkningarna (ibid).

I kvalitativa studier utgör forskaren analysverktyget, då vi som forskare väljer material, analysmetod och besitter förkunskaper, därav finns skäl att reflektera över vår egen roll i studien, benämnt forskarroll. Phillips och Earle (2010:362) menar att forskarens reflexivitet är förmågan att se oss själva som aktiva deltagare och påpekar att val av forskningsämne påverkas av hierarkier som klass och utbildning. Vi som utfört studien befinner oss i en tid och kontext vilken har en avgörande roll inom vilka ramar vi ser på materialet, och formar därmed var

‘strålkastarljuset’ hamnar. Med detta sagt krävs att i forskarrollen utgå från frågeställningen med hjälp av teoretisk ingång, vilken kan ge en distans från våra egna föreställningar. Det är således frågeställning och teori som sätter gränser för vad vi anser är möjligt och meningsfullt för vår studie. Vidare har vi noggrant reflekterat över vår egen roll i studien, och genom stöd av teori och empiri reflexivt och transparent argumenterat för hur vi kom fram till dragna slutsatser (Svensson, 2015:215–217). Kvalitativ forskning kritiseras ofta som alltför subjektiv men genom att belysa hur vi gått tillväga är målet att läsaren ska se hur tolkningen präglats av de perspektiv som framförts (ibid). Av den anledningen är det viktigt att tydliggöra kopplingen

13

mellan metod, analys och empiri, eftersom vi bidrar att forma studien på så sätt. En begränsning vi ser med kvalitativ metod är att studien kan vara färgad av konfirmeringsbias. Vilket betyder att vi omedvetet kan varit selektivt uppmärksamma på den information som stödjer det vi redan tror på, och på så sätt förbise sådant som säger emot våra övertygelser (Pohl, 2004:79).

De kunskaper vi haft och vår kontext har präglat uppfattningen om fenomenet före, under och vid tolkning av materialet (Thurén, 2007:103). Inte minst med tanke på att den kriminologiska utbildning vi läser medför vissa förkunskaper om teorier och förklaringsmodeller till orsaker bakom kriminalitet. Vidare menar Becker (1967) det omöjligt att tolkningar inte färgas av egna värderingar och föreställningar, vilket även är gällande för denna studie (ibid:239). Val av forskningsområde, fokus och hur tolkningar vinklats är således påverkat av tidigare upplevelser och föreställningar. För att i den mån det är möjligt undvika att studien färgas har en vaksam och kritisk medvetenhet vidtagits mot vår förförståelse (Thurén, 2007:103). Detta då förförståelse ligger till grund för hur sociala verkligheten tolkas, något som är gällande alla konstruktivistiska studier (Svensson, 2015:217).

4.4 Etiska överväganden

Då studien är baserad på offentligt material krävs ingen hänsyn till individskyddskrav eller samtyckeskravet (Vetenskapsrådet, 2002:6, 9). Men det är fortsatt av väsentlig vikt att förhålla sig etiskt och respektfull inför materialet då det baseras på verkliga individer och händelser. Av den anledningen kommer identiteter på offer utelämnas. Vidare finns Forskningskravet, som syftar till krav att forskning bedrivs för att förbättra villkor och välfärd för individer och samhället (ibid:5). Studerat fenomen är nytt och därmed outforskat, vilket gör att studien utifrån forskningskravet kan anses väga tungt, där dagens kunskapsbrist gör det närmast oetiskt att inte studera. Då studien utgår från en medial framställning av offer vill vi understryka att det som bearbetas i analysen inte är representationer av berörda individer, utan enbart medias konstruktioner.