• No results found

I detta avsnitt presenteras vilken metod som valts att använda genom uppsatsen, hur urval av informanter gått till, datainsamling och bearbetning av materialet, vilken metod som använts vid analys och fördelar och nackdelar med denna metod. Avslutningsvis diskuterar jag konfidentialitet, reliabilitet, validitet samt de etiska övervägandena.

2.1. Val av metod

I denna studie valde jag att använda mig av en kvalitativ metod, eftersom mitt syfte är att undersöka vad kvinnor har för föreställningar om sitt ledarskap. Det som kännetecknar en kvalitativ metod är att det finns ett intresse för betydelser och de sätt som människor förstår saker på, samt att det finns ett intresse för beteendemönster (Denscombe, 2000). Vidare syftar kvalitativa studier till att undersöka av vilken karaktär en företeelse är, hur den ska identifieras osv.

(Wallén, 1996).

Kvalitativ metod innebär att forskaren har en viktig roll, och forskarens jag spelar en viktig roll i produktionen och tolkningen av kvalitativ data. Detta eftersom forskaren ofta har en del förkunskaper om det ämne som det forskas kring.

Forskarens identitet, värderingar och övertygelser kan inte helt elimineras från processen när man analyserar materialet (Denscombe, 2000).

2.2. Urval

Jag använde mig av ett strategiskt urval när det gällde val av informanter, eftersom jag handplockade dessa. Mitt urval grundade sig på kontakter som jag själv har på min arbetsplats, samt vänner som har kvinnor som chefer. En viss kännedom fanns redan om dessa informanter, och den information som jag fick och den kännedom som jag redan hade, ledde mig till den slutsatsen att dessa fem kvinnor skulle ha mycket att bidra med till min studie (Denscombe, 2000).

Fördelen med denna typ av urval är enligt Martyn Denscombe att det tillåter forskaren att närma sig människor som man på goda grunder kan anta vara avgörande för undersökningen. Forskaren kan koncentrera sig på enheter som kommer visa på en bred variation, för att belysa den aktuella undersökningsfrågan (a.a.).

Inklusionskriterierna som jag hade inför mitt val av informanter, var att de skulle vara kvinnor samt ha en ledande roll inom organisationen. Antalet kvinnor att intervjua blev fem, och detta i enlighet med Kvale (1997) som menar att man i en kvalitativ studie bör ligga mellan 5-25 intervjuer.

2.3. Datainsamling och bearbetning

Datainsamlingen som är kvalitativ skedde genom intervjuer som genomfördes med kvinnor som är ledare. Innan jag skrev ned frågorna, läste jag in det teoretiska material som jag hade, för att se om det fanns några intressanta infallsvinklar, men även så att jag skulle känna mig beläst inom området. Detta menar Starrin och Renck vara viktigt att man tänker på innan man genomför en

intervju. Jag var även under intervjun tvungen att vara öppen för alla intryck som kunde ges, eftersom min kunskap om ämnet var begränsat. Mitt sätt att se på ämnet fick inte styra samtalet, och istället ge informanten mycket stort inflytande över vad samtalet skulle handla om (Rosengren & Arvidson, 2002).

Eftersom jag genomförde intervjuer med olika kvinnor om deras ledarskap, var därmed dessa intervjuer mitt datainsamlingsinstrument. Frågorna till intervjun (se bilaga 4) grundade sig på det syfte samt de frågeställningar som min studie handlar om. Intervjuerna var semistrukturerade vilket innebär att de inte hade någon fast ordning och struktur. En rad teman med förslag på frågor är det som utmärker den semistrukturerade intervjun, samt att man under intervjun inte behöver följa den ordningsföljd på frågor som man tidigare valt. Det ska finnas utrymme att ändra följden av frågor samt formuleringen på frågorna, om det krävs för att följa upp informantens svar under intervjun (Kvale, 1997).

För att uppnå god kvalitet i intervjuerna, ställde jag samma frågor till alla informanter, men använde mig av en semistrukturerad intervju i enlighet med kvalitativ metod. Denna form av intervju utgår ifrån ett antagande om att man från början inte kan veta vilka frågor som är viktiga och betydelsefulla, och ställer krav på intervjuaren att utveckla sig, anpassa sig samt följa upp vad som kan vara ändamålsenligt för situationen och för det centrala syftet med studien (Starrin &

Renck, 1996).

2.4. Analysmetod

Enligt Kvale innebär analys av en intervju att man tolkar denna, och i denna form av analys kan tre delar urskiljas. Den första delen är strukturering av

intervjumaterialet inför analysen, vilket innebär att man transkriberar intervjuerna.

Därefter klarläggs materialet så att det blir tillgängligt för analys, och med detta menas att man tar bort överflödigt material som avvikelser och upprepningar. Man skiljer även här på väsentlig och oväsentlig information, och vad som är väsentligt och oväsentligt beror på undersökningens syfte och teoretiska antaganden. Den tredje delen är själva meningsanalysen av materialet, och denna form av analys utvecklar en mening i intervjun, den intervjuades egna uppfattningar klarläggs och forskaren ges nya perspektiv på fenomenet (a.a.).

Meningsanalysen var den sista delen av den analysform som Kvale beskrev varav meningstolkning är en som används i denna studie. Denna analysmetod går utöver det som sägs i intervjun, till en djupare och mer eller mindre spekulativ tolkning av detta material. Det perspektiv som forskaren har på det ämne som undersöks, påverkar sättet som intervjuerna tolkas. Forskaren går utöver det som direkt är sagt i intervjuerna, för att kunna utveckla strukturer och relationer som inte direkt framträder i det material som man har framför sig. Detta ställer krav på forskaren att ha distans till det som sägs i intervjuerna, vilket skapas genom en bestämd metodisk eller teoretisk hållning (a.a.).

När allt material var insamlat genom intervjuer och litteratur, försökte jag komma fram till mönster och betydelser i det material som jag hade framför mig. Frågorna som jag ställde till informanterna, delade jag in i kategorier, för att lättare kunna jämföra dessa. Materialet som jag fick genom intervjuerna bröt jag ner i mindre delar, d v s från svaren på mina frågor tog jag ut de delar och nyckelord som

informanten gav mig. Dessa försökte jag sedan att knyta an till de teorier om kvinnor som är ledare.

2.5. Metodens för- och nackdelar

De fördelar som finns när man använder sig av en kvalitativ metod, är bland annat att beskrivningar och teorier är förankrade i verkligheten genom intervjuer.

En annan fördel med kvalitativ metod är att forskaren med sina förkunskaper är en viktig del av forskningen, men detta kan även vara negativt. Detta då tolkning och analys kan påverkas av forskarens egen identitet, bakgrund och egna övertygelser.

Även det faktum att jag kände några av mina informanter kan vara negativt, då svaren på frågorna kan ha påverkats av detta faktum. Informanten kan ha känts sig obekväm i situationen, och svaren kanske hade sett annorlunda ut om de blivit intervjuade av någon främmande person.

2.6. Konfidentialitet

Konfidentialitet i forskning innebär att sådana data som kan identifiera

informanterna inte ska redovisas. Informanternas integritet ska skyddas genom att man ändrar deras namn samt drag som kan göra att andra människor känner igen dem (Kvale, 1997). Informanterna i min studie kommer därför att presenteras med fingerade namn, och så även med de organisationer inom vilka de är verksamma.

2.7. Reliabilitet

Reliabilitet innebär enligt Rosengren och Arvidson att mätinstrumentet är

tillförlitligt, och när det gäller de intervjuer som jag genomförde, baseras dessa på personliga erfarenheter och upplevelser. Däremot så tror jag att dagsformen kunde ha betydelse för materialet som kom fram i intervjun. Yttre och inre faktorer kan påverka intervjun, men det är något som jag anser att man alltid får ha i åtanke när man intervjuar personer. Eftersom det är svårt att mäta personers upplevelser av händelser, så anser jag att jag genom intervjuer som bandades uppnådde god reliabilitet. Detta eftersom jag inte kom att missa viktig information som jag kanske hade gjort om jag valt att anteckna under intervjun istället.

2.8. Validitet

Enligt Kvale är begreppet validitet en fråga om hur väl mätinstrumenten mäter den aspekt av verkligheter om man valt att mäta. Denna förklaring av vad validitet är finner man även i Rosengren och Arvidson, och man kan säga att validitet innebär kort och gott att man som forskare mäter det som man avser att mäta. Ett sätt att uppnå god validitet är att se till att intervjun innehåller frågor som är relevanta för studien, samt att man som forskare håller sig till de frågor som man vill ha svar på. Genom egen erfarenhet är det lätt att hamna på sidospår, och därför gällde det för min del att jag utformade mitt mätinstrument, d v s mina intervjufrågor, på ett sätt som gjorde att jag kunde mäta det som jag avsåg att mäta.

2.9. Etiska överväganden

Ett viktigt inslag i forskningsetiken är att inte skada eller utelämna den person som deltar i studien. Informanten ska ha givit sitt samtycke till intervjun, och ska

kunna dra sig ur studien när och om denne så önskar (Wallén, 1996). I fråga om att inte utelämna den person som deltar i studien, har jag i mina citat i avsnittet gällande resultatredovisning, varit tvungen att ändra i en del citat. Detta på grund av att en del information som kommit fram i intervjun, och som återges med citat, kan avslöja informantens identitet.

Studien har genomgått en prövning hos Etikprövningsnämnden vid Malmö Högskola, Hälsa och Samhälle, där nämnden granskade studiens syfte, frågeställningar och metod. Etikprövningsnämnden har krav på skriftlig

information till informanterna (se bilaga 1), skriftligt samtycke från informanterna (se bilaga 2) samt ett skriftligt samtycke från verksamhetschef (se bilaga 3).

Informanterna fick muntligen information om studien via telefon, men även skriftligen. Att deras deltagande var frivilligt blev de informerade om, samt att de när som helst kunde avbryta studien och att deras uppgifter skulle behandlas konfidentiellt. I samband med att intervjuerna genomfördes, undertecknade informanterna samt studieansvarig en samtyckesblankett för deras deltagande i studien. Etikprövningsnämnden godkände studien under hösten 2005.

In document FEM KVINNOR OM SITT LEDARSKAP (Page 10-14)

Related documents