Med utgångspunkt i att vi i detta arbete ämnar undersöka hur digitala hjälpmedel kan utgöra stöd för elever med lässvårigheter utifrån ett lärarperspektiv ansåg vi att intervjuer skulle vara det bäst lämpade metodvalet. Genom intervjuer ville vi komma åt lärarens syn utifrån deras egna erfarenheter. Det perspektiv som arbetet utgår ifrån är lärarnas. Detta valdes eftersom vi undrar hur de digitala hjälpmedlen stödjer eleverna utifrån lärarens synsätt och även hur lärarna implementerar dessa hjälpmedel. Därför har vi valt att samla empirin utifrån lärarens synsätt.
6.1 Strukturerade intervjuer
När vi hade bestämt oss för att vi skulle använda oss av intervjuer funderade direkt på hur vi skulle genomföra dem. På grund av den rådande pandemin så har samtliga intervjuer
genomförts via den digitala mötesplattformen Zoom. Innan intervjuerna har den som lett intervjun delat sin skärm och visat vår samtyckesblankett för informanterna. De frågor vi har formulerade vi utifrån vårt syfte (att undersöka utifrån lärares uppfattningar om hur digitala hjälpmedel kan utgöra ett stöd för elever i läsundervisning) och våra frågeställningar. Ahrne
& Persson (2015 s.53) menar att intervjuer är på många sätt ett oslagbart verktyg. Dem menar på att man kan få in så många olika personernas synvinklar och reflektioner kring ett visst område under en viss tid. Under en intervju kan informanterna berätta hur de till exempel arbetar i praktiken eller om de har några speciella rutiner de använder sig av. Under en intervju kan informanterna dela med sig av upplevelser och erfarenheter inom området (Ahrne & Persson 2015 s.53). Det finns en svaghet i att använda sig av intervjuer. Intervjuer kan ge en begränsad bild om området och måste behandlas därefter och vid möjlighet
kompletteras med andra metoder. Ahrne & Persson (2015 s.49) menar även att ett bra sätt att organisera sina intervjuer och material är man skriver ner punkter eller tankar under intervjun
Sida 16 vilket vi har gjort under våra intervjuer. En positiv aspekt med att använda sig av intervjuer är man kan komma närmare personen. Svenning (2003) menar på att en fördel med personliga intervjuer är att den leder till en ökad kontakt med informanten. Som vi nämnde ovan valde vi att använda oss av intervjuer. Valet av intervjuer bestämde ganska snabbt när vi hade börjat formulera fram ett syfte och frågeställningar. Utifrån det blev inga andra metoder som enkäter riktigt tänkbara eftersom enkäter är kvantitativa och ger mindre utförliga svar än intervjuer. Vi valde även intervjuer på grund av att det var den bäst lämpade metoden för att få in den empiri vi ville ha där utförliga svar om ämnet framgår.
6.2 Induktiv och kvalitativ metod
Vi valde att använda oss utav en induktiv metod eftersom vi utgår från intervjuer. Vi kommer att utgå från de svar vi får från de personer som medverkar i intervjuerna. De svarar utifrån deras egna erfarenheter vilket kommer bli vår empiri vilket gör metoden induktiv. Bryman &
Bell (2013) beskriver att den induktiva ansatsen är som en motsats till en deduktiv ansats där observationer och intervjuer leder till teori. Vilket vi visar i studien när vi samlar in empiri genom intervjuer som sedan landar i ett teoretiskt resonemang.
Vår undersökning blir även kvalitativ eftersom vi vill att läsaren ska förstå vad är vi har undersökt och vad vårt resultat blir. En kvalitativ metod går ut på att man försöker förstå hur olika sociala fenomen hänger ihop. Eftersom vi får utförliga och djupa svar från
informanterna och inte bara ett svar som består av till exempel siffror visar det på att vi har använt oss av en kvalitativ metod. En fördel med en kvalitativ metod är att den kan anpassas efter situationen och de svar som informanter ger (Eliasson 2006 s.28).
Kvalitativa metoder är motsatsen till kvantitativa metoder. Skillnaden mellan kvalitativa och kvantitativa metoder är att i kvalitativa metoder utgår man oftast från intervjuer eller
observationer och i kvantitativa metoder utgår man från datakällor, enkäter och tidigare forskning (Ahrne & Svensson 2015 s.9). I kvalitativa metoder får man ofta reda på saker som till exempel händelser, yttranden och beröring. Dessa data kan vara intressanta men de kan även användas för att studera andra fenomen som tex känslor, upplevelser och tankar vilket du har svårare att får fram i kvantitativa metoder (Ahrne & Persson 2015 s.10). Utifrån intervjuerna fick vi fram en del av de fenomen som Ahrne & Persson (2015 s.10) nämner till exempel upplevelser och tankar.
Sida 17
6.3 Urval
Vi valde att använda oss av ett bekvämlighetsurval eftersom vi ansåg att det skulle bli bäst om vi intervjuade personer som har erfarenhet inom ämnet och som visade intresse för ämnet.
Det ansåg vi skulle leda till bra och utförliga svar. Vi ansåg även att informanterna tycker frågorna var intressanta och visade engagemang under intervjuerna. Bryman (2008) menar på att det inte alltid är bra att använda sig av bekvämlighetsurval eftersom de som intervjuas inte alltid representerar de valda ämnet i sin helhet. Dock är det inte fallet i vår studie.
Vårt urval består av åtta stycken lärare inom skolan. Alla åtta lärare verkar inom F-3. Sex av lärarna har varit lärare i mer än 15 år. Sju stycken av de intervjuade är VFU handledare. Vi har fått kontakt med lärarna i våra intervjuer genom våra VFU-praktiker och bekanta och vänner. De lärare vi har intervjuat är utspridda på 6 olika skolor. Alla åtta informanter är kvinnor. Två av informanterna verkar på två olika skolor nere i södra Sverige. De resterande sex informanterna verkar i skolar på västkusten i södra Sverige. Åldersmässigt varierar det bland informanterna, där det skiljer 35 år mellan den yngsta och den äldsta av informanterna.
Att ha stora åldersskillnader bland informanterna kan var positivt eftersom de har olika mycket erfarenhet i skolan men även i det digitala. De yngre informanterna kan vara bekanta med det digitala eftersom de har växt upp i en annan generation där den digitala utvecklingen hade kommit längre och det digitala var mer implementerad i de flesta svenska hemmen.
6.4 Trovärdighet och Rimlighet
Med trovärdighet och rimlighet menas med hur trovärdig våran studie är. Det menas med att vi inte har använt oss någon falsk empiri eller har hittat på resultatet eller likdanande.
Trovärdighet och rimlighet i en studie innebär att forskaren eller forskarna under studiens gång har säkerställt att forskningen har utförts i enighet med de regler som finns (Bryman 2011). Vår forskingstudie har genomförts av oss två skribenter. Studien har gjorts under en tidsperiod på 2 månader (April-Maj). Under studiens gång har vi skribenter haft en daglig kontakt om upplägg och innehåll med stöd från vår handledare. Vi har genomfört åtta stycken intervjuer med åtta olika informanter från olika skolor. Alla intervjuer gemfördes digitalt eftersom de flesta skolor ville inte ta emot besökare på grund av smittspridningen av covid-19. Båda skribenterna medverkade under alla intervjuer, en av oss ledde intervjun och den
Sida 18 andra satt med och antecknade det som sades. Efter intervjuerna transkriberades alla
intervjuer för att få fram en synligare empiri som skulle bli grunden till vårt resultat.
Resultatet grundar sig endast utifrån det empiriska material vi fick in från intervjuerna vilket gör vår studie trovärdig. Vi anser att det är rimligt eftersom annars hade vi fått ett falskt resultat. Om empirin vi samlade in inte stämmer överens med det som står i resultatet hade läsare av intervjun märkt att resultatet inte stämmer överens med vår empiri vilket menas då att vi hade använt oss av ett falskt resultat. Att ha en trovärdig studie var något som vi anser är av högsta relevans. Att ha en trovärdig studie innebär att det som framgår i studien stämmer. Det är där efter vi beskriver noggrant hur vi har gjort när vi samlade in våran empiri. Vi beskriver vårat urval, metod och liknande. Innan vi gjorde intervjuerna arbetade vi fram en samtyckesblankett med hjälp av vår handledare. Denna blankett visade vi upp för alla informanter innan intervjuerna och alla informanter gav oss deras godkännande att delta i intervjuerna och deras godkännande på våra etiska krav.
Eftersom vi fick godkännande från alla informanter stärks resonemanget om att vår studie är trovärdig eftersom resultat grundar sig empirin vi fick av våra informanter. För att vår studie skulle kunna vara mer rimlig och trovärdig kunde vi kompletterat våra intervjuer med observationer. På det sättet kunde vi även utgått från vad vi sett. Utifrån vad man kan se i resultatet och hur det digitala samhället ser ut idag så är vårat resultat rimligt.
Studien blir även trovärdig och rimlig om man kollar på våra frågor vi ställde under och hur vårt resultat ser ut. Resultat stämmer överens med frågorna vilket stärker vår studies
trovärdighet och rimlighet.
Syftet och frågeställning kommer att besvaras och diskuteras längre ner i resultat delen respektive diskussions delen.
6.5 Etik
Inför våra intervjuer sammanställde vi samtyckesblankett (se bilaga 12.2) som vi visade upp för alla deltagare innan intervjuerna. I samtyckesblanketten framgår det vad vi vill få ut av intervjun och den intervjuades roll. På det sättet använder vi oss av informationskravet. Vi talade om för de intervjuade att det som sägs kommer inte att lämnas ut för någon annan och genom det använder vi oss av nyttjandekravet. Något som också framgår i blanketten är att personernas uppgifter kommer att hanteras med största möjliga konfidentialitet. Vi använder oss även av samtyckeskravet eftersom vi låter alla personer bestämma själva om de vill delta
Sida 19 i undersökningen. Dessa fyra krav som finns med i vår blankett rekommenderar
(Vetenskapsrådet 2017) att följa i till exempel intervjuer. ALL European academies eller Allea (2018) menar på att de även finns fyra krav man också ska följa. Kraven följer nedan Tillförlitlighet: i fråga om att säkerställa forskningens kvalitet, vilket avspeglas i design, metod, analys och utnyttjande av resurser.
Ärlighet: i fråga om att utveckla, genomföra, granska samt rapportera och informera om forskning på ett öppet, rättvist, fullständigt och objektivt sätt.
Respekt: för kolleger, forskningsdeltagare, samhälle, ekosystem, kulturarv och miljö.
Ansvarighet: för forskningen från idé till publicering, för ledning och organisation, för utbildning, tillsyn och mentorskap samt för dess vidare konsekvenser.
Dessa 4 krav anser vi att vi följer i våran samtyckesblankett och togs på största allvar under intervjuerna som genomfördes.
6.6 Data-analysen
Innan vi analyserade vår empiri så valde vi att transkribera alla intervjuer som vi gjort.
Samtliga intervjuer som gjordes spelades in med hjälp av våra telefoner så det skulle bli enkelt att transkribera intervjuerna när de var gjorda. Vi valde att transkribera eftersom vi ansåg att empirin och det vi använder oss av till vårt resultat skulle bli mer synligt i text än att lyssna på det. Vi gjorde transkribering själva eftersom vi förstod både syfte och innehållet.
Att göra transkriberingarna själv är fördelaktig än att låta en annan person gör det som inte vet vad syftet är (Ahrne och Persson 2015). Ahrne och Persson (2015) lyfter att en annan fördel med att transkribera själv är att man lär känna sitt material på ett bättre sätt på bättre sätt. När vi genomförde transkriberingen gjorde vi det enskilt. Det var den personen som ledde intervjun som transkriberade. När vi hade transkriberat tittade vi på dem och utifrån det som vi fick fram vårt resultat. Vi såg direkt en del liknelser i transkriberingarna men även vissa skillnader. När vi analyserade transkriberingarna mer noggrant använde vi oss av en tematisk analysmetod. En tematisk analysmetod innebär att man vill hitta liknelser eller skillnader i insamlade data och sedan beskriva det. Det fanns tydliga mönster i hur informanterna svarade på olika frågor om digital undervisning, till exempel om hur de använder den, hur ofta de använder digitala inslag och personella resurser. Vi kunde också identifiera återkommande svar om användning av olika verktyg som använd i
undervisningen. Vi har tre stycken teoretiska begrepp som vi känner är relevanta för vår forskningsstudie. Dessa 3 begrepp kommer även att förekomma i vår analys genom att använda begreppen på ett sätt för att beskriva händelser där lärande sker. Vi använder alla 3
Sida 20 begrepp som ett sätt att se på vår empiri utifrån dessa 3 begrepp och om informanterna berör begreppen i sina svar. De tre begreppen följer nedan.
Mediering: Mediering kan man koppla till ett sociokulturellt perspektiv. Mediering är att man lär sig genom sociala samspel som till exempel lärare till elev eller elev till elev. Det är relevant för studien eftersom vi tittar på hur elevens läsundervisning får stöd i samspelet mellan elever och lärare.
Artefakter: Vi har även med artefakter menas med att man lär ut genom att använda olika typer av redskap som t.ex. digitala redskap. Artefakter är ett analysverktyg eftersom vi undersöker de digitala hjälpmedlens stöd för elevernas läsundervisning.
Scaffolding: Vi har också med scaffolding. Scaffolding innebär stöttning. Stöttning från läraren kan ske i många olika sammanhang t.ex. med läsning eller digitala verktyg.
Sida 21